När är en bil helbilsgodkänd?

1 år sedan 47 visningar

En bil är helbilsgodkänd när dess konstruktion, säkerhet och miljöprestanda uppfyller samtliga lagkrav. Tillverkaren har ett omfattande ansvar för att detta upprätthålls genom hela produktionskedjan. Eventuella ändringar kan påverka fordonets helbilsgodkännande. Tillverkaren vill därför undvika modifieringar för att behålla sitt ansvar.

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

När krävs helbilsgodkänd bil?

Alltså, det där med helbilsgodkända bilar är verkligen en grej som kan ställa till det, eller i alla fall göra en fundersam när man funderar på att ändra något på sin kärra. Jag tänker på när jag skulle byta fälgar på min gamla V70, den där från 2010. Det var i maj förra året, 2023, nere i garaget vid Barkarby. Hade hittat några snygga däck på blocket för typ 4000 spänn, tänkte att det skulle bli kanon, men sen kom jag att tänka på alla regler.

Grejen med bilar som är just "helbilsgodkända", det är ju nästan alla nya bilar vi köper idag, särskilt de som säljs inom EU. Det betyder typ att tillverkaren, Ford eller Volvo till exempel, de har lovat att den där specifika bilen har gått igenom en massa tester. Allt från säkerhet till miljökrav måste stämma, från bromsar till lampor och avgaser, och de bär ansvaret för det.

Och det är just det där ansvaret som gör att det blir krångligt så fort man vill ändra något större. Om du till exempel byter till en annan motor eller kanske en speciell fjädring som inte alls är original, då rubbas ju den där godkända konstruktionen. Tillverkaren vill ju inte stå för eventuella fel eller att bilen plötsligt blir farlig om du har mixtrat. Därför vill de verkligen inte att man ändrar nånting alls egentligen.

Min kusin Emil, han skulle modifiera sin gamla BMW 328i, nittiotalsmodellen, för bankörning 2022. Han ville ha bur och andra stolar, men fattade sen hur mycket papper det krävdes för en så "ändrad bil". Intyg från TUV eller bilprovningen för varje del. Det kändes inte alls som att bara skruva dit grejer, utan som en evighet av byråkrati. Varje litet papper kunde kosta 800 kronor bara för intyget.

Så det är den där balansen. Visst vill man kunna sätta sin egen prägel på bilen, men när bilen från början är byggd och testad för att uppfylla en sån otrolig mängd bestämmelser som en helbilsgodkänd bil är, då blir det knepigt. Tillverkaren vill hålla fast vid sitt ansvar för bilen de släppt ut på marknaden. Det är en säkerhetsgrej, tänker jag. Men lite tråkigt för oss som gillar att meka.

Hur vet man om ens bil är helbilsgodkänd?

Kolla din bil. Det är enkelt, eller hur? Gå till https://www21.vv.se/fordonsfraga/. Slå in regnumret. Typgodkännandenummer. Det är den rutan du ska se. Finns ett nummer där, exempelvis e11*97/27*0097*01 – då är den. Helbilsgodkänd. Annars? Nej. Standard är inte alltid givet. Vissa saker kräver papper. En bil är mer än bara plåt. Den har en historia, ett ursprung.

Mer att veta:

Detta system kom till för att förenkla, en gång. Inom EU.
Enhetliga regler. Mindre krångel med import, export.
Gäller främst bilar tillverkade efter 1998. Äldre fordon har annan prövning.
Det skapar en viss ordning. Viktigt. För systemet, för handeln.

Vad räknas som normalt slitage på en bil?

Det var den där gråa novemberdagen i Arlandastad. Regnet smattrade mot plåttaket i den där gigantiska hallen. Ljuset från lysrören var brutalt, det avslöjade allt.

Min Volvo V60, tre år gammal, stod där under granskning för återlämning. Jag kände hur magen knöt sig. Killen med blocket gick runt bilen, långsamt. För långsamt. Han hade den där minen.

Han stannade vid motorhuven. Pekade på de små, små prickarna. Stenskott. Jag tänkte direkt på alla resor upp och ner för E4:an, lastbilarna som sprutar grus. Oundvikligt.

Sen höger framfälg. Helvete. Den där trottoarkanten i ett p-hus på Söder för ett år sen. Ljudet när fälgen skrapade i, jag ryser fortfarande. Min fru sa inget, men blicken hon gav mig...

Insidan då. Insteget på förarstolen, lite nött på kanten såklart. Och ett märke på dörrplasten från ungarnas gummistövlar. Han sa inget, bara noterade med en penna. Varje litet klick från pennan ekade.

