När är barn som mest mammiga?

Den “mammiga” fasen: När och varför blir barnet så beroende av mamma?

Många föräldrar upplever en period då deras barn verkar klistra fast vid dem, särskilt mamman. Denna “mammiga” fas, som ofta kännetecknas av separationsångest och en stark preferens för en förälder, är en helt normal del av barnets utveckling, men tidpunkten och intensiteten kan variera. Istället för att fokusera på en specifik ålder, är det mer fruktbart att förstå de bakomliggande orsakerna till detta beteende.

Det är inte bara runt nio månader, som ofta nämns, som barn visar ökad anknytning till sina föräldrar. Visst, runt denna ålder börjar de krypa och gå, utforska världen med en nyvunnen frihet och möts av en rad nya upplevelser. Den ökade rörligheten innebär också ökad risk, och barnet söker då trygghet och stabilitet hos sina närmaste. Den tydliga preferensen för en förälder, ofta mamman pga. den nära fysiska kontakten under amning och tidig vård, är en naturlig konsekvens av detta. Det handlar om trygg bas och säker anknytning.

Men “mammigheten” kan faktiskt visa sig i flera faser. En annan period kan inträffa runt 18 månader, då barnet börjar förstå begreppet separation och att föräldrarna kan försvinna. Detta leder ofta till ökad separationsångest och ett ännu starkare behov av närhet. Även under perioder av stress eller förändring, som flytt, sjukdom eller ankomst av ett syskon, kan barnet söka mer tröst och närhet hos sina föräldrar.

Det är viktigt att betona att det inte finns en universell “mammig” fas med fasta tidsramar. Varje barn är unikt, och deras anknytningsstil och beteende påverkas av många faktorer, inklusive barnets temperament, föräldrarnas respons och familjens dynamik. En del barn är mer “mammiga” än andra, och det är helt okej.

Istället för att se den “mammiga” fasen som ett problem, bör föräldrar se det som en möjlighet att stärka anknytningen till sitt barn. Att ge barnet trygghet, kärlek och förståelse under dessa perioder är avgörande för barnets utveckling och självkänsla. Att erbjuda tröst och en säker bas, samtidigt som barnet uppmuntras till självständighet i enlighet med dess ålder och mognad, är nyckeln till en positiv och hälsosam utveckling. Kom ihåg att den här fasen är tillfällig och att barnet gradvis kommer att bli mer självständigt.