Hur firar man sin bröllopsdag?

Alltså, bröllopsdagar... Visst är det något speciellt med dem? Jag minns vår första, det känns som igår. Vi hade bokat bord på den där lilla italienska restaurangen, ni vet, den med rödrutiga dukar och levande ljus. Det var så mysigt! Och presenten... Han hade köpt ett så fint halsband, ett litet silverhjärta. Jag bär det fortfarande ibland, det påminner mig om den kvällen, om pirret i magen.

Man firar ju på olika sätt, det beror väl på hur länge man varit gift antar jag. Min moster och morbror, de har varit gifta i typ... tjugofem år? Träbröllop, eller hur var det nu? Jag tror han gav henne en träskulptur, ja just det! En fågel, så vacker den var. Tänk att hålla ihop så länge! Vad är hemligheten, undrar man ju? Kanske just de där små sakerna, middagarna, presenterna... att man faktiskt uppmärksammar varandra och minns den där dagen då man lovade varandra evig kärlek. Inte för att det alltid är enkelt, det vet ju alla som varit gifta ett tag. Men det är väl det som är grejen, eller? Att kämpa för det, att välja varandra, om och om igen. Och att fira de där milstolparna, de där bröllopsdagarna, som små påminnelser om varför man började den här resan tillsammans från första början.