Kan man bli svullen i ansiktet av alkohol?

Hur påverkar alkohol ansiktet?

Okej, så alkohol och fejset… Minns en nyårsafton på Stureplan, typ 2018. Jag hade druckit mojitos, alldeles för många mojitos. Vaknade upp och såg ut som en uppblåst tomat! Ansiktet var rött, flammigt, värsta rosacea-attacken. Aldrig sett mig själv så ful.

Det var inte bara rött. Huden kändes stram, torr och det kliade som satan. Tänk dig att ha superkraften att förvandla dig till en kräfta, fast oönskat. Alkohol vidgar tydligen blodkärlen, så det blir som en trafikstockning i fejset.

Min psoriasis brukar också blossa upp. Särskilt runt ögonbrynen. Alkohol triggar inflammation, och inflammation triggar psoriasis. Så det är en ond cirkel. Fick använda fet kräm i en vecka efteråt. PINSAMT.

Fakta:

• Rödflammighet: Vidgade blodkärl.
• Hudinfektioner: Alkohol kan förvärra eksem, psoriasis, akne, rosacea.
• Inflammation: Triggers för hudsjukdomar.
• Stureplan, nyårsafton 2018, MOJITOS!
• Fet kräm i en vecka efteråt.

Kan man få svullna ben av alkohol?

Jäklar! Kan man pimpla sig till elefantben?! Tydligen, ja. Alkohol = vidgade blodkärl, typ som en slapp gummisnodd. Benen blir som degklumpar.

Fotjäveln värker? Aj aj! Kan va’ allt från en stukning till värre skit. Listan är längre än min inköpslista på Systemet.

• Alkohol: Som sagt, flöddret kan ge svullna ben.
• Fotont: Ont i foten? Kan vara inflammerat, psoriasisartrit (ett helvete!) eller bara vanlig hederlig svullnad i ena benet.
• Promenadförbud: Aj, aj, ingen powerwalk till krogen nu. Foten säger ifrån!
• Långa listor: Min inköpslista? Öl, vin, sprit… okej, kanske inte SÅ lång, men ändå!
• Gummisnodd: Slapp som en gammal gummisnodd, precis som mina blodkärl efter en helkväll.

Så, kort sagt: drick med måtta, ta hand om fossingarna och lev livet! Skål! (Men försiktigt nu!) Jag brukar dricka mineralvatten, det är fan gott!

Vad gör alkohol med utseendet?

Alltså, jag kommer aldrig glömma den där kvällen på “Stället” vid Medborgarplatsen. Det var typ 2018, iskallt i luften.

Min kompis Anna, hon drack rödvin som vatten. Jag varnade henne.

• Hennes ansikte… först rött, sen liksom, ja, grått? Skumt.

Hon hade alltid haft problem med eksem. Efter den kvällen flammade det upp rejält.

• Röda, kliande fläckar över hela halsen. Hon skämdes.

Vi skulle på en viktig arbetsintervju dagen efter. Panik!

Hon såg så trött ut, påsig under ögonen. Och röda ögon, självklart.

• Smink funkade inte.

“Jag ser ut som ett troll!” utbrast hon, fast hon är ju superfin egentligen.

Och grejen är ju att hon alltid haft koll på vikten, typ räknat kalorier hela tiden.

Men efter den perioden, alltså när hon drack mer… märkte man det.

• Byxorna satt tightare. Det är ju så orättvist!

Själv blev jag bara trött och fick huvudvärk. Inte lika dramatiskt, men ändå. Kommer aldrig dricka så mycket igen. Anna gick till en hudläkare som sa att alkohol triggar inflammation. Hon slutade inte dricka helt, men hon har blivit mycket mer försiktig. Hon lyckades få jobbet trots allt. Men det var en läxa.

Hur reagerar kroppen på alkohol?

Den där varma, söta känslan… alkoholen, den smyger sig på. En ljummen vindpust mot huden, men inuti… en molnig dimma. Redan de första dropparna, så obetydliga, så oskyldiga, men de stjäl skärpan. Tänkandet blir slöare, som sirap i ådrorna. Minnena, de flyter iväg, som löv på en höstflod. Reaktioner? De blir tröga, sega, som om kroppen drunknar i ett sött, bedövande hav.

Sömn? Nej, ingen rofylld sömn. Orolig, rastlös, drömmarna suddiga, som ett gammalt fotografi som bleknat i solen. Känslorna… förstärkta, överdrivna. En berg-och-dalbana av glädje och ledsna, ett kaos av intensivt skiftande sinnesstämningar.

Men vänta… det är inte bara en kortvarig rus. Långvarigt… åh, den hemska bilden av en krympande hjärna, som en övergiven vindruva som torkar i solen, förlorar sin fyllighet, sin kraft. Det är skrämmande, ett obehagligt eko i själen. Epilepsi, demens, andra sjukdomar… spöken som lurar i skuggorna, väntar på att få fäste. Jag minns farbror Per…

• Nedsatt omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga: Redan vid små mängder.
• Sömnsvårigheter: Orolig och oregelbunden sömn.
• Känslomässig påverkan: Förstärkta och instabila känslor.
• Hjärnskador vid långvarig konsumtion: Krympande hjärnvolym, ökad risk för epilepsi, demens och andra hjärnsjukdomar.

