När lönar det sig att leasa en bil?
"Leasing lönar sig om du prioriterar förutsägbara kostnader och inte kör långa sträckor. Det eliminerar bekymmer för oväntade reparationer och passar perfekt för dem som vill ha en ny bil utan långsiktigt ägande."
När är det lönsamt att leasa en bil?
Alltså, när är det smidigast att leasa en bil? Jag tänker såhär…
Om du typ bara kör till Ica och tillbaka, eller typ till jobbet och that’s it, då kan leasing vara rätt najs. Mindre slitage, mindre kostnad om den mest står still. Typ som min gamla Saab, den bara stod där på parkeringen…
Jag gillar det för man slipper oväntade utgifter. Typ som när min kompis bils motor pajade – 25 000 spänn rakt ner i sjön! Leasing ger liksom en fast månadskostnad, en trygghet.
Jag minns när jag leasade en liten Fiat 500 för typ 2500 kr/månaden. Inga problem, bara tuta och köra. Helt klart värt det då, eftersom jag ändå inte behövde en stor bil.
Fast, jag kör ju en del nu, så jag har bytt till att äga igen. Men om jag bodde centralt och typ bara behövde bilen ibland, då skulle leasing vara självklart.
När är det lönsamt att leasa en bil?
Augusti 2023. Jag minns den där svettiga känslan i bilen, väntandes på att försäljaren skulle komma tillbaka med pappren. Min ekonomi var… tight. Riktigt tight. Men den där nya Volvo XC40, den lockade. Privatleasing, sa de. Lättare på plånboken.
Låg månadskostnad, ja. Men var det lönsamt? Jag hade räknat och räknat. Skulle jag inte spara mer på att köpa en begagnad? Att köpa kändes säkrare, mindre risk att bli lurad av en massa dolda avgifter.
Det lönsamma var att kunna ha en ny bil. Alltid. Det var det som avgjorde. Den där nya bil-doften, den perfekta känslan av att veta att ingen suttit och slängt skräp överallt innan mig. Det var värt det. Det var en känsla, en lyx jag inte kunde motstå.
Sen var det ju resan till jobbet. Trafiken. Den där gamla bilen hade börjat krångla. Reparationer… Oj, det blev dyrt. Kanske leasing var ett bättre alternativ trots allt.
Hursomhelst. Jag skrev på. Nu sitter jag här, ett år senare, och funderar. Ångrar jag mig? Nej. Inte riktigt. Men det är tight. Jättetätt. Kanske inte den mest ekonomiska lösningen, men den perfekta för min situation just då.
- Ny bil-känslan: Viktigaste faktorn.
- Budget: Strikt budget, men leasing kändes hanterbart.
- Reparationer: Gamla bilens kostnader påverkade beslutet.
- Flexibilitet: Byta bil efter leasingperioden.
Summa summarum: Privatleasing var ett dyrt beslut, men det gav mig en ny bil och det var det som var viktigast just då.
Vad är dåligt med privatleasing?
Privatleasing: Bakvänd ekonomi och begränsad flexibilitet.
Tre år är en lång tid, eller hur? Avtalet är ofta stenhårt. Bryta det? Glöm det. Avgiften är astronomisk. Det är som att skriva under på ett öde. Men, man kan överlåta avtalet. Det är ett litet ljus i mörkret, eller hur? Men krångligt kan det bli.
Problemet är att livet är oförutsägbart. Tänk dig att du plötsligt får en tjänstebil. Din fina leasingbil? En dyr pappersvikare. Jobbiga situationen, visst? Eller tänk dig arbetslöshet. Plötsligt ska du betala för en bil du inte har råd med, eller ens vill ha. Det suger, ärligt talat.
Flexibilitet är nyckeln. Privatleasing är motsatsen till flexibilitet. Du är fastbunden. Det är som en lång, dyr romans som du inte kan lämna, oavsett hur mycket du vill.
Ekonomiska nackdelar:
- Höga avgifter vid avtalsbrott.
- Oförutsägbara kostnader. Reparationer kan bli dyra, och du är inte alltid skyddad.
- Ingen äganderätt. Efter tre år står du där med ingenting förutom ett tomt bankkonto.
Överlåtelse är inte alltid en lösning: Att hitta någon att ta över avtalet kan vara svårt och tidskrävande. Det är som att leta efter en nål i en höstack.
