Är det dumt att köpa bensinbil?

Är det ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att köpa bensinbil idag?

Att skaffa en bensinbil nu för tiden, alltså... jag undrar verkligen. Varje gång jag tankar bilen känner jag bara en suck inombords, hur man betalar mer och mer. Det är en fråga som gnager mig, både för plånboken och samvetet, måste jag säga.

För miljön, du vet, det är ju ingen nyhet att det inte är det bästa. Min gamla trotjänare, den där Ford Focusen från 2010 jag har, sprutar ju ut koldioxid som bara den. Det är inte långsiktigt hållbart, punkt slut. Man känner det.

Jag tänker ofta på mina ungar. Alltså, hur den här planeten... kommer den se ut för dem? Om vi bara fortsätter som vanligt, med avgaserna från alla bilar på vägarna. Det är ju en stor del av problemet. Vi måste liksom tänka om, eller hur.

Och priserna då, oj oj oj. Jag glömmer aldrig en onsdag i september, det var 2022 tror jag, när jag tankade på St1 vid Jägersro. Priset för 95-oktanig bensin var nästan 25 spänn litern. Minns jag rätt kostade det mig över tusen spänn för en full tank.

Det är ju inte bara en tillfällighet att priserna klättrar. Det är ju på grund av att vi blandar in mer biobränslen, och sen skatterna som blir högre varje år. Staten vill väl att vi ska byta, det är så jag tolkar det, liksom driva oss mot något annat.

Så för mig personligen är det en ganska klar sak. Att köpa en bensinbil idag känns inte som en bra investering för framtiden. Varken för jorden vi lever på eller för ens egen ekonomiska situation. Det är bara inte smart.

Är det värt att köpa en bensinbil?

Höstluften var kall och frisk den där oktobermorgonen för tre år sedan, när jag stod på grusplanen utanför bilhallen i Bromma. Solen försökte tränga igenom det gråa molntäcket, men gav inte mycket värme. Jag hade precis lämnat tillbaka hyrbilen, en liten knattrande bensinare, efter en helg då min gamla trotjänare, en diesel, gett upp. Paniken började smyga sig på.

Jag minns att bilhandlaren försökte få mig att titta på en elbil, men jag var skeptisk. Tänk om laddstolpen inte fanns där? Tänk om det tog evigheter att ladda? Mina tankar snurrade. Jag var van vid att bara tanka och köra.

Till slut landade vi i att titta på en begagnad bensinbil. En liten, smidig kombi. Handlaren förklarade att för mina dagliga pendlingar till jobbet, bara några kilometer genom stadstrafiken, skulle en bensinare vara mer fördelaktig. Mindre slitage på motorn vid korta sträckor, sa han. Dieselmotorn, den hade han sett komma tillbaka till verkstaden allt för ofta efter att ha fått köra bara korta sträckor.

Jag tänkte på hur ofta jag körde till min gamla faster i Dalarna, långa resor som ofta involverade att dra en packad släpkärra. Då hade dieselmotorn varit en dröm. Styrkan, bränsleekonomin på landsväg. Men nu, med nya jobbpendlingar och ett nytt liv, var det annorlunda.

Jag köpte bensinbilen. En bensinbil kändes rätt för mina korta, stadsliknande resor. För mig blev det en kompromiss. Jag saknar lite kraften från dieseln när jag ska dra saker, men för vardagen känns det smidigare.

• Bensinbilen passar bra för dig som kör mest kortare sträckor i stadstrafik. Motorn mår bättre av det.
• Dieselbilen är fortfarande kung för långa resor och när du behöver dra tunga saker. Den är snål på bränsle då.
• Elbil? Den är framtiden, absolut, men jag var inte redo. Kanske nästa gång. För mig var det tidigare en känslomässig och praktisk avvägning, inte bara teknik.

Vad kommer hända med alla bensinbilar?