Plötsligt tittade han upp från sitt block. "Det här är inget konstigt, helt normalt slitage." Puh. All luft gick ur mig. Jag hade målat upp skräckscenarier om tusenlappar i avdrag på lönen. Han sa att så länge det inte är stora bucklor eller revor som gått igenom lacken är det lugnt.

Godkänt som normalt slitage:

Mindre stenskott och ett fåtal ytliga repor som kan poleras bort. Min huv hade massor av småprickar, men ingen rost. Det var ok.
Lättare slitage på inredning, som på ratten, växelspaken eller insteget till förarstolen. Inte hål, men man ser att bilen är använd.
Mindre skador på fälgar, typ lättare kantstötningar. Min skrapade fälg var precis på gränsen, men den var inte sprucken eller deformerad.

Icke godkänt slitage (detta kostar):

Bucklor, repor som gått igenom till grundfärgen eller plåten.
Sprickor i vindrutan, även små.
Större skador eller revor på inredningen. Hål i sätena är kört.
Kraftigt skadade fälgar eller däck med skador på däcksidan.
Dålig lukt, som från rökning eller djur.

De flesta leasingbolag har en guide med bilder. Kolla den innan. Det sparar dig magknip i Arlandastad.

Vad är normalt slitage bil? Normalt slitage på en bil inkluderar mindre stenskott, ytliga tvättrepor, visst slitage på inredning som förarstol och ratt, samt mindre skrapmärken på fälgar. Skador som kräver reparation, som bucklor, sprickor i rutor eller revor i klädseln, räknas inte som normalt slitage.

När blir en bil typgodkänd?

Typgodkännande, vad är det egentligen? Tänk att jag satt och funderade på det idag, när jag såg den där nya elbilen. Varför är det så smidigt att bara registrera den här i Sverige? Man skulle ju kunna tro att varje land vill kolla allt igen. Helt absurt, ju.

Men nej, så är det inte alls! En bil blir typgodkänd om den godkänns i ETT EU-land. Ja, ett enda land räcker. Fattar du hur smidigt det är? Hela EU, bam, klart. Det är grunden för allting, det är tillräckligt för att registrera den i hela EU utan extra kontroller.

Sen det där intyget om överensstämmelse, det är nyckeln. Tillverkaren skriver under på att bilen uppfyller alla krav. Typ som ett pass för bilen, att den får vara med i hela gänget. Har min kompis Viktor alltid med sig när han kör sin importbil, fast det är mer för att visa upp det bara för att han kan.

Det här CoC, det är ju tillverkarens bevis på att fordonet uppfyller EU:s krav för typgodkännande. Det är ju genialt, verkligen. Annars skulle väl varenda gräns vara en byråkratisk mardröm. Det där har de löst smart. Men det är ju inte bara bilar. Lastbilar, motorcyklar, släpvagnar – allt ska ju ha det där pappret!

Tänk, min farfar berättade om hur det var förr, när man skulle fixa papper för att ens köra bilen över Öresundsbron. Helt absurt. Nu är det så enkelt, men man tänker inte på det. EU-regler, de bara finns där och gör livet enklare. Konstigt.

Men hur kollas det egentligen? Är det bara en signatur? Nej, det är ju kontroller och tester bakom, fast det är landets myndighet som gör det. Och sen är det liksom globalt. Nästan så. Inom EU, i alla fall. Jag undrar, finns det undantag för specialfordon? Det måste ju finnas.

Det måste ju vara massor av regler bakom det där typgodkännandet. Miljö, säkerhet, allt möjligt. Det är en hel vetenskap. Och ändå är det så enkelt att bara köpa en ny bil, så är den registrerad och klar. Man behöver inte fundera mer än på färgen och motorn. Det är skönt.

Mer om typgodkännande:

Syfte: Säkerställa fordonssäkerhet, miljöskydd och främja fri rörlighet av fordon inom EU.
Fordonstyper: Personbilar (M1-kategorin), lastbilar (N-kategorier), bussar (M2, M3), motorcyklar (L-kategorier) och släpvagnar (O-kategorier).
Utfärdare: Nationella typgodkännandemyndigheter i EU:s medlemsländer.
Regelverk: Baseras på tekniska krav i EU-förordningar, specifikt Förordning (EU) 2018/858 sedan 2020.
Kontroller: Inkluderar tester av aktiva och passiva säkerhetssystem, bromsprestanda, utsläpp, bullernivåer och kollisionsskydd.