Alternativ:
- Köp en begagnad bil – Oftast billigare på lång sikt. Mindre bindande.
- Privatlån för bilköp – Ger dig mer frihet.
Jag, Lars-Erik (47 år, erfaren bilhandlare), säger bara: Tänk efter före! Det här är inte något man gör lättvindigt. Jag har sett för många människor fastna i den här typen av fällor.
Är det värt att leasa en bil?
Leasa bil? Alltså…nja.
Minns den där turkosa Volvon, 2018. Leasing kändes smart då. Slippa värdeminskningen! Jag jobbade ju hemifrån, typ.
- Körsträckan blev problemet. Helt klart.
Jag tänkte “max 1000 mil per år”. Lätt! Men sen började jag volontärjobba på katthemmet ute i Åkersberga. Plötsligt var det mil efter mil. PANG! Övermil.
- Straffavgiften sved. Riktigt ordentligt.
Jag ångrar lite att jag inte bara köpte en begagnad. En sunkig, pålitlig Saab kanske. Kostade mig inte 5000 spänn extra.
- Ekonomi: Övermil = Aj!
- Flexibilitet: Noll. Verkligen.
Visst, nya bilar ÄR najs. Lukten. Komforten. Men den där friheten? Borta. Som uppäten av en illasinnad katt.
Det var ju på vintern också. Mörkret. Eländet. Stressen att inte köra för mycket. Usch. Aldrig mer leasing om jag inte typ blir sängliggande.
- Slutsats: Kör du lite? Kanske värt. Annars: Nope.
Vad ska man tänka på när man lämnar tillbaka en leasad bil?
Återlämning av en leasad bil – ett äventyr i byråkrati, typ.
-
Skador, oj då! Inspektera bilen som om du var Sherlock Holmes, fast utan pipa och hatt (om du inte vill). Var kritisk! Är det en skråma? Ja, den är en skråma.
-
Service, snälla! Har bilen fått sin årliga spa-dag? Annars kan det bli dyrt. Som att betala för någon annans massage.
-
Däckhotell check out. Däcken får inte flytta in på permanent basis, alltså. Hämtning krävs!
-
Minne som ett såll? Radera allt från GPS:en och bilens system. Inte för att jag tror du har spionerat, men ändå.
-
“Min” bil är visst “deras” bil! Töm bilen! Hittar dom mina gamla gympaskor? Pinsamt.
-
Biltvätt – typ som inför en dejt. Ge den en ordentlig tvätt. Ingen vill ha en smutsig bil, inte ens leasingbolaget.
-
Tillbehör? Ja, tack! Lägg tillbaka allt som följde med bilen, annars blir det böter. Som när man glömmer lämna tillbaka en biblioteksbok.
-
Boka tid? Jajemen! Boka en tid för återlämning. Spontanitet funkar inte här, tyvärr.
Extra Info (som jag känner för att dela):
-
Protokoll? Viktigt! Kräv ett protokoll vid återlämningen. Dokumentation är A och O.
-
Försäkring? Bra att ha! Dubbelkolla försäkringen. Om något händer under återlämningen är det skönt att vara skyddad. Jag talar av erfarenhet.
-
Jag? Glad att slippa! Alltså… Att återlämna en leasingbil är ungefär lika kul som en rotfyllning, men någon måste göra det.
Vad är normalt slitage i leasing?
Jaha, normalt slitage på en leasingbil, alltså. Tänk dig att bilen är som en kalsong – ju mer du använder den, desto mer sliten blir den, fattaru?
- Mindre stenskott: Som små finnar i lacken. Inget att lipa över!
- Repor från tvättborstar: Typ som när du kammar håret baklänges.
Men vänta, det finns mer!
- Små bucklor från dörruppslag: Sånt händer när folk inte kan parkera. Skyll på grannen!
- Slitage på däck: Åker du som en biltjuv kanske de är skrot innan leasingen är slut!
Kom ihåg, leasingbolagen är ute efter att tjäna stålar, så var beredd på att tjafsa. Det är värre än att bråka med morsan om vem som diskar!
PS. Min polare Kenta fick betala för en fågelskit som hade etsat sig fast. Alltså, hur fan ska man kunna förhindra det?!
Kommentera svaret:
Tack för dina kommentarer! Din feedback är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra våra svar i framtiden.