Hur svårt är det att få jobb?

Hur svårt är det egentligen att få jobb? Jag menar, herregud, ibland känns det som att man klättrar uppför en oändligt brant, hal isvägg. Man kämpar och kämpar, och så halkar man bara ner igen. 73% av de arbetslösa, läste jag någonstans… 73%?! Det är ju helt sjukt! Det är ju inte bara att skicka iväg ett CV och hoppas på det bästa, liksom. Det är så mycket mer än så.

Min kusin, till exempel, hon har en magisterexamen i ekonomi – från ett riktigt bra universitet dessutom – men hon har kämpat i över ett år. Ett år! Hon är otroligt duktig och driven, men ändå… Det är så orättvist. Och sen läser man om alla de här som har det ännu svårare; de som är födda utanför Europa, de med funktionsnedsättningar… Det sätter liksom en klump i halsen.

Jag menar, utbildning spelar ju såklart en roll, det är ju ingen som förnekar det. Men ska det verkligen vara så att var man är född, eller om man har en funktionsnedsättning, ska avgöra om man får en chans ens? Det är ju inte rättvist! Det känns som att hela systemet, ibland, är riggat mot vissa människor. Det gnager i mig, vet du. Alla borde få en ärlig chans. Det är ju liksom en grundläggande rättighet, eller hur? Vi borde alla få möjligheten att bidra, att utvecklas, att känna oss värdefulla. Det är något samhället har ett ansvar för. Inte bara att prata om det, utan att verkligen göra någonting åt det. Det är så mycket mer än bara ord. Det krävs handling. Och det krävs att vi alla, var och en av oss, tar vårt ansvar.