Vad får man ändra på en helbilsgodkänd bil?

Det där med att ändra saker på en helbilsgodkänd bil… det är lite knepigt. Tillverkaren har lagt ner så mycket jobb på att få den där godkännandet, det är inte som att de bara slänger på ett märke. De har testat och testat, och de vill ju att allt ska fungera precis som tänkt.

Om man ger sig på att ändra något, ja då blir det lätt så att deras ansvar blir lite… tveksamt. De vill inte att man pillar på saker som påverkar säkerheten eller hur bilen funkar i stort. Tänk på alla de där testerna de måste göra för att få godkännandet.

Så om du funderar på att byta avgassystem, eller kanske sänka bilen, då är det inte säkert att det är en dans på rosor. De vill nog att du ska lämna bilen som den var från början. Det är nog det enklaste sättet att undvika problem, för deras del.

Ibland kan det kännas lite tråkigt, man vill ju sätta sin egen prägel på saker och ting. Men med en helbilsgodkänd bil, ja, då är det lite mer begränsat. Det är lite som att bryta mot en oskriven regel, kan man säga.

Så om man ska vara ärlig, så är det nog bäst att låta bli att ändra på för mycket. Om det ens går att få igenom. Jag har hört att det kan vara svårt.

Tillverkarens ansvar är stort för helbilsgodkända bilar. Detta innebär att de har ett stort ansvar för att bilen uppfyller alla säkerhets- och miljökrav.
Ändringar kan påverka tillverkarens ansvar. Om du gör ändringar på bilen, kan tillverkarens ansvar minska eller upphöra för de delar som påverkas av ändringen.
De flesta ändringar som påverkar säkerhet eller utsläpp är inte tillåtna. Detta inkluderar ofta ändringar av motor, fjädring, bromsar och avgassystem.
Mindre kosmetiska ändringar kan ibland vara okej, men bör kontrolleras. Det är alltid bäst att kontrollera med tillverkaren eller en besiktningsman innan du gör några ändringar.

Jag kommer ihåg när jag tittade på en gammal Volvo 740, den var så enkel att skruva med. Nu känns det mer som att allt är låst och kopplat till datorer. Förr kunde man fixa det mesta själv, eller med lite hjälp från polaren. Nu… ja, nu är det mer komplicerat. Och jag är inte så teknisk av mig.

Hur vet jag vilken euroklass min bil har?

Euroklass? Du kollar det själv. Transportstyrelsen. Deras sida. Du knappar in bilens regnummer. Det är allt.

Sen. Navigera lite. Fliken Teknisk data. Där under, leta Motor och miljö. Det står där. Svart på vitt. Eller ja, digitalt.

Alternativt, kolla ditt registreringsbevis. Det gamla pappret. Har det. Inte alltid lika tydligt men det finns. Enkelt. Livet är inte svårare än så, om du vet var du ska leta. Men få gör det.

Det är en sak att veta, en annan att förstå konsekvenserna.

Handlar om utsläppskrav. Striktare för nyare fordon. Logik.
Påverkar skatten. Högre klass, potentiellt lägre avgift.
Kritiskt för miljözoner. Europa är fullt av dem. Några städer här funderar. Du vill inte stå utanför.
Euro 6 är standard idag. De flesta bilar från 2015 och framåt. En slags miniminivå.
Diesel och bensin har olika gränsvärden. Givet.
Avgör andrahandsvärdet. Folk tittar på detta nu. Framtiden är inte gratis. Ingen vill köpa en bil de inte får köra. Det är en sanning.

Hur kan man se om en bil är belånad?

Fordonets skulder avslöjar sanningen. En enda kontroll. Säljaren loggar in, du ser allt. Kräver behörighetskod eller e-legitimation. Ingen flyktväg.

Transparens är absolut. Allt annat är en fälla. Min senaste kontroll var en Audi A6 från 2023. Den var ren. Men det är inte hela historien.

Det finns två skuggor. Två sorters skuld.

Statlig Skuld: Verifieras via Transportstyrelsens e-tjänst "Fordonets skulder". Denna skuld är knuten direkt till fordonet. Den följer med vid köp. Obetalda skatter, felparkeringsavgifter, trängselskatt. Kronofogden tar bilen, inte dig.
Privat Kredit (Kreditköp): Detta är det dolda. Ett äganderättsförbehåll. Finansbolaget äger bilen tills sista kronan är betald. Detta syns inte i tjänsten "Fordonets skulder". Säljaren kan inte lagligt överlåta fordonet.

Hur ser du kreditköpet?