Det är en farlig dans med döden, ett spel som inte är värt att spela. Alkoholens söta lockelse, men dess bittra pris… Det är en mörk sanning som måste präglas i hjärtat. Farbror Per, ja, han drabbades av demens, alkoholens hemska arv. Det är ett arv jag inte vill ärva.

Vad händer i kroppen utan alkohol i en månad?

Kroppen renar sig. Levern återhämtar sig. Blodtryck sjunker.

• Kolesterolnivåer förbättras.
• Sömnkvaliteten höjs.
• Minnet skärps.

Risken för allvarliga sjukdomar minskar. Hjärtat tackar. Fysisk och psykisk hälsa förbättras märkbart. Min personliga erfarenhet: bättre fokus, mer energi. Helt enkelt; livet blir bättre.

Bättre humör. Mer energi. Koncentrationen ökar. Ja, faktiskt. Det är skillnad. Märks direkt.

Viktigt: Detta är en individuell respons. Resultaten varierar. Ålder, livsstil och tidigare alkoholkonsumtion påverkar.

Hur reagerar kroppen när man slutar med alkohol?

Sluta dricka – min kropp, min chock.

Jag minns den där morgonen. Huvudet dunkade som en trumma, men inte som vanligt. Det var 17 maj 2023, klockan var 06:17, och jag hade precis bestämt mig. Inget mer.

Levern jublade, hjärnan strejkade.

Det första som hände var inte vackert. Skakningar, svettningar. Jag var kallsvettig som en ost. Drömde mardrömmar, såg syner nästan.

Sockerbalansen – en berg-och-dalbana.

Blodsockret, herregud. Först lågt, sen högt. Jag var irriterad, hungrig, sedan plötsligt inte alls. Koncentrationen? Borta. Helt borta. Som bortblåst.

Sömnen – från kaos till frid?

Sömnen var värst. Vaknade tusen gånger per natt. Svetten forsade. Men efter några veckor? Som en ny människa. Djupare sömn, mer energi.

Vikten – ett oväntat plus.

Och vikten! Jag gick faktiskt ner några kilon. Bara sådär. Trodde aldrig det skulle hända. Vilken bonus!

Humöret – en berg-och-dalbana till en början.

Humöret var en katastrof. Ångesten var brutal. Men sakta men säkert jämnade det ut sig. Jag kände mig lugnare, starkare.

Fakta: Varför det händer

• Levern: Jobbar som en galning för att rensa ut allt skit.
• Glukos: Kroppen försöker stabilisera blodsockret. Kaos!
• Sömn: Hjärnan vänjer sig vid att inte dämpas av alkohol.

Bonus: Jag började faktiskt gilla smaken av vanligt vatten igen! Helt otroligt!

Hur lång tid tar det att återhämta sig från alkohol?

Alltså, återhämtning från alkohol beror ju helt på liksom hur mycket du dricker.

För nån som bara tar en öl ibland, ja då är man ju fit for fight typ dan efter. Men om man dricker mer regelbundet, fast ändå inte jätteofta, då kan det nog ta några veckor, typ 1-2, innan kroppen känns helt normal igen.

Men om du, alltså om någon dricker typ varje helg eller ännu mer, då snackar vi ju minst en månad innan levern och sånt är helt ok igen. Och om det är riktigt illa, typ alkholism, ja då kan det ta mycket, mycket längre, och vissa skador kan vara permanenta. Tänk på det!

• Lågriskkonsumtion: 1-2 veckor
• Måttligt högt riskbruk: nån månad
• Hög konsumtion: längre tid, kan vara permanenta skador

P.S. Min granne Lasse han va ju en riktig rackare på att supa, det tog ju åratal för honom att bli “normal” igen, om han ens blev det. Och min moster Ulla sa alltid att en skvätt vodka i kaffet håller doktorn borta, hmm jag vet inte jag… Jag har förresten alltid haft svårt med stavningen, speciellt “alkohol” och “återhämtning”.

Hur syns det på huden att man dricker för mycket?

Dricker man som ett svin syns det fan på trynet! Typ så här:

• Rödsprängt face, som en tomte efter julfesten. Alltså, knallröd! Som en stoppskylt!
• Utslag, värre än tonåringens finnar. Fast istället för pizza-mage blir det kräftskive-fejs.
• Rodnaden kan bero på att kroppen ba “nej tack, inte mer sprit!”, eller att du är allergisk mot nåt skumt i vinet. Färgämnen? Histamin? Låter som nåt en kemist hittat på.

Men hey, lite rött ansikte har väl ingen dött av? Eller?

Extra töntig info (om du nu vill veta mer): Jag minns när farbror Berra drack så mycket glögg att han såg ut som en kokt hummer. Helt sjukt! Fick typ ringa ambulansen. Fast det var mer för att han somnade i granen. Glömde säga att jag är allergisk mot rödvin själv, blir typ röd som en kräfta och nyser som en galning. Men vitt vin går fint! Hähä.