Hur mycket lån har folk i snitt?

hur mycket lån har folk i snitt: 1,3 miljoner kr

Att förstå hur mycket lån har folk i snitt hjälper dig att få en tydligare bild av den svenska hushållsekonomin och skuldsättningen. Genom att granska genomsnittliga skulder och bolån undviker du vanliga missförstånd kring privat ekonomi och får bättre inblick i hushållens ekonomiska utsatthet.

Hur mycket lån har folk i snitt?

Det svenska medianbolånet ligger på cirka 1,3 miljoner kronor för hushåll som faktiskt har lån, men ungefär 60 procent av alla hushåll i landet saknar bolån helt och hållet.

Att förstå hur skulderna är fördelade i befolkningen kan vara klurigt, eftersom genomsnitt och median sällan berättar hela sanningen. Många känner en oro över att vara för högt belånade jämfört med andra, medan andra funderar på hur mycket lån har en svensk i relation till den egna vardagsekonomin i ett osäkert ränteklimat.

Totala skulder och genomsnitt per person

De svenska hushållens totala skulder uppgår till omkring 5 590 miljarder kronor, vilket i genomsnitt blir ungefär 470 000 till 530 000 kronor per invånare beroende på hur befolkningssammansättningen räknas. Räknar man enbart på personer i arbetsför ålder mellan 16 och 65 år blir genomsnittlig skuld per person betydligt högre eftersom denna grupp står för merparten av alla lån.

När jag tittar på de här siffrorna brukar jag tänka på att ett genomsnitt lätt kan lura ögat. Om en person har noll i skuld och en annan har tre miljoner, så ser snittet snyggt ut på pappret men speglar sällan verkligheten för den enskilda individen. Hushållens sammanlagda skuldkvot – det vill säga den totala skulden i förhållande till den disponibla inkomsten – ligger på drygt 1,7 gånger den årliga inkomsten. Det är en nivå som har väckt debatt bland ekonomer och som gör svenskarna känsliga för svängningar på räntemarknaden.

Hur är lånen fördelade mellan bolån och konsumtion?

Den absolut största delen av svenskarnas skulder utgörs av bostadslån. Faktum är att genomsnittligt bolån sverige utgör ungefär 82 procent av de svenska hushållens totala skulder. Resten utgörs av konsumtionslån, vilket innefattar blancolån utan säkerhet, olika former av krediter och smidiga avbetalningsköp.

När det kommer till hur tungt belånade bostadsägarna är visar siffror att sex av tio bolånehushåll har en belåningsgrad som överstiger 50 procent av bostadens uppskattade marknadsvärde. Det betyder att en majoritet av dem som äger sitt boende har kvar betydande lån att betala av, även om många amorterar regelbundet. Det här skapar ibland en ovishet kring hur amorteringskrav och räntor faktiskt påverkar den månadsliga budgeten när kostnaderna drar iväg.

Vad betyder genomsnittlig belåning för din egen ekonomi?

Att veta vad andra har i lån är intressant för att få ett perspektiv, men det säger egentligen ganska lite om svenska hushållens skulder i snitt kan appliceras på din situation. Din personliga trygghet handlar mer om din fasta inkomst, dina buffertar och hur din specifika boendekostnad förhåller sig till lönen än vad grannen har på sin bankbiljett.

Om du känner att din skuldnivå skapar sömnlösa nätter är det klokt att se över utrymmet för att amortera extra eller binda delar av räntan. Till syvende och sist är det din egen riskaptit som avgör vilken skuldbyrå som känns bekväm att bära.

Skillnaden mellan olika skuldtyper

Bolån

• Utgör cirka 82 procent av hushållens totala skulder
• Kopplat till en fysisk bostad som fungerar som pant
• Generellt lägre räntor jämfört med konsumtionslån

Konsumtionslån

• Utgör resterande del av hushållens skulder (ca 18 procent)
• Oftast blancolån eller krediter utan direkt säkerhet
• Betydligt högre räntor och korta återbetalningstider

Hushållet Johanssons väg till en hållbar bolånenivå

Johan och Maria köpte sin första lägenhet i Stockholm med en belåningsgrad på nästan 85 procent, vilket gjorde att de kände en ständig oro så fort räntorna började röra på sig.

Efter ett par år märkte de hur de ökade räntekostnaderna åt upp en stor del av det utrymme de tidigare lagt på sparande och nöjen, vilket skapade en gnagande vardagsstress.

De bestämde sig för att lägga om taktik genom att göra en strikt budget, skära ned på onödiga abonnemang och dessutom börja spara det belopp som motsvarade en framtida räntehöjning.

Inom loppet av två år hade de sänkt sin belåningsgrad till under 70 procent genom extra amorteringar, vilket gav dem en helt annan trygghet och ett lugn i magen när ekonomin gungade.

Denna information är av allmän karaktär och utgör inte individuell finansiell rådgivning. Din ekonomiska situation är unik, och det är klokt att utgå från dina egna förutsättningar eller rådgöra med en oberoende ekonomisk rådgivare innan du fattar större beslut om lån och skulder.