Vad får man inte göra på uppkörningen?

Vad får man inte göra på uppkörningen: Helhetsbedömningen avgör

Att veta exakt vad får man inte göra på uppkörningen skapar trygghet inför förarprovet. Trafikinspektören granskar helheten i ditt agerande snarare än enskilda småfel. Genom att förstå bedömningskriterierna minskar risken för dryga misstag. Lär dig regelverket ordentligt för att undvika att bli kuggad på småsaker.

Vad får man inte göra på uppkörningen? Här är de kritiska misstagen

Det korta svaret är att du inte får göra fel som kompromissar trafiksäkerheten, bryter mot trafikregler eller skapar faror för andra trafikanter på din uppkörning. Att kugga beror sällan på ett enstaka, isolerat misstag som ett motorstopp - det handlar istället om bristande riskmedvetande och dålig planering. Fel relaterade till högerregeln, otillräcklig avsökning samt felaktig hastighetsanpassning är de absolut vanligaste felen vid uppkörning.

När jag gjorde min allra första uppkörning för flera år sedan var jag så otroligt fokuserad på att hålla ratten perfekt att jag missade en bil som närmade sig från höger i en obevakad korsning. Förarprövaren fick klossa bromsen.

Det var en otroligt pinsam upplevelse och min fot skakade resten av vägen tillbaka till kontoret. Den hårda läxan lärde mig att det inte är den tekniska manövreringen inspektörerna tittar hårdast på, utan hur du samspelar med omvärlden. Men det finns en specifik sak som de flesta gör fel på, och jag kommer att avslöja exakt vad det är under avsnittet om riskbedömning längre ner.

De vanligaste felen vid uppkörning som leder till kuggning

Många körkortselever kliver in i förarprovet med tron att de måste köra helt felfritt. Det stämmer inte, men vissa regelöverträdelser tolereras helt enkelt inte av Trafikverket då de direkt påverkar säkerheten på vägen.

Här är de vilka fel kuggar man på vid uppkörning under det senaste året: Missa högerregeln i korsningar: Att köra rakt ut utan att sänka farten eller titta efter fordon från höger i öppna korsningar.

För dålig avsökning och bristande spegelrutiner: Att inte kontrollera döda vinkeln vid filbyten eller glömma att titta i backspegeln före bromsning. Att inte släppa över gående: Att missa väjningsplikt vid ett obevakat övergångsställe. Felaktigt beteende vid på- eller avfarter: Att missbedöma farten på landsväg eller motorväg och skapa farliga situationer för bakomvarande. Dålig miljökörning: Att konsekvent köra med för låga eller för höga växlar, vilket ökar bränsleförbrukningen.

Bristande förutseende - det enskilt största misstaget

Här är den kritiska faktorn som jag nämnde tidigare: Det handlar inte om hur du växlar, utan om din förmåga att förutse vad som ska hända härnäst. Det enskilt vanligaste kriteriet som leder till en kuggad uppkörning varför det sker är bristande förmåga att förutse och bedöma konsekvenser av olika händelseförlopp. Hela 77.354 körprov underkändes på just detta moment under 2025. Det är mer än dubbelt så många kuggningar jämfört med det näst vanligaste felet, vilket handlar om ren rutinmässig manövrering av fordonet.

När andelen godkända prov i hela landet sjunkit med drygt 9 procent under en tioårsperiod beror det enligt experter på att elever övningskör alldeles för lite i komplexa miljöer. Man fokuserar på att klara själva manövreringen men glömmer att träna upp blicken. Om du kör i 50 km/h och ser barn leka nära trottoarkanten 100 meter framåt måste din fot flyttas till bromsberedskap direkt. Väntar du tills du är precis bredvid har du redan kuggat på din riskbedömning.

Hur bedömer förarprövaren dina misstag?

Under provet använder inspektören ett standardiserat protokoll för att bedöma din körning. Misstagen delas upp i två kategorier: mindre, lindriga fel och direkt kritiska fel. Ett enstaka motorstopp i en korsning är ett typiskt lindrigt fel. Det gör ingenting så länge du hanterar situationen lugnt, startar om bilen säkert och inte skapar panik hos bakomvarande trafikanter.

Ett kritiskt fel däremot innebär ett omedelbart underkännande. Exempel på detta är om inspektören måste ingripa fysiskt genom att styra undan eller bromsa, om du kör mot rött ljus, struntar i ett stopptecken eller dundrar fram i 50 km/h på en smal och krokig landsväg med skymd sikt. Det samlade underkännandetalet för alla uppkörningar i landet ligger idag på runt 54 procent, vilket visar att ribban för trafiksäkerhet är satt mycket högt.

Privatist kontra trafikskola: Hur skiljer sig oddsen?

Trafikskoleelever (Rekommenderas) ⭐

- Runt 61 procent klarar sin uppkörning på första försöket

- Professionell feedback och testuppkörningar i realistiska och svåra trafikmiljöer

- Stabil spegelrutin, god kännedom om högerregeln och automatiserad miljökörning

Privatister

- Endast cirka 35 procent får godkänt på sitt första körprov

- Ofta begränsad till hemortens invanda vägar utan exponering för komplexa situationer

- Missar döda vinkeln, kör för fort i bostadsområden och har bristande riskmedvetande

Alexandras resa mot körkortet: Från stress till genombrott

Alexandra, en 19-årig student i Stockholm, kuggade sin första uppkörning i Järfälla där nästan 66 procent av alla prov underkänns. Hennes händer darrade på ratten av nervositet och hon kände sig helt paralyserad av pressen.

Hennes första strategi var att bara boka en ny tid direkt på en mindre ort och hoppas på bättre tur. Det slutade i katastrof på nästa prov när hon körde för fort på en smal landsväg och missade en korsande bil.

Ett par veckor senare tog hon ett djupt andetag och insåg att problemet inte var orten, utan hennes stressiga avsökning. Hon bokade tre fokuserade lektioner på en lokal trafikskola för att nöta spegelrutiner och lära sig andas.

Vid det tredje försöket i Farsta var stressen hanterbar. Hon kontrollerade döda vinkeln metodiskt, anpassade farten i bostadsområden och rullade hem med det efterlängtade körkortet i handen efter 45 minuters stabil körning.