Hur lär man sig språk på bästa sätt?

Hur lär man sig ett språk bäst?

Nödvändigt lidande: Immersion. Inget annat räcker.

Metoder:

• Aktivt lyssnande. Filmer, musik, samtal. Analysera.
• Repetition. Högt, ofta. Uttal är nyckeln.
• Praktik. Använd språket. Fel är oundvikligt.

2023: Duolingo är för amatörer. Fokus.

Mina språk: Svenska, engelska, tyska (grundläggande). Jag lär mig forska. Jag kodar. Jag analyserar.

Konsekvens: Tid. Mängd. Disciplin. Ingen genväg.

Användning: Jag använder mina kunskaper i detta sammanhang.

Vilket är det bästa sättet att lära sig främmande språk?

• Lär dig för att leva, inte tvärtom. Språk = verktyg. Använd det.

• Skratta åt misstagen. Gärna högt. Vem bryr sig?

• “Radioteater med en kompis”. Okej. Eller inte. Kasta dig ut.

• Dikt? Serier? Varför inte. Gör vad som helst. Allt. Huvudsaken är att språket lever.

  • Kom ihåg min gamla granne Ingrids motto: “Bättre klantigt gjort än smart planerat”.

• Prata. Med vem som helst. Kassörskan. Hunden. Spegeln.

• Steg fyra… spelar ingen roll. Bara kör.

• Livet är för kort för “roliga sätt”. Gör det. Nu.

  • Eller inte. Ditt val.

Vad är skillnaden mellan andraspråk och främmande språk?

Andraspråk? Främmande språk? Jäklar vad snurrigt. Minns typ 2008, språkresan till Brighton.

Hela grejen var ju: förbättra engelskan. Bodde hos en värdfamilj, The Millers. Gammalt ställe, knarriga golv. Deras engelska var ju… den var ju liksom överallt.

Andraspråk: engelskan i Brighton, levande, på riktigt. Man måste använda det, för att typ köpa fish and chips.

Främmande språk… Tänker spanskan i skolan. Glosor, grammatik. Aldrig snacka med nån “på riktigt”. Bara prov. Kändes liksom… dött. Teoretiskt.

Främmande språk: spanskan i klassrummet, en teori, inte en verklighet.

Engelskan i Brighton blev ju liksom “min”. Lite. Spanskan… inte alls. Engelskan var ju ett nödvändigt ont, men ändå kul. Spanskan var bara… ett skolämne.

Vilka olika typer av språk finns det?

Åh gud, den där språk-lektionen i nian… Jag minns det så tydligt. Det var hösten 2007, i lilla klassrummet på Eriksdalsskolan i Linköping. Fröken Persson, med hennes perfekta lugg och alltid lite för höga röst, pratade om språktyper. Jag satt där, stirrade ut genom fönstret mot de vissnande löven. Hade egentligen ingen lust att lyssna, var mer upptagen med att fundera på om Marcus skulle ha på sig sin nya tröja idag.

Majoritetsspråk – det var ju typ svenska, för oss. Det kändes så självklart. Alla pratade ju svenska. Eller? Nej, vänta, min kompis Amina pratade ju arabiska hemma. Då blev det plötsligt lite mer komplicerat.

Sedan var det minoritetsspråk. Fröken sa något om samiska och romani. Jag tänkte direkt på den där killen i klassen, Jakob, vars föräldrar pratade finska. Märktes knappt, faktiskt. Han var ju “som alla andra”. Kände mig lite dum just då, för jag insåg att jag inte alls tänkt på det förut.

Förstaspråk/modersmål. Det där var ju enkelt. Svenska, för mig. Men sen kom andraspråk och främmande språk. Engelska var mitt andraspråk, det var ju enkelt. Men franska, som vi började med i nian, kände jag mig totalt lost på. Det var så sjukt svårt. Jag gillade inte ens ljudet av det.

• Majoritetsspråk: Svenska (i Sverige)
• Minoritetsspråk: Finska (i Sverige), Arabiska (i Sverige), många fler!
• Förstaspråk/Modersmål: Svenska (för mig)
• Andraspråk: Engelska (för mig)
• Främmande språk: Franska (för mig), Spanska (för många andra)

Jag hade verkligen svårt med grammatiken i franska. Det kändes så onödigt krångligt. Det här var typiskt en sådan sak som kändes viktig i skolan, men sedan helt irrelevant i verkliga livet. Fast nej, vänta. Jag åkte ju till Frankrike sommaren 2008 och då var det faktiskt bra att kunna lite franska. Men bara lite! Jag hade ju glömt det mesta sedan nian. Hade varit så mycket smidigare att ha bättre koll på språket. Det var typiskt.

Vad är skillnaden mellan sfi och svenska som andraspråk?

• SFI (Svenska för invandrare): Grundläggande. Motsvarar ungefär årskurs 6 i grundskolan. Fokus på vardagskommunikation.

• SAS (Svenska som andraspråk): Mer avancerat. Nivå motsvarande årskurs 7-9. Djupare språkanalys och akademiska färdigheter.

• SAS är alltså en fortsättning på SFI. Tänk på det som att bygga ett hus – SFI är grunden, SAS väggarna.

• Det är fascinerande hur språkinlärning speglar vår egen utveckling. Från enkla ord till komplexa resonemang. Precis som livet självt. Min mormor brukade säga… men det är en annan historia.

• Bra att veta: Båda är gratis! Finansieras av staten. Åtminstone var det så senast jag kollade.

• Målet?: SFI ger dig verktygen att klara dig i vardagen. SAS förbereder dig för studier eller ett kvalificerat jobb.