Är det brist på civilingenjörer?

Ingenjörsbrist i Sverige: En utmaning för framtidens tillväxt

Sverige står inför en komplex utmaning: trots en ökande produktion av civilingenjörer, tyder allt på att bristen på dessa högutbildade specialister kommer att bestå och till och med fördjupas under de kommande åren. Enligt prognoser från 2020 saknades det redan då cirka 12 000 civilingenjörer på den svenska arbetsmarknaden, en siffra som väcker frågor om Sveriges konkurrenskraft och förmåga att möta framtidens teknologiska och samhälleliga utmaningar.

Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår en ökning av antalet examinerade civilingenjörer fram till 2035. Denna positiva trend ger sken av att bristen skulle vara på väg att åtgärdas. Problemet är dock att efterfrågan på civilingenjörer väntas öka i en ännu snabbare takt. Detta innebär att gapet mellan tillgång och efterfrågan inte kommer att minska, utan snarare riskerar att vidgas.

Varför kvarstår bristen trots fler utbildade?

Flera faktorer bidrar till denna paradox:

• Teknologisk utveckling: Samhället genomgår en snabb teknologisk transformation. Digitalisering, automatisering och utvecklingen av nya material skapar ett ständigt ökande behov av specialiserad ingenjörskompetens.
• Demografiska förändringar: En åldrande befolkning och en utströmmande arbetskraft bidrar till att minska antalet yrkesverksamma ingenjörer, samtidigt som pensionsavgångar skapar vakanser som är svåra att fylla.
• Konkurrens på en globaliserad marknad: Svenska företag konkurrerar om ingenjörstalanger inte bara nationellt, utan även internationellt. Högre löner och mer attraktiva karriärmöjligheter utomlands lockar ibland bort de mest kvalificerade ingenjörerna.
• Otillräcklig utbildningskapacitet: Även om antalet utbildade civilingenjörer ökar, kanske utbildningsplatserna och utbildningsprogrammen inte fullt ut matchar den specifika kompetens som efterfrågas av näringslivet.

Konsekvenser av ingenjörsbristen

Bristen på civilingenjörer har långtgående konsekvenser för Sveriges ekonomi och välfärd:

• Hämmad tillväxt: Företag kan tvingas skjuta upp eller avbryta viktiga projekt på grund av brist på kompetent personal, vilket i sin tur kan bromsa innovation och ekonomisk tillväxt.
• Försämrad konkurrenskraft: Svenska företag riskerar att förlora konkurrenskraft gentemot utländska företag som har lättare att rekrytera ingenjörer.
• Försenad samhällsutveckling: Bristen på ingenjörer kan fördröja implementeringen av viktiga samhällsprojekt, som infrastrukturutveckling och omställningen till en mer hållbar ekonomi.
• Högre kostnader: Företag kan tvingas betala högre löner och anlita dyra konsulter för att kompensera för bristen på personal, vilket driver upp kostnaderna.

Vad kan göras?

För att adressera ingenjörsbristen krävs en mångfacetterad strategi som involverar politiker, utbildningsinstitutioner och näringslivet:

• Öka attraktiviteten för ingenjörsyrket: Att lyfta fram de spännande och utmanande aspekterna av ingenjörsyrket kan locka fler unga människor att välja en teknisk utbildning.
• Utöka utbildningskapaciteten: Universitet och högskolor behöver öka antalet utbildningsplatser och anpassa utbildningsprogrammen till näringslivets behov.
• Främja livslångt lärande: Ingenjörer behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper och kompetenser för att hänga med i den teknologiska utvecklingen.
• Underlätta rekrytering av internationell kompetens: Att skapa en mer attraktiv och inkluderande arbetsmarknad kan locka fler kvalificerade ingenjörer från utlandet att arbeta i Sverige.
• Stärka samarbetet mellan akademi och näringsliv: Genom att öka samverkan mellan utbildningsinstitutioner och företag kan man säkerställa att utbildningen är relevant och förbereder studenterna för arbetslivet.

Ingenjörsbristen är en komplex utmaning som kräver ett långsiktigt och strategiskt angreppssätt. Genom att investera i utbildning, forskning och innovation kan Sverige säkra tillgången på kompetent ingenjörspersonal och därmed stärka sin konkurrenskraft och framtida tillväxt. Utan kraftfulla åtgärder riskerar Sverige att hamna på efterkälken i den globala teknologiska kapplöpningen.