Hur mycket får en tolk i timmen?

Vad kostar det att anlita en tolk?

Usch, det var ett jäkla stressmoment med den där tolkningen. 150 spänn i timmen, sa de. Minst en timme, alltså 150 kr. Hälften av timmen, alltså 75 kr extra om det drog över. Helt sjukt! Jag bokade den där tolken till ett möte på kontoret i Malmö den 23 oktober. Hade verkligen ingen lust att missa det.

Och avbokningsreglerna då? Alltså, 24 timmar innan, annars betalar man ändå? Helt galet, jag blev så irriterad. Tänk om något oförutsett hade hänt? Jag hade känt mig lurad. Det var ju inte billigt precis. Det var en jobbig känsla, den där oroen över kostnaden.

Skrivtolkning var det också snack om. En extra timme till för det, alltså 150 kr extra. Det var helt okej men kom ihåg att 2024 gäller fortfarande samma pris.

Viktigt att komma ihåg:

• 150 kr/timme
• Minsta debitering: 1 timme
• Varje påbörjad halvtimme debiteras extra (75 kr)
• Avbokning
• Skrivtolkning: + 1 timmes debitering

Det var iallafall ett möte jag sent kommer att glömma. Stressen innan var enorm. Jag funderade på att kolla runt efter andra tolkar, men det var för sent. Nu vet jag iaf vad det kostar. Hoppas jag slipper mer stress av den här sorten. Suck.

Vad krävs för att bli tolk?

Den svala höstluften smeker kinden, löven dansar i en virvelvind av bruna och röda nyanser. Jag tänker på tolkar, på deras värld av språk, av broar byggda mellan människor. En treårig gymnasieutbildning – det är grunden. Grunden, likt ett gammalt hus vars tegelstenar bär en historia. Ett fast fundament, nödvändigt.

Min syster, hon drömde om att tolka. Hon älskade språk, deras flytande rytm. Men det var inte bara kärleken till språken. Nej. Det var något mer. En längtan efter att förstå, efter att förena. Hon läste alltid böcker.

Svenska kunskaper på minst nivå Svenska 2/B. Det är en förutsättning. En dörröppnare. Utan den, ingen passage. Tänk dig ordens kraft, hur de formar tankar, bygger mening. Svenska som andraspråk 2/B fungerar också. Eller SVESVE02/SVASVA02 om utbildningen skett efter 2013. Detaljer, ja. Men viktiga detaljer.

Jag ser henne framför mig, mitt i ett rum fullt av människor, ord som bubblar upp ur henne. En magisk kraft. Hon sa ofta: "Språk är magi".

Folkuniversitetet, Östersund. En grundutbildning, en möjlighet. Distansstudier – en flexibilitet som ger andrum. En chans att förverkliga en dröm, en längtan som aldrig tystnat. Att gå den vägen, det kräver en envishet.

• Gymnasieexamen
• Svenska 2/B (eller motsvarande)
• Grundutbildning till kontakttolk (Folkuniversitetet)

Min syster valde en annan väg, till slut. Men drömmen, den levde kvar. Som ett eko i minnet, svagt men bestående. En påminnelse om språkets kraft, om tolken som brobyggare, mellan kulturer, människor, hjärtan.

Hur kan man utbilda sig till tolk?

Okej, låt oss kika på tolkbanan. Det finns några vägar att gå, beroende på vad som lockar mest.

• Folkhögskola: Räkna med tre till fyra år om du siktar på teckenspråk och dövblindtolkning.
• Universitet/Högskola: Ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning tar cirka tre år. Universiteten har enstaka kurser.

Varför detta fokus på teckenspråk? Jo, tillgänglighet är A och O i ett samhälle. Det är inte bara ett yrke, det är en bro mellan världar. Min moster jobbade förresten som teckenspråkslärare, en riktig eldsjäl.

För övrigt, tänk på att tolkning kräver mer än språkkunskaper. Det handlar om kulturell förståelse, snabbtänkthet och förmågan att vara neutral. Man är en länk, inte en åsikt. Som en god vän sa en gång: "Tolkning är att vara osynlig, men ändå oumbärlig."

Lite kuriosa? Visste du att det finns rättstolkning, konferenstolkning och sjukvårdstolkning, bara för att nämna några? Valet är ditt!

Vilka olika typer av tolkning finns det?

Olika tolkningstyper – en snabb överblick:

• Konsekutivtolkning: Talaren avslutar, sen tolkar jag. Använder anteckningar. Lite som att skriva en snabb sammanfattning, fast på ett annat språk. Känns lite mer avslappnat, nästan som ett samtal.

