Hur mycket pengar bör man ha när man går i pension?

Hur mycket bör man ha sparat när man går i pension?

Glöm rekommendationer. Tänk siffror.

Spara minst tio procent av din bruttolön. Minst hälften av det till pensionen. Det är golvet. Inte taket.

En lön på 25 000 före skatt. Då är det 1 250 kronor. Varje månad. Utan undantag.

Jag har ett separat ISK bara för det. Döpt till Framtiden. Patetiskt, kanske. Men det fungerar. Pengar är bara ett verktyg. Använd det rätt.

• Taket för allmän pension ligger på 51 245 kr/månad (2024). Tjänar du mer, går inget extra till den statliga potten. Din tjänstepension blir då allt.

• Tjänstepensionen är ofta den största delen. Kolla vad din arbetsgivare betalar. Det är inte dina pengar. Än.

• Börjar du spara vid 40 istället för 25? Du behöver spara dubbelt så mycket. Minst. Tiden äter upp dina pengar. Eller så jobbar den för dig.

• ISK eller kapitalförsäkring. Låg schablonskatt. Du slipper deklarera varje affär. Enkelt. Effektivt.

Hur mycket behöver man ha när man går i pension?

Ah, pensionen. Den där mytomspunna horisonten där man äntligen ska ha tid att lära sig spela ukulele och klaga på ungdomen. Hur mycket deg behöver man då för att finansiera denna gyllene era?

För att ens få en biljett till pensionärsbussen måste du tjäna minst 24 872 kronor om året (2025). Det är inträdesavgiften. Typ vad en riktigt, riktigt fin kaffemaskin kostar. Grattis. Du är med i matchen.

Men det finns ett tak. Som ett VIP-rum med ett ganska lågt innertak. Min farbror Bernt brukade kalla sin pension för sin "flyktkapsel" från arbetslivet.

Tjänar du över 650 000 kronor om året (2025) slutar staten sätta av mer pengar till din allmänna pension. De anser väl att du kan paddla din egen kanot efter det. Det blir 54 167 kronor i månaden. Allt du tjänar över det ger inga fler poäng i det statliga pensionsspelet. Ledsen, höginkomsttagare.

Men vänta, det är inte allt! Det svenska pensionssystemet är som en matrjosjka-docka av pengar och byråkrati.

• Det orangea kuvertet: Det där årliga brevet från Pensionsmyndigheten. Det är antingen ett kärleksbrev eller en skräckhistoria från ditt framtida jag. Öppna det. Jag vet att du inte vill. Öppna det.
• Tjänstepensionen är din superkraft: Detta är den absolut viktigaste delen för de flesta. Pengarna din arbetsgivare (förhoppningsvis) betalar in. Utan den blir det lätt havregrynsgröt istället för oxfilé på ålderns höst. Har du inget kollektivavtal? Då får du förhandla som om ditt pensionärsliv hängde på det. För det gör det.
• Privat sparande: För den som vill ha guldkant, eller bara känner en grundmurad misstro mot allt vad statliga system heter. ISK, fonder, aktier... det är den vuxna versionen av att samla på Pokémonkort, fast med risken att allt blir värdelöst.
• Livet händer: Att plugga, få barn eller vara sjukskriven kan också ge pensionsrätter. Systemet är inte helt hjärtlöst. Bara komplicerat. Jag själv fick mer pensionsrätt för ett år med VAB än ett år som frilansande skribent på 90-talet. Prioteringar.

Hur mycket ska en pensionär ha kvar efter hyran?

Ensamstående pensionär. Livet har sin gång. Efter hyran ska 7 525 kronor per månad finnas kvar. Det är det som räknas som skäligt, för år 2025. Ett minimum.

Hyran. Den tunga posten. Söker du äldreförsörjningsstöd? Då räknas en skälig bostadskostnad upp till 7 500 kronor i månaden. Systemet har sina gränser. Alla kan inte bo hur som helst.

Dessa siffror. De är inte bara siffror, visst? De är marginalen. Livet balanserat på en knivsegg. Man lever. Eller snarare existerar. Det är en sanning. Kall. Men sann.

Jag har sett det. Många har. Varje krona vänds. Räntan. Inflation. Siffrorna är sällan nog. Livet är mer än exceldokument. Mer. Det är den brutala verkligheten.