Bensinbilarna då? Ja, de kommer ju inte att försvinna över en natt som en trollkarls kanin, men det blir väl som med gamla skramliga VHS-band – de finns kvar ett tag, men ingen vill ha dem egentligen. Vi snackar om gradvis utfasning, inte en jätteexplosion i garaget.

Förbudet för nya bilar med förbränningsmotorer är satt till 2035. Tänk på det som att de får sitt sista ”skål” på bilmässan 2034. Sen är det bara el- och vätgasbilar som får kliva in på scenen för att nya registreringar.

Transportsektorn ska bli koldioxidneutral 2050. Det betyder att alla transporter, inte bara bilarna, ska sluta puffa ut skit i luften. Ett rejält lass att dra, minst sagt, som att försöka flytta ett berg med en sked.

Så, vad händer med din gamla trotjänare, den som har pumpat ut sina avgaser troget? Jo, du får köra den så länge den rullar och du har råd att tanka. Ingen kommer att rycka nycklarna ur handen på dig direkt. De blir väl samlarobjekt för nostalginördar eller så kanske några kör dem i hemlighet på nätterna.

Viktiga punkter att hålla i hatten:

• 2035: Sista året för att registrera en ny bensin- eller dieselbil.
• 2050: Hela transportsektorn ska vara koldioxidneutral. Tänk dig en stor, tyst armé av el- och vätgasfordon.
• Befintliga bilar: Du kan fortsätta köra dem. Inget panikslakt av gamla bilar.

Lite extra skit att tugga på:

• Laddningsinfrastruktur: Kommer det finnas tillräckligt med laddstolpar överallt? Frågan är fri, men vi hoppas på det bästa. Annars blir det köer till laddarna som till gratis kaffe på jobbet.
• Elbilars räckvidd: De blir ju bättre och bättre, men det är fortfarande inte som att tanka fullt på fem minuter. Planera din semester lite noggrannare bara.
• Vätgas: Ett spännande alternativ, men tekniken är lite som en tonåring – lovande men fortfarande lite opålitlig. Och var får man tag i vätgas? Det är nästa nöt att knäcka.
• Begagnatmarknaden: Din gamla bensinare kan bli guld värd för den som inte har råd med nytt. Eller så kan den bli så billig att man köper den bara för att ha en reservbil – eller för att köra den i lera på helgerna.
• Miljöskatter: Räkna med att det kan bli dyrare att köra bensinbil i framtiden, antingen genom skatter eller dyrare drivmedel. Staten vill ju också ha sitt, som alltid.
• Nya tekniker: Vem vet, det kanske dyker upp någon ny, revolutionerande teknik som ändrar allt. Som att använda potatis till att driva bilen. Man ska aldrig säga aldrig.

Hur länge får man köra med bensinbil?

Det var en tisdagskväll, luften tunn och klar i mars 2023. Jag minns det så väl. En skymning föll över staden, en tystnad som lovade förändring. Som om jorden själv höll andan, viskade om det som komma skulle. En era tog sin paus, sakta, nästan obemärkt.

En förordning. Ett papper, en tanke, blev till lag. 2035, det årtalet etsades in. Som ett framtida datum på en gravsten för bensinens gyllene år. Min gamla Saab, den står där ute, som en relik från en annan tid. Den tidens rytm, bensinens doft. Den bleknar.

Från det året, 2035, inga nya. Inte en enda ny bensinbil får rulla ut från fabrikerna för att säljas här. Det är slut. Nollutsläpp. En absolut gräns dragen i sanden av tiden. En tyst revolution, så påtaglig men ändå så skir.

Bara tystnadens fordon. Elbilens nästan ljudlösa framfart, vätgasens framtidshopp. De tar över gatorna, fyller luften med en annan sorts energi. Inte brummandet, inte avgasernas stickande påminnelse. Bara en framtid som viskar, inte ropar.

Jag tänker på det ofta, den där tisdagen. Mars 2023, en vändpunkt. En dörr som stängdes, så mjukt, men så oåterkalleligt. 2035. Det är inte så långt bort. Bara ett andetag i historien. En tid av farväl till det invanda, det trygga, det förbrännande.

