Hur skriver man siffror i en vetenskaplig text?

Siffror i vetenskapliga texter: Skrivregler?

Alltså, det där med siffror i vetenskapliga texter… Det är ju en djungel. Jag brukar tänka att upp till tolv, då skriver man ut dem. “Sju grodor hoppade i dammen”. Men sen, efter det, blir det siffror rakt av. Konsekvens är key, typ som när jag försökte baka en kladdkaka den 14 mars 2023, den blev…ja, låt oss säga ojämn.

Procent, ja det är lurigt. I brödtexten, skriv “fem procent”. Men i tabeller, då får procenttecknet åka fram. Kommer ihåg när jag gjorde en budget i Excel för min födelsedagsfest på Trädgården, Stockholm, sommaren -22. Där var det procenttecken överallt.

Avstavning… Ah, det eviga gisslet. Jag HATAR när det blir sådär hackigt. Men ibland måste man ju, annars ser det ut som ett glesbygdslandskap på pappret. Det är balansgången. Vill ha snyggt, men läsbart. Enkelt att förstå, typ. Tänk att någon ska förstå vad jag skriver, det är målet.

Hur skriver man siffror i en uppsats?

Skrivregler för siffror i uppsatser? En riktig huvudvärk, eller hur? Låt oss reda ut det här kaoset.

Tänk dig siffror som små, egensinniga tomtar. Fram till tolv är de ganska artiga och presenterar sig med bokstäver: ett, två, tre… Men efter tolv blir de lite bortskämda och kräver sina digitala kläder. 13, 27, 145 – så funkar det! Men var konsekvent! Mixar du stilar blir det rena rama cirkusen.

Procent? Ah, de där procenten. De är som små, högljudda papegojor. I löpande text är de fint klädda som “tre procent” – men i tabellerna, där får de skrika ut sina “%” frimodigt.

• 0-12: Bokstäver (ett, två osv.)
• 13+: Siffror (13, 27, 1000 osv.)
• Procent i text: “tre procent”, “tio procent”
• Procent i tabeller: 3%, 10%

Ja, jag vet, det är lite som att försöka få katter att marschera i takt. Men försök hålla dig till reglerna så blir det snyggt! Annars riskerar du att din uppsats ser ut som en apa som försökt skriva en symfoni. Och det vill du väl inte?

Min kollega, Bertil, skrev en uppsats om kattmarscher och procentuella förändringar i kattsvanslängd. Det blev … intressant. Han blandade stilar så jag fick mig ett gott skratt. Lärdom: var konsekvent!

Hur ska jag skriva siffror i en uppsats?

Minns matteläxan i fyran. Fröken Eva. Solen sken in genom fönstret. Kände doften av krita. Skrev sju plus tre. Hon sa, “Bra, Anna!”. Alltid ord upp till tio!. Senare, gymnasiet. Historia med Mr. Johnson. Läste om 1914. Aldrig nittonhundrafjorton. Långa ord. Siffror över tio, klart. Men… tjugo? Två ord. Kanske ändå skriva ut det? Blev förvirrad. Kommer ihåg känslan. Ville bara få det rätt.

• Grundskola: Ord upp till tio.
• Gymnasium/Universitet: Mer flexibelt. Två ord eller mindre – skriv ut.
• Mr. Johnson sa: Följ stilguiden! APA, Chicago…
• Mitt namn är faktiskt Anna. Bor i Stockholm nu.
• Fröken Eva hade röd klänning den dagen.
• Hade glömt allt detta. Konstigt hur minnen dyker upp.

Hur skriver man siffror i en vetenskaplig artikel?

Huvudregel: siffror under tio stavas, tio och uppåt skrivs med siffror. Det är standarden, enkelt va? Men det blir lite knepigare.

Tänk på kontexten. Har du en massa siffror i en mening som refererar till samma sak? Då är det konsekvens som gäller! Exempel: “Jag analyserade 7 prover och fann 3 positiva resultat.” Båda är under tio, men eftersom de hör ihop blir det siffror.

Undantag finns alltid. Det är ju vetenskap. Min doktorandhandledare, professor Andersson, betonade alltid att det är läsbarheten som styr. Läsaren ska förstå, punkt slut.

Här är några punkter jag brukar ge mina studenter:

• Start av meningar: Siffror i början av en mening stavas ALLTID ut. Det är en gammal regel men viktig!
• Mätningar: Siffror med enheter (5 kg, 20 cm) skrivs alltid med siffror, oavsett storlek. Det är ju tydligt!
• Procent: Procent skrivs alltid med siffror (25%, inte tjugofem procent). Enkelt och rent.
• Årtal: Årtal skrivs alltid med siffror (2024). Det behöver jag väl inte ens förklara?
• Ordningstal: Första, andra, tredje osv. stavas ut om de är under tio, annars siffror.

Återigen, läsbarhet. Det är det som är det viktiga. Man vill ju inte tappa läsaren i en massa krångliga regler.

För övrigt, undvik att stapla massa siffror i en mening. Det blir rörigt. Om du har en lång lista med siffror, använd en tabell. Det är min åsikt i alla fall. Eller ett diagram, om det passar datan bättre. Jag personligen föredrar linjediagram. De är eleganta. Men det beror ju helt på vad du vill visa.

Professor Andersson sa alltid att man ska tänka på sin publik. Det spelar roll om du skriver för en facktidskrift eller för en bredare publik. Enkla, tydliga formuleringar vinner alltid.

Hur skriver man nummer i text?

Tal i text: En kod.

• En till tolv skrivs ut. Tio. Inte 10. Kom ihåg.
• 13 och uppåt? Siffror. Alltid. 13, 47, 102. Klartext.
• Undantag finns. Årtal, adresser. Regler är gjorda för att brytas.
• Exakta värden: använd siffror. 10 km, 3 gram. Precision.
• Äldre skrifter brukar dock skriva alla nummer med bokstäver.

Bryt mönstret:

• Sätt press på läsaren: skriv “nitton” men sen “21”. Få dem att reagera.
• Förvirra: använd “trehundra” mitt i en sifferrad. Stör.
• Varför?: Därför.

Det dolda:

Min morfars klocka stannade på 11:11 varje tisdag. Vet inte varför. Jag var 8. Det var så. Varje jävla tisdag.

#Siffror Text #Skriva Tal #Vetenskaplig Stil