Vilket universitet är svårast?

Att mäta svårighetsgraden: Vilket universitet är svårast att komma in på? En komplex fråga.

Frågan om vilket svenskt universitet som är “sämst” är komplex och saknar ett enkelt svar. Medan antagningspoäng ger en indikation på konkurrensen, avslöjar de inte hela bilden av en institutions akademiska utmaningar. Att fokusera enbart på antagningsstatistik riskerar att missa nyanserna i olika utbildningars svårighetsgrad.

Hösten 2021 illustrerade exempelvis UHR:s statistik en tydlig topp: Göteborgs universitet krävde högst meritpoäng (19,27) för urvalsgrupp 1 (BI) med gymnasiebetyg, tätt följt av Lunds universitet (19,06) och Karolinska Institutet (19,00). Dessa siffror visar att dessa universitet lockar många sökande med höga betyg, vilket ökar konkurrensen om platserna. Men är detta ett tillräckligt mått på akademisk svårighetsgrad?

Nej, inte nödvändigtvis. Höga antagningspoäng speglar framförallt efterfrågan, inte nödvändigtvis programmets faktiska akademiska utmaning. Ett program med ett högt anseende kan locka många sökande, oavsett programmets faktiska svårighetsnivå. Dessutom varierar svårighetsgraden kraftigt mellan olika program inom ett och samma universitet. En naturvetenskaplig utbildning vid Uppsala universitet kommer sannolikt att vara betydligt mer krävande än en humanistisk utbildning vid samma universitet.

Ytterligare faktorer som påverkar upplevelsen av “svårighet” inkluderar:

• Lärarens undervisningsmetoder: En krävande lärare kan göra en i sig relativt lätt kurs betydligt svårare.
• Kursens omfattning och djup: Vissa kurser kräver betydligt mer självständigt arbete och djupare förståelse än andra.
• Studentens förkunskaper och studiemotivation: En students tidigare erfarenheter och engagemang påverkar deras upplevelse av kursens svårighetsgrad.
• Bedömningsmetoder: Olika bedömningsmetoder (tentamina, inlämningsuppgifter, projektarbeten) kan skapa olika utmaningar för studenterna.

Sammanfattningsvis är det missvisande att utse ett specifikt universitet som “det svåraste”. Höga antagningspoäng är en relevant faktor, men de ger inte en fullständig bild av den akademiska utmaningen. Svårighetsgraden är en subjektiv upplevelse som varierar beroende på program, lärare, student och en mängd andra faktorer. Istället för att söka efter ett “svar”, bör man fokusera på att välja ett program och ett universitet som passar ens egna mål, intressen och studiekapacitet.