Får man vara hemma pga mensvärk?

Mensvärk och jobb: Vad gäller för frånvaro?

Att behöva får man vara hemma på grund av mensvärk är en vanlig situation för många. Förstå dina rättigheter kring sjukfrånvaro, när läkarintyg krävs och hur regelverket ser ut för att undvika missförstånd på arbetsplatsen.

Får man vara hemma på grund av mensvärk?

Ja, du får vara hemma från skolan eller jobbet på grund av mensvärk om smärtan hindrar dig från att sköta dina uppgifter. Det finns ingen lag som nekar frånvaro när du är tillfälligt oförmögen att arbeta eller studera på grund av kraftiga smärtor. Frånvaron hanteras enligt vanliga regler för sjukdom.

Frågan om giltig frånvaro vid mens handlar till syvende och sist om din faktiska arbetsförmåga, inte om vilken diagnos du har. Många upplever en osäkerhet kring om mensvärk räknas som giltig frånvaro i skolan eller på jobbet, vilket ofta bottnar i gamla tabun. Om smärtan gör att du inte kan sitta upp, koncentrera dig eller fungera normalt är du sjuk. Då ska du också stanna hemma.

Regler och rättigheter vid sjukskrivning för mensvärk

När du stanna hemma från jobbet mensvärk gäller samma regler som vid en vanlig förkylning eller influensa. Du gör en sjukanmälan till din arbetsgivare första dagen. Ingen har rätt att kräva en detaljerad beskrivning av dina symtom under de första dagarna.

Första dagen är en karensdag, vilket innebär att du inte får någon ersättning. Från och med dag två till och med dag 14 betalar arbetsgivaren ut sjuklön, vilken vanligtvis ligger på 80 procent av din ordinarie inkomst. Om din mensvärk gör dig oförmögen att arbeta i mer än sju kalenderdagar i sträck krävs ett läkarintyg för att du ska kunna fortsätta få sjuklön.

Det kan kännas som en extremt hög tröskel att behöva boka tid på en vårdcentral bara för att få ett papper när man har som mest ont.

Jag minns själv en gång när jag tvingades släpa mig till läkaren med sprängande magsmärtor bara för att inte riskera min lön - en upplevelse som var helt absurd med tanke på att det enda jag behövde var en värmedyna och vila.

För dig som studerar i skolan eller på gymnasium gäller att skolan måste registrera din frånvaro som giltig om du eller dina vårdnadshavare anmäler sjukdom. Skolor har ingen laglig rätt att kräva att du ska prestera under akut smärta, men vid återkommande hög frånvaro kan skolan starta en utredning för att se hur du kan stöttas.

Hur mycket mensvärk är normalt och när bör man söka vård?

Det är en vanlig missuppfattning att mensvärk måste dämpas i tystnad och att extrem smärta helt enkelt tillhör vardagen som kvinna. Men det finns en tydlig gräns för vad som är normalt. Om vanliga receptfria värktabletter inte hjälper, eller om du tvingas stanna hemma varje månad, är det viktigt att veta hur mycket mensvärk är normalt egentligen.

Svår mensvärk kallas medicinskt för dysmenorré. I många fall kan de extrema smärtorna bero på bakomliggande tillstånd som endometrios. Det uppskattas att ungefär 10 procent av alla som har mens lider av endometrios, men mörkertalet antas vara stort och fördröjningen innan man får en korrekt diagnos är ofta flera år. Att leva med den ovissheten skapar en enorm frustration.

Leta efter varningssignaler. Om du upplever smärta djupt i bäckenet även mellan menstruationerna, eller om du har ont vid toalettbesök, bör du undersöka dina rättigheter vid mensvärk och kontakta en vårdcentral. Det är viktigt: att ha så ont att du kräks eller svimmar är ett tecken på att du behöver professionell hjälp, inte bara en Alvedon.

Egenvård vs Professionell vård vid mensvärk

Egenvård hemma

• Receptfria antiinflammatoriska läkemedel, värmedyna och lättare stretching

• Måttlig molande värk i sänkta magen eller ryggen under mensens första dygn

• Smärtan lättar inom en timme och du kan återgå till basala aktiviteter

Professionell vård (Vårdcentral/Gynekolog) ⭐

• Utredning för endometrios, receptbelagda läkemedel eller hormonella preventivmedel

• Huggande, intensiv smärta som inte ger med sig eller som kräver sängläge i flera dagar

• Långsiktig smärtlindring och en tydlig behandlingsplan anpassad efter din kropp

Linas kamp mot skolfånvaro och rädsla för att inte bli trodd

Lina, en 17-årig gymnasieelev i Göteborg, missade skolan två dagar varje månad på grund av kramper. Hon var livrädd för att lärarna skulle tro att hon bara skolkat eller överdrev sina problem.

Först försökte hon bita ihop och gå till lektionerna ändå efter att ha tagit dubbla doser receptfria tabletter. Det slutade med att hon svimmade i korridoren under en biologilektion på grund av de intensiva smärtorna.

Händelsen blev ett uppvaknande för både Lina och hennes föräldrar som insåg att läget var ohållbart. De bokade en tid på en ungdomsmottagning där de äntligen träffade en barnmorska som tog problemen på allvar.

Efter att ha påbörjat en anpassad behandling minskade Linas smärtor avsevärt och hennes fånvaro i skolan sjönk med över 80 procent under nästkommande termin.