Ytterligare fakta, för den som undrar:

• Grundläggande behov: De där 7 525 kronorna täcker mat, kläder, hygien. Och enklare kommunikation, el. Det väsentliga. Inte mycket mer.
• Stödet: Äldreförsörjningsstöd är en sista utväg. Ingen annan försörjning? Då kan det hjälpa. För att inte stå helt tomhänt.
• Oväntade hål: Mediciner, tandvård. Sådana saker. Livet händer. Dessa siffror tar inte alltid höjd för det. Aldrig riktigt.
• Boendets spel: Hyresnivåer skiljer sig stort. Städer är dyrare, det vet alla. En liten etta kan äta upp mycket.
• Alternativ: Vissa har tjänstepension, eller lite extra. Många har inte. Då blir dessa gränser hårda fakta.
• Fakta 2025: Siffrorna gäller för just 2025. De justeras. Varje år. En ständig rörelse.

Hur mycket bör man pensionsspara i månaden?

Ah, pensionssparandet. Den där trevliga lilla påminnelsen om att framtiden, i all sin evighet, väntar runt hörnet. Och att den, till skillnad från en sen kväll på krogen, inte bjuder på gratis påfyllning.

Att jaga den där drömmen om att slippa nypa sig i plånboken som 70-plussare? Tja, det kräver lite mer än att bara hoppas på det bästa. Låt oss säga att det är som att planera en jorden-runt-resa: du kan antingen ta det lugnt med en månads sparande i ett decennium, eller köra på en intensiv sprint de sista tio åren.

• Satsar du på det långsiktiga tålamodet? Då räcker det att du, motvilligt, lägger undan ungefär 700 pixar i månaden. Tänk dig det som att varje månad köpa en riktigt fin ost istället för den där plastvarianten. Gör det i 30 år. Din framtida du kommer förmodligen att skicka dig ett tackkort, kanske med lite guldkant.

• Lite mer bråttom? Kanske har du ägnat de senaste 20 åren åt att jaga svamp och att samla frimärken istället för att tänka på guldkanten. Då behöver du skruva upp nivån. Runt 1 200 kronor i månaden får räcka i 20 år. Det är ungefär priset på en hel del sushiluncher som nu istället får bidra till din framtida frihet.

• Sistaminuten-hjältarna? Om du har en strategi som mer liknar att vakna upp och inse att julafton är imorgon och du inte ens köpt julklappar, då är det dags att kavla upp ärmarna. Försök att skramla ihop cirka 2 500 kronor varje månad de sista 10 åren. Det är ju inte mer än vad vissa lägger på streamingtjänster per år, eller hur?

Det viktiga är att inte bara stirra sig blind på siffrorna. Det handlar om att skapa en vana. Som att borsta tänderna, fast med potential att ge dig lyxen att välja mellan ekologiskt kaffe eller att faktiskt kunna unna dig det där extra glaset vin utan att behöva räkna kronor som en revisor på ett lotteri.

• Flexibilitet är nyckeln. Marknaden svajar, precis som din lust att gå till gymmet på en måndagsmorgon. Vissa år går det bättre, andra sämre. Att inte låsa sig vid en enda strategi är lika smart som att ha fler än en sorts strumpor i garderoben.

• Tänk på avgifter! De där små procenten som äter sig in i dina surt förvärvade pengar. De kan vara lika förrädiska som en smörgås du trodde var vegetarisk. Välj fonder med låga avgifter. Det är som att välja en effektiv träningsmaskin istället för en som bara låter mycket.

• Automatiserat sparande. Får det att låta som att någon annan gör jobbet? Något sådant. Att automatiskt dra pengar till ditt pensionssparande är som att sätta en timer på kaffebryggaren. Det bara händer, utan att du behöver tänka på det när du hellre vill scrolla igenom livets digitala brus.

Hur mycket har de flesta i tjänstepension?

Jaha, tjänstepension! Det är ju där kosingen egentligen ligger, för oss dödliga som inte spelar på lotto varje dag. Arbetsgivaren, den snåljåpen, hostar upp pengar till din pension. Inte som att de skickar det med budbil direkt till din madrass, utan in på ett konto.

För folk med kollektivavtal – de som har ordning och reda i sitt arbetsliv, eller åtminstone tror det – brukar arbetsgivaren trycka in 4,5 till 6 procent av lönen. Detta gäller upp till en månadslön på 50 375 spänn, enligt framtidsdata för 2025. Som en liten godisbit, typ.