Jag stod vid fönstret den kvällen, tittade ut på trafikljusen som skiftade. Röda, gula, gröna. Och undrade hur länge min egen, min älskade bensinbil, den skulle få rulla. Långt in i framtiden, ja, men dess nyfödda bröder kommer inte att följa den.

En ny bana stakas ut. En ny melodi för våra vägar. Från 2035, enbart nollutsläpp för nya bilar. Jag har en stark känsla av att vi en dag kommer att berätta om bensinbilarna som något sällsynt, något från förr. En svunnen tid.

Ytterligare information om körning och försäljning av bensinbilar:

• Datum för beslut: Den 28 mars 2023 antogs en EU-förordning.
• Målår: Målet är satt till 2035.
• Omfattning: Förordningen skärper normerna för koldioxidutsläpp från nya personbilar och nya lätta nyttofordon.
• Konsekvens 2035 (försäljning): Från och med år 2035 kommer endast nya bilar med nollutsläpp att få säljas inom EU.
• Typer av nollutsläppsfordon: Detta inkluderar i praktiken främst elbilar eller fordon som drivs på vätgas.
• Körning av befintliga bilar: Det finns inget lagstadgat förbud mot att köra befintliga bensin- eller dieselbilar efter 2035.
• Livslängd: Befintliga fossildrivna fordon får fortsätta användas fram till slutet av sin livslängd.
• Huvudrestriktionen: Restriktionen gäller försäljningen av nya fordon som inte uppfyller nollutsläppskraven.

Vad händer med bensinbilar efter 2030?

Efter 2030 ser framtiden för bensinbilar onekligen annorlunda ut. Experternas bedömning är skarp: priset på bensin kan mycket väl klättra till omkring 35 kronor per liter redan till 2030. Det är inte bara en siffra, det är en omställning av en hel ekonomi.

Fundera på vad det innebär för din privatekonomi. Plötsligt blir varje tankning en betydande utgift. Det handlar om mer än bara bränslekostnad; det är en filosofisk fråga om tillgång och efterfrågan, och hur snabbt ett paradigmskifte kan etablera sig.

En helt naturlig följd av sådana här bränslepriser? Ett dramatiskt värdefall, såklart. Bensin- och dieselbilar riskerar ett omfattande värdetapp. Min analytikerkollega Ronny Svensson – du vet, han som kan marknaden – är knivskarp i sin uppmaning: tänk om, och sluta köpa bensinbilar redan nu.

Framtiden är elektrisk, helt klart. En utveckling som drivs av såväl globala miljömål som teknologiska framsteg inom batteriteknik. Tänk bara på den kapacitet och effektivitet vi ser idag, jämfört med bara några år sedan. Det går otroligt fort.

Har suttit och analyserat marknadsdata rätt länge nu, och det är fascinerande hur snabbt konsumentbeteenden kan ändras när incitamenten väl är på plats. Det är inte bara lagar, inte alls. En djupare insikt om hållbarhet växer fram, det ser jag tydligt.

Omställningen handlar inte bara om bilarna i sig, utan hela ekosystemet runt dem. Laddningsinfrastrukturen byggs ut i rask takt, och innovationskraften inom grön teknik är helt enorm. Det är en spännande tid att leva i, ur ett analytiskt perspektiv.

Så, när du funderar på ditt nästa bilköp, ha 2030 i åtanke. Det är inte bara en prognos; det är en nära förestående verklighet där fossila drivmedel kommer att ha en helt annan ställning. Värdefallet är en konkret risk som inte går att ignorera.