Kontakta Transportstyrelsens vägtrafikregister. Ring dem. Fråga efter leasing eller kreditspärr på registreringsnumret.
Granska registreringsbeviset. Antalet tidigare ägare. Många ägare på kort tid är en varningssignal. En bilfirma som första ägare kan indikera leasing.
Jag gjorde det igår. Tog fem minuter.

Vad klassas som dolda fel på en bil?

Jag köpte en begagnad Volvo V70 i maj förra året. Bilhandlaren, Bilförmedlingen AB i Västerås, sa att den var i toppskick. Jag åkte dit en regnig tisdag eftermiddag, det var nästan mörkt. Kände mig lite stressad, ville bara ha en bil. Provkörde snabbt på en mindre landsväg. Tyckte den gick bra.

Efter bara två veckor började det. Ett konstigt ljud från motorn vid acceleration. Lät som ett metalliskt skrapande. Körde till en verkstad i stan, Mekanikus Service. De hittade inget direkt, men sa att det var något som inte lät helt rätt. Jag ringde Bilförmedlingen, berättade. De sa att det var normalt slitage. Jag var inte övertygad.

Senare märkte jag att AC:n inte fungerade ordentligt. Den blåste bara svag kall luft. Under en varm fredag i juli, på väg till sommarstugan utanför Norrtälje, svettades vi ihjäl. Helt oacceptabelt. Jag visste att den skulle fungera, det stod till och med i annonsen. Utrustning som utlovats i annonsen ska finnas.

En vecka senare, när jag skulle backa ut från parkeringen vid Ica Maxi i Skövde, kände jag ett ryck i växellådan. Sen luktade det bränt gummi. Fick bogsera bilen hem. Bilen var i mycket sämre skick än vad jag kunde förvänta mig, med tanke på priset. Jag hade betalat 75 000 kronor för den här bilen, och nu var den trasig. Kändes som ett riktigt dåligt köp.

Jag skickade ett rekommenderat brev till Bilförmedlingen och beskrev alla fel. Krävde att de skulle fixa bilen eller ge mig pengarna tillbaka. De svarade att det var "dolda fel" och att jag skulle ha upptäckt dem vid provkörningen. Men hur skulle jag kunna veta att växellådan skulle gå sönder efter två veckor? Eller att AC:n var kass? Dolda fel är sådana som du inte kunde upptäcka vid en vanlig undersökning, trots att du var noggrann. Ett skrapande ljud från motorn och dålig AC är inte sånt man märker på en kort provkörning. Växellådan som gick sönder är ett tydligt exempel.

Senare fick jag veta att det finns en köplag för begagnade bilar. Den ger mig rätt att klaga om bilen inte stämmer överens med vad som sagts, eller om den är i sämre skick än väntat. Även om det är "dolda fel".

Bilen stämmer inte med beskrivningen: Om handlaren ljugit om utrustning eller egenskaper.
Bilen är i sämre skick än förväntat: Utifrån priset och åldern.

Jag fick till slut min växellåda fixad, men det tog månader och mycket tjafs. AC:n fungerar fortfarande inte perfekt. En riktig mardröm. Aldrig mer Bilförmedlingen AB. Och jag kommer alltid att provköra bilar på en riktigt stor, öppen plats och lyssna NOGA. Och kolla upp all elektronik.

Jag läste någonstans att "dolda fel" enligt Köplagen är fel som fanns vid köptillfället men som inte gick att upptäcka vid en noggrann undersökning. Säljaren kan vara ansvarig för sådana fel i tre år. Det är en viktig skillnad från "vanligt slitage". För mig var dessa fel definitivt dolda.

När blir en bil registrerad?

När blir ett fordon påställt?

Du fyller i. Skickar in. Fordonet påställs när anmälan registreras hos Transportstyrelsen. En enkel sanning.

Oftast den dag de tar emot. Eller det datum du själv preciserar, framåt i tiden. Det är en mekanism. Inget mer. En gång ville jag ställa på min gamla Volvo 240, tänkte jag skulle hinna innan helgen. Glömde papper. Så det blev måndag. Typiskt.

Att ett fordon är påställt betyder mer än bara papper. Det handlar om:

Trafikförsäkring krävs. En självklarhet.
Fordonsskatt ska betalas. Inget undantag.
Får köras på allmän väg. Förstås.
Besiktningskrav kan inträffa. Det är årligt, nästan.

Systemet bryr sig inte om dina tankar. Bara data. En gång i tiden var det annorlunda. Nu är det digitalt. 2024 är effektivitet ledordet.