Var får man energi ifrån?

Var får man energi ifrån? Förnybara vs icke-förnybara källor

Att förstå var får man energi ifrån hjälper dig att se hur samhällets energiförsörjning fungerar i vardagen. Genom att känna till skillnaderna mellan olika energikällor undviker du missförstånd om hållbarhet och resursanvändning. Utforska hur naturens krafter och lagrade resurser driver vår värld framåt.

Var får man energi ifrån i Sverige?

Svaret på var man får energi ifrån beror på om du menar elproduktionen i uttaget eller samhällets totala energitillförsel. I Sverige bygger energiförsörjningen på en kombination av förnybara energikällor - som solenergi, vindkraft och vattenkraft - samt icke förnybara energikällor som kärnbränsle, olja, kol och naturgas.

Sverige ligger i framkant i Europa, där omkring 70 procent av den svenska elproduktionen kommer från förnybara källor och resten till största del utgörs av kärnkraft. Ser man däremot till hela energisystemet - inklusive transporter och industriprocesser - används fortfarande importerade fossila bränslen. Jag trodde länge att nästan all energi vi förbrukar i vardagen var helt fossilfri, men när man räknar in bränslet i tanken och tunga transporter blir bilden snabbt en annan. Att förstå denna skillnad är helt avgörande för både hållbarhet och framtida energikostnader.

Förnybara energikällor: Grunden för hållbarhet

Förnybara energikällor är naturresurser som hela tiden återskapas i naturens kretslopp och därför aldrig tar slut. De spelar en helt avgörande roll för att säkerställa en stabil och hållbar energikostnad på lång sikt utan att orsaka stora utsläpp av växthusgaser.

I det svenska elsystemet utgör vattenkraften den absoluta ryggraden och står ensam för drygt 42 procent av den totala elproduktionen. Vindkraften har vuxit enormt och bidrar med runt 24 procent, medan solenergi står för en mindre men stadigt växande andel på knappt 3 procent. Jag minns första gången jag besökte ett stort vattenkraftverk i norra Sverige - dånet från turbinerna kändes i hela bröstkorgen och gjorde det fysiskt påtagligt hur mycket kraft strömmande vatten faktiskt rymmer. Utöver el används även biobränslen flitigt för att producera fjärrvärme och driva industrin.

Vattenkraft, vindkraft och solenergi i praktiken

Vattenkraften fungerar som ett enormt batteri eftersom vattnet kan sparas i magasin tills efterfrågan på el är som störst. Vindkraft och solenergi är däremot väderberoende, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för elnätet.

Solenergin levererar som mest under ljusa sommardagar när elbehovet i Sverige egentligen är ganska lågt. Vindkraften producerar ofta bra under blåsiga höst- och vinterdagar, men vid vindstilla köldknäppar krävs andra kraftslag för att hålla balansen. Men det finns en avgörande faktor som många missar när de stirrar sig blinda på enskilda kraftslag - den dolda flaskhalsen som styr vad du faktiskt betalar på elräkningen, vilket jag förklarar närmare i avsnittet om energikostnader längre ner.

Icke-förnybara energikällor och fossila bränslen

Icke-förnybara energikällor kommer från begränsade naturresurser i jordskorpan som tar miljontals år att bildas och därför kan ta slut. Hit räknas fossila bränslen som olja, kol och naturgas, men även uran som används för att driva kärnkraftverk.

Globalt sett står fossila bränslen fortfarande för över 80 procent av den totala energitillförseln, och förbränningen av kol, olja och naturgas är den främsta orsaken till dagens klimatförändringar.

Ärligt talat är det lätt att känna en viss frustration över hur långsamt den globala omställningen går när man ser siffrorna svart på vitt. I Sverige har vi fasat ut kol och olja ur den vanliga elproduktionen, men oljeprodukter dominerar fortfarande transportsektorn och naturgas används inom viss specialiserad industri. Uran är visserligen en ändlig metall som bryts i gruvor, men till skillnad från fossila bränslen ger kärnkraften inga direkta koldioxidutsläpp vid själva elproduktionen.

Hur energikällor påverkar miljö, klimat och dina kostnader

Valet av energikällor styr inte bara utsläppen av koldioxid och den lokala miljöpåverkan, utan sätter också prislappen på din energi. När förnybar produktion är hög sjunker priserna, medan beroendet av fossila bränslen skapar dyrare och mer ryckiga energikällor i Sverige.