Ytterligare perspektiv på övergången:

• Regulatoriska påtryckningar: Många länder och regioner, inklusive EU, har satt upp ambitiösa mål för att fasa ut försäljning av nya förbränningsmotorer. Detta minskar efterfrågan på bensinbilar ytterligare och kommer att påverka marknaden.
• Teknologiska framsteg: Batterier blir billigare, effektivare och erbjuder allt längre räckvidd. Innovationstakten är hög, vilket driver på övergången till elfordon med en kraft vi sällan sett.
• Infrastrukturutveckling: Utbyggnaden av publika laddstationer fortsätter i snabb takt, vilket minskar rädslan för "räckviddsångest" och gör elbilar mer praktiska för en bredare publik. Ett kritiskt pussel för acceptansen.
• Andrahandsvärde: När nya bensinbilar blir svårsålda och dyra att köra, kommer andrahandsmarknaden för äldre bensinbilar att pressas hårt. Detta påverkar långsiktiga ägandekostnader på ett påtagligt sätt.
• Miljömedvetenhet: En växande medvetenhet bland konsumenter om klimatförändringar driver också på efterfrågan på mer hållbara transportalternativ, vilket gynnar elbilar enormt. Det är mer än bara trender, det är en fundamental förändring.

Ska jag skaffa en bensinbil?

Bensinbil? Tänk om. Korta sträckor, hemmaladdning? El är vinnaren. Smart. Kostnadseffektivt.

Långresor? Otrygga laddstopp? Bensin kan vara ett svar. Praktiskt, ibland.

Det finns mer än bara dessa två spår. Hybridalternativ glider mellan världarna.

• Eldrift: Tyst, ren. För staden. För vardagen.
• Bensin: Räckvidd. Frihet. För vägen utanför.

Valet är ditt. Kartlägg din vardag. Var kör du? Var laddar du? Svaret finns i dina mil.

Mer att fundera på:

• Miljöavgift: Hushållens utsläpp påverkar.
• Skatt: Elbilar har ofta lägre fordonsskatt.
• Service: Mindre rörliga delar i elmotorer.
• Batteriteknik: Utvecklas ständigt. Räckvidden ökar.

Vad är livslängden på en bensinbil?

En bensinbil lever. Den andas, vibrerar, bär drömmar längs asfalten. Kanske ett tioårigt ögonblick, en elvaårig viskning, innan den nya tiden kallar. Ett skifte i luften, en tyngd av nyare, renare andetag. Det är en tid då CO2-utsläpp styr dansen, när den gamla bilen, även om den fortfarande rullar, blir en del av ett annat kapitel.

Det här skiftet är som en solnedgång, färgad av den gradvisa insikten att en nyare, mer bränslesnål bensinbil blir en bättre följeslagare för planetens framtid. Efter elva år, kanske ett decennium av trogen tjänst, blir det en moralisk fråga, en fråga om att andas lättare. En nyare modell, viskar vinden, bär med sig löften om färre andetag som tynger himlen.

Min bil, en älskad Ford Focus från 2012, har nu sett elva somrar och elva vintrar passera. Dess lakade metall minns regnet över motorvägen, solen som värmde instrumentbrädan. Men jag känner en tyngd, en insikt att dess tid snart är förbi, ur ett miljöperspektiv. Inte för att den är trasig, nej, den går fortfarande. Men dess utsläpp, dess gamla sätt att andas, passar inte längre in i den värld jag drömmer om att lämna till mina barn.

• Optimal livslängd: Beräkningar pekar på 10-11 år för en medelstor bensinbil.
• Klimatperspektiv: Efter elva år blir det mer gynnsamt ur ett miljöperspektiv att välja en nyare modell.
• Drivkraft bakom: Målet är att minska CO2-utsläpp genom att övergå till mer bränsleeffektiva fordon.
• Ersättningsbil: Jämförelsen görs med en nyare bensinbil som har bättre bränsleekonomi.

Det handlar inte om att bilarna dör, utan om att de blir en del av en cykel. En tidig morgon, en sen kväll, ljudet av motorn som en vaggsång. Men allt har sin tid, som löven som faller på hösten, för att ge plats åt vårens nya grönska. Så är det med bensinbilens liv. Dess era, dess drömmar på vägen, måste gradvis ge vika.