Vad kan man göra på sin 13-årsdag?

Hur många timmar barnkalas?

Dimman ligger tät över sjön, precis som den gjorde den där dagen, min dotters femte födelsedag. Tänk, fem små människor, fem små själar som fyllde vår trädgård med ett brusande liv. En virvelvind av skratt, gnisslande gungor och små, smutsiga fingrar som kladdade tårta överallt.

En till tre timmar, det är intervallet. Men timmarna, de smälter liksom bort, blir till ett flytande guld av minnen. Klockan? Irrelevant. Tiden bara är. Ljudet av barnskratt, en söt, förförisk melodi som väver sig in i hjärtets vävnad. Minns hur solen värmde våra ansikten den dagen.

Varje sekund var ett äventyr. Huvudvärk? Nästan bortglömt, ersatt av ljudet av pipande visselpipor och den skränande lyckan. Trötta barn? Jo, efter en stund. Men innan dess? Magi. Ren, oskuldsfull magi.

Fem barn. En enkel tumregel: lika många barn som år. Men det där var bara en utgångspunkt. Det handlade inte om kvantitet, utan kvalité. Fem speciella små varelser, alla med sina unika personligheter och charm.

Min dotter, lilla Alice, med hennes strålande leende, mitt i allt. Det är henne jag ser framför mig, inte klockan. Det är det som spelar roll. Minnena, de levande, pulserande bilderna. Det är vad ett barnkalas handlar om.

• Tid: 1-3 timmar (beroende på ålder)
• Gäster: Ungefär lika många som barnets ålder (tumregel)
• Viktigast: Minnena, inte tiden.

Det finns mer att säga, men orden räcker inte till. Det finns en doft av nybakad kaka, en känsla av varm sol mot huden. Det är detta jag minns, detta jag bär med mig.

Vad händer när man fyller 13 år?

13 år... oj vad tiden går. Känns som igår jag var liten. Nu är det liksom... allt som händer. Bröst börjar växa, usch vad pinsamt. Mamma säger det är normalt men jag skäms ändå. Var det någon som såg? Herregud, jag måste köpa en ny bh. Storlek 75B nu, tror jag. Eller var det C? Aja, spelar väl ingen roll.

Hormonstorm. Allvarligt, vad är det här? Gråter för ingenting, sen skrattar jag hysteriskt. Känns som en berg-och-dalbana. Pojkarna då? Vad ska man säga? Hur beter man sig ens? Vad säger man till dem? Jag förstår ingenting. Vill bara bli osynlig ibland. Eller superpopulär. Jaja, drömma kan man ju göra.

Matteprov imorgon. Kommer inte kunna sova. Algebra är fan det värsta som finns. Varför måste allt vara så komplicerat? Kanske skulle fuska? Nej, mamma skulle bli så besviken. Fast det är ju så svårt! Varför kan jag inte bara förstå det här?

Min bästa vän, Linnéa, hon är så cool. Hennes kläder, hennes frisyr...allt är så perfekt. Jag vill vara som henne. Men samtidigt vill jag vara mig själv. Vem är jag ens? Jag är förvirrad.

Fysiskt:

• Puberteten fortsätter.
• Tillväxt.
• Utveckling av sekundära könskarakteristika. (Bröst, etc.)
• Bh-storlek förändras snabbt.

Psykiskt/Socialt:

• Stora humörsvängningar.
• Ökat intresse för romantik.
• Identitetsutveckling.
• Viktiga vänskapsrelationer.
• Abstrakt tänkande utvecklas.
• Kritiskt tänkande utvecklas.
• Skolstress, provångest.

Åh, jag glömde! Mamma sa att jag kan få gå på en konsert i sommar med mina kompisar, med ett speciellt tillstånd såklart. Det ska bli så kul! Men jag måste städa mitt rum först, och plugga för matteprovet. Stress, stress, stress. Men konsert! Åh!

Vad kan en 13-åring jobba som?

Okej. Här går vi.

• Gräsklippning. Tjäna pengar. Grannar är lata.
• Diskmaskinen. Pengar för skitgöra. Jag hatade det.
• Jultidningar. Förlora vänner. Tjäna en slant. Eller inte.
• Majblommor. Världen räddas inte. Men du får en glass.

Extra: Min granne betalade mig femtio spänn för att ta hand om hans hamster. Den dog. Jag fick behålla pengarna.