Vem kör bättre, killar eller tjejer?

Rattmatch: Vilket kön sitter säkrast bakom ratten?

Frågan om vem som kör “bättre” – män eller kvinnor – är en klassisk vattendelare. Den dyker upp vid fikabordet, i baksätet och på sociala medier. Men att koka ner körförmåga till en enkel fråga om könstillhörighet är en förenkling. Verkligheten är betydligt mer komplex och kräver en nyanserad granskning av fakta, beteenden och riskfaktorer.

Statistiken – En komplex bild:

Ett snabbt ögonkast på trafikolycksstatistiken kan vara missvisande. Ta till exempel 2018, då nästan fem gånger fler män än kvinnor omkom i trafiken i Sverige. Vid första anblicken kan det tyckas peka på att män är sämre förare. Men här kommer den viktiga kontexten in: män kör generellt sett betydligt mer. En undersökning från Trafikanalys mellan 2015 och 2016 visade att män uppgav nästan dubbelt så lång daglig körsträcka jämfört med kvinnor. Detta faktum skapar en utmaning: hur kan vi rättvist jämföra olycksrisken när exponeringen för risken är så pass skild?

Mer än bara kilometer:

Att stirra sig blind på körsträckan vore dock ett misstag. Det handlar inte bara om hur mycket vi kör, utan också hur vi kör. Forskning tyder på att män och kvinnor generellt uppvisar olika körmönster.

• Riskbenägenhet: Män är oftare inblandade i olyckor relaterade till hastighetsöverträdelser, rattfylleri och andra riskfyllda beteenden. Studier visar att de i större utsträckning tar onödiga risker bakom ratten, vilket kan bero på faktorer som självförtroende och uppfattningen om sin egen förmåga.
• Försiktighet och planering: Kvinnor tenderar att vara mer försiktiga och planera sina körningar bättre. De är oftare mer uppmärksamma på trafikregler och omgivningen, vilket kan bidra till färre incidenter.
• Distraktion: Både män och kvinnor lider av distraktion bakom ratten, men forskning tyder på att kvinnor kan vara mer benägna att distraheras av saker som passagerare eller barn i bilen.

Faktorer bortom könet:

Dessutom spelar en rad andra faktorer in som inte direkt är kopplade till kön:

• Ålder: Yngre förare, oavsett kön, är generellt sett mer benägna att vara inblandade i olyckor på grund av bristande erfarenhet och en tendens till risktagande.
• Erfarenhet: Ju mer vi kör, desto bättre blir vi – för det mesta. Regelbunden körning ger oss en djupare förståelse för trafikens dynamik och förbättrar våra reflexer.
• Vägförhållanden och fordon: Vädret, vägens skick och fordonets säkerhetsfunktioner påverkar alla risken för olyckor.

Slutsats: Ett komplext samspel:

Att kora ett “vinnande” kön i trafiken är alltså inte bara svårt, utan också missvisande. Det handlar inte om en inherent skillnad i körförmåga baserad på kön, utan om ett komplext samspel mellan körstil, riskbenägenhet, erfarenhet, yttre faktorer och exponering för risken.

Istället för att fokusera på att generalisera kring kön, borde vi istället fokusera på att:

• Uppmuntra säkra körmönster hos alla förare.
• Utbilda om riskerna med rattfylleri, fortkörning och distraktion.
• Fortsätta forska kring de komplexa faktorerna som bidrar till trafikolyckor.
• Främja en trafikmiljö där alla känner sig trygga och respekterade, oavsett kön.

Först då kan vi verkligen tala om en förbättring i trafiksäkerheten – för alla.