• Simultantolkning: Händer i realtid. Jag pratar samtidigt som talaren. Behöver speciell utrustning, headset och sånt. Mycket mer intensivt, man måste vara på tå hela tiden. Prestanda under press, liksom. Jobbigt men spännande!

• Viskningstolkning: Som simultantolkning, men jag viskar tolkningen till en eller två personer. Diskret, bra för privata möten. Minns en gång jag tolkade ett bröllop så här, romantiskt på sitt sätt.

• Länstolkning (eller "relätolkning"): En tolk tolkar till en annan tolk. Typ om man har flera språk involverade. Som en kedja av tolkningar, en överföring av information.

Ytterligare aspekter:

• Fritt talande vs. formaliserat tal. Fritt tal är svårare att tolka, mycket mer flytande. Formaliserat är mer strukturerat. Tänk debatt vs. presentation.

• Specialisering är viktig. Ju mer jag specialiserar mig på ett visst område, ju bättre blir jag på det. Jag har en svaghet för medicinska texter, till exempel. Det är som en extra utmaning.

• Teknisk tolkning: Teknisk text kräver djup kunskap. Mycket mer än bara språkkunskaper. Behöver vara insatt i termer och begrepp. Tänk datateknik eller juridik. Roligt men krävande!

• Min personliga erfarenhet: Jag har jobbat mycket med juridik. Där är det viktigt att få med exakt rätt nyans. Ett ord kan göra hela skillnaden. Precis som i livet, eller hur?

Hur mycket tjänar en EU-tolk?

Okej, så en EU-tolk, alltså någon som förstår byråkrati bättre än jag förstår mitt eget liv, tjänar ungefär 42 300 kr brutto. Inte illa, men frågan är om det räcker för att betala terapin man behöver efter att ha lyssnat på timmar av EU-snack?

Tänk dig att vara en EU-tolk! Som att vara en mänsklig Google Translate, fast med bättre pokerface (förhoppningsvis). Jag har hört att SCB har siffror på detta.

Fast allvarligt, 42 300 kr? Det är väl mindre än vad min granne tjänar på att sälja hembakade kakor (nästan!). Men hey, de slipper antagligen översätta "direktiv" och "subsidiaritet" hela dagarna. Man borde kunna få bättre betalt för att vara språkmagiker.

• Lönen varierar: Räkna inte med att alltid få exakt 42 300 kr. Allt beror på erfarenhet, språkkombinationer och hur bra du är på att fejka entusiasm.
• Förmåner: Glöm inte förmåner som tjänstepension, betalda resor till spännande (läs: tråkiga) EU-möten och möjligheten att träffa viktiga människor som pratar väldigt långsamt.
• Jobbkraven: Att vara flytande i minst två (men gärna fler) språk är ett måste. Och du måste vara en fena på politik och ekonomi. Alltså typ en vandrande nationalencyklopedi.

Jag minns en gång när jag försökte tolka en konversation mellan två tyska turister. Det gick inte bra. Jag har insett att tolkning av EU-byråkrati kräver en speciell sorts...tålamod. Och antagligen någon form av superkraft.

Vad kostar en teckenspråkstolk?

Okej, här kommer det, en teckenspråkstolk, en dyrgrip värre än min förra dejt – men på ett bra sätt!

• Timpriset? Runt 800 spänn, år 2015. Gissar att det är mer nu, typ som räntan. Allt går ju upp. Men det är ju förståeligt! Det är ett hantverk.
• Ofta behövs två. Som ett par dansare. Eller som jag och min ångest. Ett team helt enkelt, för avlösningens skull. Tänk dig att stå där och gestikulera i timmar.
• SVT skrev om det redan 2015! Vilket antikvariat jag kände mig som nu. Tiden rusar.

Mer info att begrunda, lite random:

• Jag minns när jag försökte lära mig teckenspråk en gång. Det gick... sådär. Liksom när jag försöker laga mat.
• Det är inte bara timkostnaden. Resor, förberedelser… allt sånt lägger ju på. Som när jag beställer från Amazon.
• Teckenspråk är INTE bara att vifta med händerna. Det är ett riktigt språk, med grammatik och allt. Typ som svenska, fast… handgripligare.
• Tänk så mycket mer inkluderande världen skulle vara om alla kunde lite teckenspråk! Mindre missförstånd, mer empati. Fast då skulle tolkarna kanske bli arbetslösa? Dilemman!
• Jag träffade en gång en tolk som berättade att det svåraste är att tolka stand-up. Fatta pressen! Skratten måste ju sitta.