Här kommer den dolda flaskhalsen jag nämnde tidigare: överföringskapaciteten i elnätet och kopplingen till Europas energimarknad. Även om Sverige producerar massor av billig vatten- och vindkraft i norr, kan bristande ledningskapacitet söderut göra att elpriserna i södra Sverige under vissa perioder blir nästan fyra gånger högre än i norr. Samtidigt smittar europeiska priser på naturgas av sig på den svenska elmarknaden under timmar då vi exporterar eller importerar el. I verkligheten handlar en hållbar energikostnad därför lika mycket om ett utbyggt elnät och energilagring som om att bygga nya vindkraftverk eller solceller.

För klimatet är skillnaden mellan källorna enorm. Förbränning av kol och olja frigör kol som legat bundet i marken i urminnes tider, vilket driver på den globala uppvärmningen. Förnybara energikällor har visserligen en lokal påverkan - vattenkraften förändrar älvmiljöer och vindkraften påverkar landskapsbilden - men deras totala klimatavtryck över hela livscykeln är bara en bråkdel av de fossila alternativens.

Så kan du själv påverka var din energi kommer ifrån

Som konsument har du större makt över energisystemet än du kanske tror genom aktiva val av elavtal, egen mikroproduktion och smart energianvändning. Du kan inte styra vilka elektroner som rinner in i just ditt vägguttag, men du styr vart dina pengar går.

Många tror att ett elavtal med ursprungsgarantier bara är ett marknadsföringstrick utan verklig effekt. Men efter att ha granskat hur elmarknaden fungerar på djupet har jag ändrat uppfattning: när tusentals hushåll och företag aktivt efterfrågar märkt förnybar el tvingas elbolagen att köpa in just den produktionen, vilket ökar lönsamheten för nya investeringar i sol och vind.

Vill du ta ett steg till kan egna solceller på taket eller ett hemmabatteri kapa dina effekttoppar och sänka kostnaderna rejält. Det kräver dock noggrann kalkylering. Att investera blint utan att räkna på sin egen förbrukningsprofil är ett säkert sätt att förlänga återbetalningstiden i onödan.

Jämförelse: Förnybara mot icke-förnybara energikällor

För att förstå hur olika energikällor fungerar i samhället behöver man ställa deras egenskaper mot varandra när det gäller tillgång, klimatpåverkan och kostnadsstabilitet.

Förnybara energikällor (Sol, vind, vatten, biobränsle) (Rekommenderat för långsiktig hållbarhet)

• Oändliga resurser som ständigt återskapas av naturen, exempelvis genom vattnets kretslopp och solinstrålning.
• Inga eller mycket låga utsläpp av koldioxid vid drift, men kan ge lokal påverkan på natur och djurliv.
• Hög investeringskostnad i början men mycket låg driftskostnad eftersom bränslet i form av sol och vind är gratis.
• Varierar kraftigt: vattenkraft och biobränsle är mycket planerbara, medan sol och vind styrs av vädret.

Icke-förnybara energikällor (Olja, kol, naturgas, uran)

• Ändliga resurser i jordskorpan som tar miljontals år att bildas och riskerar att sina eller bli svåråtkomliga.
• Fossila bränslen ger stora utsläpp av växthusgaser; kärnkraft är fossilfri vid drift men skapar radioaktivt avfall.
• Känslig för globala råvarupriser, geopolitiska kriser och stigande avgifter för koldioxidutsläpp.
• Mycket hög planerbarhet dygnet runt oavsett väder och årstid, vilket ger stabil baskraft i elnätet.

Hur villaägaren Erik i Skåne kapade sin energikostnad

Erik, en 42-årig ingenjör i Lund i södra Sverige, fick en chock när elräkningen skenade under vintermånaderna. Hans äldre direktverkande elvärme drog enorma mängder ström samtidigt som elpriserna i södra elområdet var skyhöga.

Först köpte han enbart ett timprisavtal i tron att det skulle lösa problemet direkt. Det slog dock bakut när familjen lagade mat och tvättade mitt under de dyraste kvällstimmarna, vilket gjorde räkningen ännu högre.

Erik insåg att han behövde kombinera styrning med egen produktion. Han installerade solceller på taket, kompletterade med en luft-vattenvärmepump och programmerade värmen att ladda huset under nattens billiga vindkraftstimmar.

Efter ett år hade Erik minskat sin köpta el med 55 procent och kapat sina totala energikostnader med närmare 18 000 kronor per år, samtidigt som hushållets klimatavtryck sjönk drastiskt.