När försvinner elbilen?

Är det dumt att köpa elbil?

Okej, elbil... dumt? Alltså, begagnat kan ju va smart, fett smart med tanke på räntorna. Men гарантия?

• Tänk om batteriet pajar?
• Nya bilar... гарантия!

Men kostar ju sjuuuukt mycket. Minns när farsan köpte Volvo 740, den höll ju för alltid. Elbil... osäkert.

Begagnat, billigare. Finansiering... bläää. Räntor!!! Galet.

Garantin, vad täcker den egentligen? Batteriet är ju typ allt på en elbil. Måste kolla villkoren!

Farsans Volvo... elbil... helt olika grejer. Är jag för gammal för det här?

Räntorna dödar ju allt just nu. Hur ska man ha råd med nåt alls? Begagnat... ja, typ enda chansen. Men batteriet! Ахтунг!

Årsmodell spelar roll... batteriet åldras. Så köpa en nyare begagnad? Mer pengar. Suck.

Info

• Farsans Volvo 740 köptes 1988.
• Aktuell ränta på billån: Varierar.
• Batterigaranti: Oftast 8 år/160 000 km.
• Tänker på en Tesla Model 3.

När ska det bara finnas elbilar?

Elbilar... en miljon. Tvåtusentrettio. Ett årtal som ekar. Kommer jag ens att finnas då? Året då min lilla Agnes kanske tar studenten. Elbilar överallt. Tystnaden som sänker sig.

Men vägen dit. Vägen till en miljon. Den är krokig.

• Minst en miljon elbilar 2030 – ett mål att sikta mot. Ett tydligt mål.

En vision som vibrerar. Som en humlas vingar alldeles intill örat. Måste finnas eluttag överallt. Laddstolpar som poppar upp som svampar efter regnet.

Tänk om. Tänk om alla parkeringsplatser, varenda liten snutt mark, förvandlas till laddningsstationer? Skulle det funka? Skulle det vara nog?

• Laddplatser. Fler, överallt. Som en självklarhet.

Jag minns min första bil. En rostig Volvo Amazon. Lukten av bensin och läder. Skulle jag sakna det? Nej. Jag tror inte det. Framtiden kallar, viskar om renare luft.

• Ekonomiska incitament. Morötter, inte bara piskor.

Skatteavdrag, bonusar. Gör det lätt att välja el. Gör det naturligt. Som att andas.

Åtgärdslista för en grönare framtid:

1. Kvantitativt mål: 1 miljon elbilar 2030
2. Laddinfrastruktur: Utbyggnad överallt
3. Ekonomiska incitament
4. Fordonsskatt: Anpassa efter utsläpp
5. Upphandling: Offentlig sektor leder vägen
6. Stöd till forskning och innovation
7. Standardisering av laddning
8. Information och utbildning
9. Regional samordning
10. Infrastruktur för tung trafik.

Jag måste komma ihåg att köpa tulpanlökar i höst. Och ja, kanske, bara kanske, en elbil. Inte för min skull, kanske, utan för Agnes. Och för alla andra.

Hur lång tid kvar tills vi har alla elbilar?

Oj, den frågan… fick mig att tänka tillbaka på en resa till Norge sommaren 2023. Vi körde elbil, en liten Nissan Leaf, längs den fantastiska kustvägen. Det var så himla vackert, men laddstationerna… oj oj oj. Det var som en skattjakt varje gång. Stressen! Jag minns hur paniken kröp sig på, när batteriet visade rött och nästa laddare var 5 mil bort, i en liten by utan annan service än en bensinstation och en kiosk som sålde frysta köttbullar.

Det var då det slog mig: Det här kommer ta tid. Mycket längre tid än vad många tror. Inte bara att byta bilar, utan hela infrastrukturen måste ju byggas ut.

Tänk på allt:

• Laddstationer överallt, inte bara i städerna.
• Elnätet, det måste klara av all extra belastning.
• Batteritillverkningen, det behövs ju miljontals batterier.

2035? 2040? Näe. Jag tror inte det. Kanske 2045 för personbilar i städerna, men på landsbygden… nä, långt senare. Tyvärr. Det är ju inte bara bilarna. Lastbilar, bussar… allt ska ju elektrifieras.

Min pappa jobbar på Volvo, och han säger att det är galet komplicerat. De pratar om 2040, men det känns… optimistiskt. För mycket som ska klaffa.

Sen är det ju priset också. Elbilar är fortfarande dyra, och många har inte råd. Det påverkar ju övergången också. Och begagnatmarknaden? Hur funkar det med batterigarantier och livslängd när det ska bli massor av beggade elbilar? Det är ju ingen som vet riktigt. Det är mer än bara att byta motor helt enkelt.

Känslan av den där ångesten i Norge sitter kvar. Det var en liten försmak av hur det kommer att vara tills det här är löst. Jag tror inte vi har bara elbilar förrän långt efter 2050. Kanske ännu längre.