Får man ta ut förseningsavgift?

Får man ta ut förseningsersättning? Fast avgift på 450 kr

Att kräva betalning i tid är avgörande för företagets kassaflöde och ekonomiska trygghet. Genom att förstå reglerna för lagstadgade avgifter minskar risken för ekonomiska förluster vid sena kundbetalningar. Lär dig hur får man ta ut förseningsersättning korrekt för att skydda verksamhetens intäkter och undvika onödiga tvister.

Regler för förseningsersättning mellan företag

Ja, du har rätt att ta ut en förseningsersättning under specifika omständigheter. Om en näringsidkare eller myndighet inte betalar en fordran för en vara eller tjänst i tid har du som leverantör rätt till en lagstadgad ersättning. Den här frågan kan dock ha mer än en rimlig förklaring beroende på vem din kund faktiskt är.

Förseningsersättningen uppgår till ett fast belopp på 450 kr per faktura.^[1] Enligt lagstiftningen krävs det varken ett förhandsavtal eller att du har informerat kunden i förväg för att du ska få fakturera förseningsersättning utan avtal. Det finns dock en viktig teknisk koppling att hålla reda på: din rätt att ta ut förseningsavgiften på 450 kr aktiveras först i samma stund som du har rätt att kräva dröjsmålsränta. Det innebär i praktiken att betalningen måste vara formellt försenad och att eventuella avtalade betalningsvillkor har löpt ut.

I min roll som ekonomisk rådgivare ser jag ofta företagare som missar denna möjlighet av rädsla för att förstöra kundrelationen. Men kom ihåg - det här är en lagstadgad rättighet som är till för att kompensera för din administrativa tid när andra drar ut på betalningarna. Men det finns en hake som du måste känna till innan du skickar nästa faktura.

Förseningsavgift mot konsumenter är inte tillåtet

När du säljer till privatpersoner ändras spelreglerna helt. Du får aldrig ta ut en förseningsersättning 450 kr näringsidkare av en konsument. Lagen skyddar privatpersoner mot den här typen av schablonbelopp, vilket innebär att eventuella försök att kräva avgiften av en konsument saknar laglig grund.

Om en privatkund betalar för sent är du istället begränsad till vanliga ränte- och inkassoregler. Du kan debitera en lagstadgad påminnelseavgift som för närvarande är högst 60 kr, men bara under förutsättning att ni har avtalat om detta senast vid köptillfället.^[2] Att blanda ihop reglerna för företag och privatpersoner är ett av de vanligaste misstagen i mindre verksamheter. Det slutar ofta med onödiga tvister i Allmänna reklamationsnämnden.

Gränsen mot påminnelse- och inkassoavgifter

Det är lätt att blanda ihop alla de olika avgifter som kan uppstå vid en sen betalning. Du kan inte stapla alla tänkbara avgifter på varandra för en och samma faktura. Förseningsersättningen på 450 kr fungerar som ett paraply och är tänkt att täcka dina administrativa kostnader för indrivningen.

När du väljer att debitera förseningsavgiften på 450 kr, får du endast kräva ersättning för betalningspåminnelser och inkassokostnader till den del dessa överstiger 450 kr. Eftersom en vanlig påminnelse kostar 60 kr och ett inkassokrav kostar 180 kr, blir summan av de traditionella avgifterna 240 kr.^[3] Det betyder att förseningsersättningen helt sväljer de vanliga avgifterna i ett normalt kravförlopp. Det är viktigt att följa gällande regler för förseningsersättning företag för att säkerställa att debiteringen sker på ett korrekt sätt.

Jämförelse av lagstadgade avgifter vid försenad betalning

Beroende på vilken kundtyp du har och vad som avtalats finns det olika tak för vilka ersättningar du lagligen kan kräva vid en betalningsförsening.

Förseningsersättning (B2B) ⭐

Endast näringsidkare och myndigheter

450 kr per faktura

Ersätter påminnelse- och inkassoavgifter upp till 450 kr

Nej, krävs inget avtal eller förvarning

Standard påminnelseavgift

Kan tas ut av både konsumenter och företag

60 kr per påminnelse

Kan kombineras med inkassokrav (180 kr) om förseningsersättning inte används

Ja, måste vara överenskommet senast vid skuldens uppkomst

Entreprenörens miss med påminnelserna

Lars, som driver en mindre IT-byrå i Stockholm, upplevde att en av hans företagskunder upprepade gånger betalade sina fakturor två veckor för sent under våren 2026. Lars blev frustrerad och kände att den administrativa tiden åt upp hans marginaler.

I stället för att undersöka reglerna skickade han direkt med en extra straffavgift på 500 kr på nästa påminnelse utan att ha räknat ut någon faktisk räntekostnad. Kunden vägrade omedelbart att betala och hävdade att beloppet var helt oskäligt och saknade stöd i deras ursprungliga avtal.

Efter en diskussion med sin redovisningskonsult insåg Lars sitt misstag gällande beloppet. Han insåg att han inte kunde hitta på egna straffavgifter men att lagstiftningen faktiskt gav honom en färdig rättighet att agera mot sena betalningar.

Lars strök den hemmasnickrade avgiften och skickade istället en formell förseningsersättning på exakt 450 kr med hänvisning till inkassokostnadslagen. Kunden betalade omgående hela beloppet, och Lars lyckades täcka sina administrativa kostnader utan att förstöra affärsrelationen.