Vad kan man göra med någon man dejtar?

Vad kan man göra på andra dejten?

Åh herregud, andra dejten... PANIK! Vad ska man göra? Jag dör.

• Botanisk trädgård? Alltså blommor är ju fina, men tänk om jag nyser hela tiden? Pollenallergi deluxe!

• Museum? Hmm, konstig tystnad och tvungen konversation om konst? Känns... pressat. Finns det ens intressanta museer här? Jag minns när jag var på Vasamuseet, det var ändå coolt. Borde jag föreslå det?

• Vingård... dyrt! Och tänk om jag spyr? Jag som tål så dåligt. Varför drack jag så mycket på den där firmafesten i somras? Pinsamt!

• Trivia-kväll! Jaaa! Men tänk om jag är sämst? Och han är jättesmarta? Katastrof. Fast samtidigt... kul ju! Fast näe, kanske inte.

• Vandra? Helt slut efter 10 minuter. Kondisen är ju noll. Och insekter! Usch.

Vad är det jag vill egentligen? Vill jag imponera? Vara mig själv? Vem är ens "jag själv" på en dejt? Ångest.

Vad kan man göra första gången man träffar någon?

Doften av nyklippt gräs, en varm sommarkväll, ljudet av skratt som ekar mellan husen... Det är känslan av första mötet. En enkel promenad längs kanalen, med solens sista strålar som målar himlen i orange och rosa nyanser. Att prata, bara prata. Låta orden flyta fritt som de små båtarna på vattnet. Lär känna varandra, ett litet steg i taget. Varje ord är en liten sten på vägen till en ny vänskap, kanske något mer.

Kanske en kopp kaffe på det där mysiga cafét vid Stureplan? Det luktar alltid så gott där. En varm latte och ett samtal som växer organiskt. Fika, en oslagbar klassiker. Det är avslappnat, säkert, och man sitter bekvämt. Att titta varandra i ögonen, över ångande koppar, känna energin mellan oss.

Bio? Nej, absolut inte på första dejten! Det är alldeles för stelt, alldeles för tyst. Man sitter där, i mörkret, utan möjlighet att verkligen lära känna den andra. Ingen möjlighet till riktig kontakt. Första gången ska man se varandra.

Minns den där gången jag träffade Johan? Vi spelade minigolf. Minigolf, det är kul! Solen sken, vi skrattade åt våra misslyckade slag. