Vad är den värsta skolan i Sverige?

Värsta skolan i Sverige? Så mäts skolors resultat

Frågan om vilken skola som presterar sämst engagerar många och rör ofta trygghet samt studiero. Att granska betyg och anmälningar ger värsta skolan i Sverige en viktig insikt i hur skolor skiljer sig åt.

Finns det en officiell ranking för Sveriges sämsta skola?

Frågan om vilken som är den värsta skolan i Sverige kan tyckas ha ett enkelt svar, men sanningen är att det beror helt på vilka parametrar som mäts. Det finns ingen officiell myndighet som utser en enskild skola till landets sämsta. Skolinspektionen och Skolverket granskar löpande verksamheterna utifrån kunskapsresultat, lärarbehörighet och trygghet, men de sammanställer aldrig en regelrätt bottenlista. Att definiera en skola som värst är komplext och beror på om man fokuserar på låga betyg eller bristande studiero.

När medier och oberoende granskare sammanställer listor över problematiska skolor, använder de ofta myndigheternas rådata över en längre tidsperiod. Enskilda läsår kan spegla specifika elevkullar snarare än en långsiktig trend, men när brister inom både kunskapsmål och trygghet sammanfaller under flera år tenderar skolor med sämst resultat att hamna i strålkastarljuset. Jag ska förklara närmare hur dessa granskningar görs och vilka skolor som historiskt sett haft störst utmaningar.

Skolorna med lägst kunskapsresultat och gymnasiebehörighet

Ett av de vanligaste sätten att mäta en skolas kvalitet är att titta på hur stor andel av eleverna som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Här finns det skolor där statistiken är djupt oroande.

Frölundaskolan i Göteborg är ett exempel på en kommunal skola som under lång tid har lyfts fram i granskningar på grund av mycket svaga studieresultat. Läsåret 2024/25 låg skolans genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 på 169,7 poäng, vilket kan jämföras med rikssnittet som låg på 230,3 poäng. Endast 46,0 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet, och så lite som 34,0 procent fick godkänt betyg i samtliga ämnen.

Det här är siffror som skapar enorm frustration hos både föräldrar och lärare. I mitt arbete med att analysera utbildningsstatistik ser jag ofta hur låga resultat blir en ond cirkel. När färre än hälften av eleverna klarar målen sjunker förtroendet, elevunderlaget sviktar och de ekonomiska resurserna urholkas, vilket gör det ännu svårare att vända trenden. Men det finns en annan aspekt som är minst lika viktig för bedömningen, och det handlar om vad som sker i korridorerna.

Mest anmälda skolor till Skolinspektionen

Ett annat sätt att identifiera skolor med djupgående problem är att granska mängden anmälningar, eller så kallade uppgifter om missförhållanden, som skickas in till Skolinspektionen. Under en fyraårsperiod tog myndigheten emot över 21 784 sådana anmälningar från desperata föräldrar och personal. När journalister har begärt ut dessa handlingar är det vissa skolor som har stuckit ut markant på grund av rapporter om hot, våld och extrem brist på studiero. Men vänta lite, det finns en viktig detalj att hålla i minnet här.

Högst upp i vissa nationella granskningar har Mosstorpsskolan i Skärblacka utanför Norrköping hamnat. Skolan fick allvarlig kritik på hela 20 punkter efter en inspektion, där problemen handlade om en kombination av hög andel obehöriga lärare, bristande stöd till elever och en personal som varit passiv vid kränkningar och våld. Andra skolor som figurerat i liknande sammanhang med ett högt antal klagomål är Bobergsskolan i Stockholm och Påvelundsskolan i Göteborg. Att en skola har många anmälningar betyder dock inte automatiskt att det är landets absolut sämsta skola, utan speglar ibland att skolinspektionen anmälda skolor oftare uppmärksammas för att föräldrarna i det området är mer benägna att anmäla brister.

Varför fallerar vissa skolor så grovt?

Skolinspektionens årsrapport visar en tydlig röd tråd bland de skolor som har de största problemen. Det handlar sällan om ett enskilt isolerat problem, utan om att flera kritiska delar fallerar samtidigt. När skolor hanterar studiero enbart som en ordningsfråga, trygghet som en rastfråga och extra stöd som en ren isolerad uppgift för en specialpedagog, blir insatserna sällan träffsäkra. Bristerna tenderar i stället att förstärka varandra. Om en elev inte får rätt pedagogiskt stöd i tid, leder det ofta till frustration som i sin tur skapar oro i hela klassrummet, vilket slutligen sänker kunskapsresultaten för samtliga.

Vad skiljer en problemisk skola från en välfungerande?

När man jämför skolor som får omfattande kritik med de som presterar väl, är det framför allt tre faktorer som avgör skillnaden i praktiken.

Skolor med omfattande brister

• Hanterar problem i separata delar och missar elevens helhetsmiljö, vilket ökar mängden anmälningar.
• Meritvärden långt under rikssnittet och gymnasiebehörighet som kan ligga under 50 procent.
• Ofta en högre omsättning på personal och en större andel obehöriga lärare i klassrummen.

Skolor med god kvalitet ⭐

• Arbetar förebyggande med elevhälsan och har en samlad helhetssyn på trygghet och studiero.
• Stabil måluppfyllelse där en stor majoritet eller upp emot 100 procent av eleverna når gymnasiebehörighet.
• Hög andel behöriga lärare och ett stabilt pedagogiskt ledarskap över tid.

Hanna och kampen för sonens studiero i en skola med brister

Hanna, en ensamstående mamma i Göteborg, märkte hur hennes son i årskurs 8 började vägra att gå till skolan. Sonen beskrev klassrummet som ett rent slagfält där läraren ständigt skrek och mobiltelefoner lät oavbrutet.

Hon försökte först ta upp detta på föräldramötet, men möttes av uppgivna miner från andra vårdnadshavare. Rektorn hävdade att skolan följde alla skriftliga rutiner och att läget var under kontroll.

Vändpunkten kom när Hanna själv satt med under en förmiddag och såg kaoset med egna ögon. Hon insåg att rektorns ord inte matchade verkligheten och bestämde sig för att skicka en detaljerad anmälan om missförhållanden till Skolinspektionen.

Tre månader senare, efter en riktad tillsyn där myndigheten krävde omedelbara åtgärder mot mobilordningen och kränkningar, började skolan äntligen sätta in fasta rutiner. Sonens magont försvann gradvis och studieron förbättrades märkbart.