Hur många förstföderskor blir igångsatta?

I väntans tider: Hur många förstföderskor igångsätts? En obesvarad fråga.

Förlossningsvården i Sverige präglas allt mer av igångsättningar. År 2019, den senaste tidpunkten för komplett nationell statistik, igångsattes över 20% av alla förlossningar. Detta motsvarar tiotusentals kvinnor, men en djupdykning i siffrorna visar en brist på specifik information om just andelen förstföderskor som drabbas av denna intervention. Den tillgängliga statistiken visar en tydlig regional variation, från 13,5% till 25,6% igångsatta förlossningar totalt, vilket väcker frågan om liknande skillnader finns inom gruppen förstföderskor.

Varför saknas denna viktiga detalj? Sannolikt beror det på att den nationella statistiken fokuserar på totala igångsättningssiffror snarare än att dela upp data efter paritet (om det är en första, andra, tredje etc. graviditet). Att samla in och analysera denna mer specifika data kräver extra resurser och en mer detaljerad datainsamlingsprocess.

Den ökade andelen igångsättningar totalt sett är en trend som väcker debatt. Det finns berättigade skäl för igångsättning, såsom medicinska indikationer för både mor och barn, men det finns också en oro för överanvändning. Utan specifik data om förstföderskor är det svårt att utvärdera om andelen igångsättningar inom denna grupp är proportionerlig mot medicinska behov eller om andra faktorer spelar in, såsom tidsbegränsningar inom vården eller individuella preferenser.

För förstföderskor, som ofta har en större osäkerhet inför förlossningen, kan en igångsättning innebära både fördelar och nackdelar. En igångsättning kan ge en känsla av kontroll och förutsebarhet, men det kan också leda till längre förlossningsförlopp, ökad risk för medicinska interventioner, såsom epidural, och i vissa fall kejsarsnitt.

Att få en tydligare bild av hur många förstföderskor som igångsätts är avgörande för att kunna utvärdera och optimera förlossningsvården. Det är nödvändigt att investera i mer detaljerad datainsamling och analys för att få en fullständig och nyanserad förståelse av situationen. Detta skulle ge både vårdgivare och blivande föräldrar en bättre grund för beslutsfattande kring förlossningsförloppet. Framtida forskning behöver adressera denna kunskapslucka för att garantera en säker och optimal förlossningsupplevelse för alla kvinnor, särskilt förstföderskor.