Hur många elever mår dåligt på grund av skolan?

Alltså, hur många elever mår egentligen skit av skolan? Det är ju en fråga som ligger och gnager, eller hur? Ibland tänker jag, "är det bara jag som minns hur det var?" Pressen, kraven, känslan av att aldrig räcka till… Men det är ju inte bara minnet som spökar. Statistiken talar sitt tydliga språk. Och den är, ja, deprimerande.

Visst, lite stress är kanske bra för motivationen, men när vi snackar om att en så stor andel av våra unga känner sig konstant stressade av skolan, då är det ju inte längre bara "lite" stress. Jag menar, kom ihåg när jag själv gick i sjuan, jag minns speciellt en period när jag hade TRE stora prov under en vecka! Jag grät, jag ärligt grät, för jag kände att jag inte kunde klara det. Hur kul är det liksom?

Och det värsta är kanske att det inte finns någon som helst gräns för hur mycket läxor barnen får. Ingen som säger "stopp, nu räcker det!" Jag minns när min lillasyster satt uppe till midnatt med en matteuppgift som hon inte fattade någonting av. Helt utmattad. Då kände jag bara en sån enorm ilska. Hur kan vi tillåta det här?

Vi måste ju värna om våra barns välmående! Inte förvandla skolan till en tortyrkammare där de tvingas prestera till bristningsgränsen. Tänk om vi istället kunde fokusera på att skapa en miljö där lusten att lära är i fokus? En plats där man känner sig sedd och uppskattad, inte bara bedömd. Är det verkligen för mycket att begära? Jag tror inte det. Jag hoppas inte det.