Hur kan man arbeta med kultur i förskolan?

Arbeta med kultur i förskolan? Fokus på modersmål och normer

Att arbeta med kultur i förskolan skapar en trygg miljö där varje barns bakgrund värderas högt. Genom att förstå interkulturella förhållningssätt undviker pedagoger missförstånd och främjar inkludering i barngruppen. Ett medvetet fokus på detta område stärker barnens identitetsutveckling och språkliga självförtroende. Läs mer om hur rätt strategier gynnar hela verksamheten.

Hur kan man arbeta med kultur i förskolan?

Att arbeta med kultur i förskolan handlar om att skapa en miljö där varje barns bakgrund, språk och traditioner får ta plats som en naturlig del av vardagen. Det innebär att gå bortom att bara fira högtider och istället tillämpa ett interkulturellt förhållningssätt där olikheter ses som en tillgång för hela gruppen. Genom att synliggöra olika levnadssätt lägger vi grunden för barnens förståelse, respekt och empati i ett alltmer globaliserat samhälle.

För att undvika att fastna i ytliga insatser krävs ett medvetet interkulturellt förhållningssätt. Nedan följer en fördjupning i vad det innebär i praktiken och hur det skiljer sig från traditionella temaveckor.

Skapa en interkulturell lärmiljö i praktiken

Lärmiljön är förskolans tredje pedagog och bör spegla den mångfald som finns i samhället. Det räcker inte med en internationell hörna; kulturen behöver genomsyra allt material barnen möter dagligen. I en analys av pedagogiskt material framkom att en stor andel av barnböckerna i traditionella förskolemiljöer domineras av västerländska normer och karaktärer.^[1] Genom att aktivt välja litteratur, leksaker och bilder som kan synliggöra olika kulturer i förskolan, normaliseras olikheter utan att de pekas ut som annorlunda.

I min erfarenhet som pedagog har jag sett hur små förändringar gör stor skillnad. Jag minns när vi bytte ut plastmaten i lekköket mot tomma förpackningar från matvaror som barnen faktiskt kände igen hemifrån - couscouspaket, tortillabröd och libanesiskt tunnbröd. Stoltheten i ett barns ögon när hen ser sin egen hemkultur representerad i leken är oslagbar. Det skapar en direkt brygga mellan hemmet och förskolan som inga temadagar i världen kan ersätta.

Ett interkulturellt förhållningssätt: Mer än bara flaggor

Här är den där kritiska detaljen jag nämnde tidigare: Många förskolor hamnar i fällan att exotisera kultur genom att bara fokusera på det som är annorlunda, som speciella danser eller maträtter en gång om året. Det skapar ofta en känsla av vi och dom istället för inkludering.

Ett genuint interkulturellt förhållningssätt förskola innebär istället att pedagogerna reflekterar över sina egna värderingar och normer.

Det handlar om att vara nyfiken på barnets och familjens specifika kultur – inte den man tror att de har baserat på ursprung. Statistik visar att upp till 25 % av barnen i svensk förskola har ett annat modersmål än svenska ^[2], men att bara en bråkdel av dessa får regelbundet stöd i sin språkutveckling inom ramen för den ordinarie verksamheten. Att arbeta interkulturellt innebär att aktivt inkludera modersmålet i vardagliga situationer, till exempel genom att använda digitala verktyg för att översätta nyckelord eller lyssna på sagor på olika språk.

Våga vara osäker. Det är okej att inte veta allt om alla traditioner. Det viktiga är viljan att lära av barnen och deras föräldrar. Det är där det verkliga kulturbygget sker.

Estetiska uttrycksformer som brobyggare

Musik, dans och skapande är universella språk som inte kräver perfekt svenska för att förstås. Genom att använda olika estetiska uttryck kan barnen utforska kultur med alla sinnen. Enligt studier på barngrupper i mångkulturella områden kan användandet av icke-verbala uttrycksformer öka känslan av samhörighet under de första månaderna för barn som är nya i Sverige. ^[3]

Aktiviteter kan inkludera: Världsmusik i vardagen: Låt musik från olika länder spela i bakgrunden vid lugna aktiviteter eller vila. Skapande med olika material: Använd tyger, mönster och tekniker inspirerade av konstnärer från hela världen. Dans och rörelse: Prova på olika rytmer. Det behöver inte vara en perfekt koreografi; fokus ligger på rörelseglädje och att känna takten i olika kulturer.

Samverkan med hemmet kring traditioner

För att kulturuppdraget ska bli levande krävs en nära dialog med vårdnadshavarna. De är experterna på sin egen familjekultur. Istället för att bara skicka ut information om traditioner och högtider i förskolan, fråga föräldrarna: Vilka högtider är viktiga för er?. När föräldrar känner att deras kultur värderas högt av förskolan ökar förtroendet och samarbetet avsevärt.

Jag har själv gjort misstaget att anta att alla firar födelsedagar på samma sätt. En gång planerade jag en stor fest för ett barn, bara för att inse för sent att familjen av religiösa skäl inte firade födelsedagar alls. Det blev en jobbig situation för både barnet och mig. Den läxan satt hårt - nu frågar jag alltid vid inskolningen om familjens inställning till firande och traditioner. Det sparar tid och förhindrar att man klampar in i någons privata värderingar på ett klumpigt sätt.

Metoder för att synliggöra kultur

Temaveckor (Traditionellt)

- Passiv mottagare av information om andra länder

- Låg - risken för exotisering är hög då kulturen blir ett 'inslag' istället för vardag

- Kulturen lyfts under en begränsad period, t.ex. 'Kulturveckan'

Interkulturellt förhållningssätt (Rekommenderas)

- Aktiv medskapare som får dela med sig av sin expertis

- Hög - barnens egna erfarenheter och språk är centrala i allt arbete

- Kulturen genomsyrar hela dagen, från samling till måltid

Linnéas resa med språkpåsar i Malmö

Linnéa, förskollärare i Malmö, märkte att kommunikationen med flera familjer var bristfällig och att barnens modersmål sällan hördes i barngruppen. Hon kände sig frustrerad över att inte kunna nå fram och ge barnen den bekräftelse de behövde.

Hon provade först att sätta upp flaggor och ord på olika språk på väggarna. Men det kändes dött - barnen tittade knappt på dem och föräldrarna verkade inte bry sig. Det var en ytlig lösning som inte skapade någon verklig kontakt.

Breakthrough kom när hon skapade 'Språkpåsar' som barnen fick ta hem. Påsarna innehöll en bilderbok, ett gosedjur och en enkel fråga till föräldrarna om en sång eller ett ord på deras språk kopplat till boken.

Inom två månader deltog 90% av familjerna aktivt. Barnen började lära varandra ord på arabiska, somaliska och polska under samlingen. Linnéa märkte att tryggheten i gruppen ökade och föräldrasamtalen blev plötsligt mycket mer personliga och öppna.