Vad krävs för utbildning till lärare?

Vad krävs för utbildning till lärare: Kraven för examen

Att påbörja en lärarutbildning kräver noggranna förberedelser gällande behörighet och studieval. Genom att förstå reglerna kring vad krävs för utbildning till lärare säkrar du din studieplats. Undvik vanliga misstag i ansökan, uppfyll grundkraven direkt och starta din resa mot en trygg yrkeskarriär inom skolan redan idag.

Vad krävs för utbildning till lärare?

För att bli behörig att undervisa i den svenska skolan behöver du genomgå en lämplig lärarutbildning vid högskola eller universitet som leder till en lärarexamen. Beroende på vilka åldrar och ämnen du vill undervisa i ser vägarna olika ut, men grunden är alltid en kombination av ämnesstudier, pedagogik och verksamhetsförlagd utbildning.

Olika typer av lärarexamina och inriktningar

Utbildningsvägarna styrs av vilken skolform du siktar på. För att bli behörig att arbeta i grundskolans senare år eller på gymnasiet krävs särskilda ämneslärarexamina, medan yngre åldrar har egna grundlärarprogram. Ämneslärarexamen mot årskurs 7-9: Ger behörighet att undervisa i högstadiet inom valda ämnen. Ämneslärarexamen mot gymnasieskolan: Fokuserar på fördjupade ämneskunskaper för gymnasienivå. Grundlärarprogrammet: Inriktar sig mot F-3, 4-6 eller fritidshem. Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU): För dig som redan har ämneskunskaper men vill lägga till pedagogiken.

Behörighetskrav och omfattning för ämnen

För att få en fullständig lärarlegitimation utfärdad av Skolverket ställs det tydliga krav på antalet högskolepoäng (hp) i de ämnen du ska undervisa i. Lets be honest - att sätta sig in i alla poängregler kan kännas rörigt först, men strukturen blir tydligare när man tittar på hur man hittar rätt antagningskrav lärarutbildning för sin specifika inriktning.

Poängkrav för högstadiet och gymnasiet

För att bli behörig lärare i årskurs 7-9 krävs i regel minst 90 högskolepoäng i de flesta ämnen, medan gymnasiet ställer högre krav. Gymnasieskolan: Kräver i regel minst 120 högskolepoäng i det aktuella ämnet. KPU-utbildningar: Erbjuder en snabbare väg för den som har ämnesdjup sedan tidigare och vill läsa in den pedagogiska kompetensen på ett par terminer.

Vägen vidare och att arbeta som lärare

När examen är avklarad ansöker du om en lärarlegitimation hos Skolverket. Denna legitimation är ett kvitto på din behörighet och är i princip ett krav för att få anställning tillsvidare som lärare i svenska skolor. Om du vill veta mer om processen kan du läsa vidare om vad som är grundläggande behörighet lärarprogrammet krav innan du skickar in din ansökan. Yrket bjuder på en vardag där ingen dag är den andra lik, även om det i början kan krävas lite tålamod för att hitta balansen mellan planering, undervisning och administration.

Jämförelse av vanliga lärarutbildningar

Grundlärarprogrammet (F-3 / 4-6)

Yngre åldrar i grundskolan och förskoleklass

Normalt 4 års heltidsstudier

Breda grundkunskaper i flera ämnen och pedagogik

Ämneslärarexamen (åk 7-9 & Gymnasium)

Högstadie- och gymnasieelever

4 till 5 års heltidsstudier beroende på inriktning

Djupa kunskaper i ett eller två specifika skolämnen

Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)

Akademiker med tidigare ämnesstudier

Ofta ca 1,5 års heltidsstudier (3 terminer)

Enbart pedagogik och VFU för att nå lärarexamen

Elinvigningen i klassrummet: Från ekonomi till lärare

Elin, en 32-årig civilekonom från Stockholm, kände att kontorsjobbet saknade den typ av direkt samhällsnytta hon drömde om. Hon ville bli lärare i samhällskunskap och historia på gymnasiet.

Första steget kändes överväldigande eftersom hon behövde komplettera sina tidigare studier med extra högskolepoäng i historia för att nå upp till ämneskraven.

Genom att söka till en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) efter sina extra ämneskurser kunde hon korta ned den totala studietiden avsevärt.

Idag arbetar hon som gymnasielärare, trivs med dynamiken i klassrummet och upplever att hennes tidigare yrkeserfarenhet ger en extra dimension till undervisningen.