Kan man känna när ägget befruktas?

42 visningar
Nej, jag tror inte man kan känna själva befruktningen. Det är ju en så mikroskopisk händelse! Visst, man kanske hoppas och längtar, och fantiserar om hur det skulle kännas, men fysiskt märker man nog ingenting. Det är först senare, när hormonerna börjar rusa, som man kanske börjar ana något. Tänk att något så litet kan skapa ett helt nytt liv – det är ju fantastiskt!
Feedback 0 gillningar

Kan man känna när ägget befruktas? Oj, vilken fråga! Det där funderade jag själv massor på, när vi försökte bli gravida. Minns hur jag låg där, efteråt, och liksom… lyssnade inåt? Sökandes efter någon sorts signal, ett tecken, ett något. Men nej. Ingenting. Absolut ingenting.

Nej, alltså på riktigt, man känner ju inte själva befruktningen. Hur skulle man kunna det? Det är ju en mikroskopisk liten händelse, som sker långt därinne, i en värld man inte ens kan se. Man kan ju inte ens se ett ägg med blotta ögat, kan man tänka sig. Tänk dig då det pyttelilla, nästan osynliga mötet. Fantastiskt, eller hur?

Man hoppas såklart. Jag minns hur vi båda, min man och jag, var så innerligt hoppfulla varje månad. Och hur besvikelsen kom smygande, sakta men säkert, om det inte blev som vi ville. Man fantiserar ju! Tänk om det skulle kännas som en liten fjäril i magen, eller en varm våg… men nej. Inga fjärilar, inga vågor. Bara väntan. Ångestfylld väntan.

Det är först senare, när de där hormonerna börjar spöka, som man kanske börjar ana något. Jag läste någonstans – tror det var en artikel eller nåt – att ungefär 80% upplever illamående eller liknande symtom. Men det är ju inte befruktningen man känner då, utan effekten av alla de hormoner som börjar produceras. Det är väl ungefär som med en svullen mage, efter en stor måltid – man känner effekten av något som händer inne i kroppen, men inte själva processen. Förstår ni vad jag menar? Det blir ju liksom en efterklang.

Tänk att något så litet kan skapa ett helt nytt liv! Det är ju helt otroligt, egentligen. Det är nästan overkligt. Och det var precis så det kändes när jag till slut fick hålla min lilla dotter i armarna. Alla dessa månader av väntan, alla dessa tankar, allt det där blev så otroligt meningsfullt.