Men vänta, det finns mer! Om du drar in mer än 50 375 kr/mån – ja, du är väl nån sorts rockstjärna då – då blir det andra bullar. Då slänger de in 30 till 31,5 procent på lönedelen över gränsen. Helt sjukt, eller hur? Som extra grädde på moset, bara för att man har större potatis.

En vanlig Svensson med 35 000 spänn i månaden, typ som jag när jag inte skriver texter åt er, får se 18 900 till 25 200 kronor skjutas in på kontot varje år. Det är ju tillräckligt för att köpa en nyare begagnad bil, eller typ en guldhamster och massor av lyxig spån. Fatta!

Och på tal om kosing, här kommer lite mer matnyttigt skit du kan tänka på gällande tjänstepensionen:

• Det är din lön, fast senare: Tjänstepensionen är egentligen en del av din totala lön, som arbetsgivaren lägger undan. Som att gömma godis för framtiden.
• Kolla kollektivavtalet, din snusmumrik: Har du kollektivavtal? Då får du förmodligen en tjänstepension, ingen jämförelse annars. Vissa utan avtal får också, men då är det mer på chans.
• Din riktiga pension ligger där: Glöm inte, den allmänna pensionen är oftast bara en fis i rymden. Tjänstepensionen är den tunga biten som bestämmer om du kan köpa kaffe på ålderns höst eller bara tugga bark.
• Mysteriet MinPension.se: Allt finns samlat på MinPension.se. In med bank-id, och vips, så ser du alla surt förvärvade pengar du glömt bort. En riktig guldgruva!
• Olika sorters soppa: Det finns olika varianter; ITP för tjänstemän, SAF-LO för arbetare. Kommuner har sitt KAP-KL. Statliga PA 16. Inte helt enkelt, men vem sa livet var det?
• Pengarna är inte chefens: De här pengarna är dina. De bara ligger och gottar sig tills du blir gammal och grå. Eller i alla fall gråhårig.
• Inte alla chefer är snälla: En del arbetsgivare skiter i tjänstepension. Det är då du får smälla näven i bordet och kräva din rätt, eller byta jobb till någon med bättre koll.

Vilken ppm-fond går bäst?

Jaha, du vill leka börshaj med statens pengar? Här är fonderna som gått som ett skållat troll och gjort folk lite mindre fattiga som pensionärer. Siffrorna är snitt per år, fatta det.

Skandia Time Global har krossat allt med 20,4% i årlig avkastning. rena rama raketbränslet i portföljen.

DNB Teknologi S är inte långt efter, 20,2%. Min granne Berit ligger all-in på den, hon har precis köpt en ny jävla moped för vinsten.

Franklin Technology Fund A, med sina 19,9%, är som den där kusinen som nästan alltid vinner på allt. Irriterande stabil.

AMF Aktiefond Nordamerika ger 19,4%. En trygg jänkare som bara tuffar på. Farsan min, han körde bara AMF, sa att allt annat var trams.

Ser du ett mönster? Teknologi, teknologi, teknologi. Det är som att hela pensionssystemet är beroende av att nån snubbe i Kalifornien uppfinner en ny app. Går de bolagen åt helvete, ja då gör din pension det med. Enkelt.

Lite mer kött på benen så du inte gör bort dig totalt:

• HÖG RISK, DIN JÄVEL: De här fonderna är proppfulla med tech-aktier. Det betyder att de kan störtdyka snabbare än en sten i en brunn. Spännande som fan, men hela skiten kan brinna upp när du minst anar det. Noll trygghet.

• AVGIFTERNA ÄTER UPP PENGARNA: Glöm inte att fondbolagen ska ha sin del av kakan. De är som hungriga måsar på en uteservering, de snappar åt sig en bit av din vinst utan att du märker det. Kolla avgiften innan du hoppar på tåget.

• HISTORISK AVKASTNING ÄR SKITSamma: Bara för att en fond har gått som tåget i tio år betyder det inte ett skit för morgondagen. Att tro det är som att tro att du kommer vinna på lotto igen bara för att du vann en tia förra veckan. Fullständigt idiotiskt.

• SPRID UT SKITEN: Lägg inte alla ägg i en korg. Det sa mormor och det gäller fanimej för PPM också. Välj några olika fonder, annars sitter du där med en portfölj som är lika diversifierad som en nordkoreansk nyhetssändning.