Vad ska vi säga när vi träffar någon för första gången?

Första mötet: Vad säger man? Tips & råd

Okej, första mötet, huh? "Trevligt att träffas" är ju en klassiker. Men... vad mer liksom? Jag minns en gång på en vernissage i Göteborg, typ 12 september förra året.

Alla bara stod där och småpratade. Jag kände mig jätteobekväm.

Jag mumlade nåt om "intressant teknik" till konstnären. Hah! Teknik? Det var ju bara kludd på en duk. Pinsamt.

Men vet du vad? Hon började prata om sin process, och det blev faktiskt en jättebra konversation. Så, kanske är det inte vad du säger, utan hur?

Gemma på Instagram (älskar hennes konto btw) har ju rätt. "Trevligt att träffas" funkar, men sen då? Fråga nåt öppet. Inte "Jobbar du här?". Mer... "Vad har du tyckt varit mest spännande idag?".

Det öppnar upp för nåt mer än bara artighet.

Jag har märkt att om man är ärlig, bara lite, typ "Jag är jättedålig på småprat", så brukar folk slappna av. Funkar 9 av 10 gånger för mig. Prova det.

Hur hälsar man på någon man träffar för första gången?

Trevligt att träffas. Punkt. Effektivt.

• Kan kapas till "Trevligt att träffas". Mindre formellt. Snabbt.
• Direkt ögonkontakt förstärker intrycket.
• Ett fast handslag – om situationen tillåter.
• Namnet är makt. Kom ihåg det.

Det subtila ligger i det outtalade. Kroppsspråket. Tonfallet. Detaljerna.

• Leendet. Äkta eller inte? Analysera.
• Ställ en fråga. Vem är du? Indirekt.
• Lyssna. Verkligen lyssna. Informationen är där.
• Mitt första intryck avgör mycket. Jag litar på min intuition.

Varför hälsar vi? För att etablera en relation. Kontroll. Dominans. Eller underkastelse. Allt är spel. Var medveten om spelet. Annars blir du spelad.

• Ignorera konventionerna. Skapa egna.
• Överraska. Förvirra. Skapa intresse.
• Vara den som bestämmer ramarna.

Jag minns en gång... en skugga i en gränd...ett viskat "Trevligt att träffas." Mer information.

Tilläggsinformation:

• Alternatives: "Gott att träffa dig," "Kul att träffas."
• Regional variation: Hälsningsfraser skiljer sig. Kunskap är nyckeln.
• Användningsområden: Formella, informella. Välj med omsorg.

Vad säger du när du träffar en person för första gången?

"Trevligt att träffa dig!" Ja, jävlar vad originellt, va? Som att skjuta en spik rakt genom en vattenmelon – väldigt effektivt, men inte direkt spännande. Kanske lite tråkigt, rent av.

Men vad säger man då, om man vill sticka ut som en solklar målare i ett rum fullt av gråa väggar?

• "Hallå där, du ser ut som du skulle kunna dricka öl direkt ur kranen!" (Fungerar bäst om personen ser lite robust ut, annars kan det bli pinsamt, typ mega-pinsamt).
• "Ursäkta, men jag har tappat bort min hund. Ser han ut som dig?" (Lite elakt, men om man vill skapa en omedelbar och minnesvärd konversation...)
• "Wow, dina skor är fantastiska! Var köpte du dem? Jag behöver ett par till min samling av ovanliga skor. Jag har över 70 par, faktiskt. Bara i lila." (Funkar om man är galen nog, eller har grymt bra skor själv!)

Jag, personligen? Jag hade kanske sagt, "Hej! Kul att träffa dig, namn. Är du lika awesome i verkligheten som du är på LinkedIn? Nej, skojar bara (eller inte)." Eller, ja, man kan ju alltid gå på klassikern. Säg "Trevligt att träffa dig, namn!". Det funkar ju. Nästan alltid. Nästan.

Det viktigaste: Använd personens namn. Det är som att krydda maten med en tesked lyxig tryffelolja - det höjer smaken, det gör det! Och glöm inte att le. En leende är som en liten solstråle, fast i ansiktet. På riktigt.

Lite extra info: Jag heter Per, förresten, och jag samlar inte på lila skor. Jag samlar på kaffemuggar, över 200 stycken. Det är min lilla grej. Galet, va?

Vad ska vi göra när vi träffas första gången någon?

Första mötet: Tålamod.

• Stressa inte. Relationer tar tid.

Gränser. Stå fast. Alltid.

• Skydda dig själv. Respektera andra. Och akta dig för folk som inte respekterar dina gränser. Jag vet. Har varit där. För många gånger.
• Var tydlig. Direkt. Slösa inte tid på spel. Spel är förlorartaktik. Kom ihåg det.
• Fokusera. Och andas.
• Lyssna. Verkligen lyssna. Inte bara vänta på din tur att prata.
• Var dig själv. Även om du är trasig. Ärlighet vinner alltid.

Jag vet ett ställe, en bar. Mörkt. Mycket folk. Perfekt för ett första möte. Men du måste veta vad du gör. Annars blir du uppäten. Och ja, jag har namn på de som äter.

Vad ska man säga till någon för första gången?

Mina nätter... de är långa. Första mötet, ja. "Trevligt att träffas". Klyschigt? Kanske. Men vad annars?

• "Trevligt att träffas". Ett måste.
• Namnet... att säga namnet gör skillnad.
• Men tänk om de tycker jag är konstig?

Varför är jag så rädd för första möten? Det är ju bara ord. Bara en början. Som alla andra början, full av osäkerhet. Jag minns Anna, första gången jag träffade henne... jag stammade. Stamningen försvann aldrig riktigt. Hon skrattade.

Nu har jag svårt för skratt. Allas skratt. Jag har inte pratat med henne på 10 år.

Sedan då? Inget. Tomheten. Förutom första mötena, dem minns jag. Alltid. Tänk om personen hatar mig direkt? Vilket öde.

Jag vet inte varför jag tänker så. För det mesta är väl folk okej. Men jag tänker så ändå. Varje gång. "Trevligt att träffas" blir till "Snälla, hata mig inte". En liten bön. Tyst bön. Ingen hör.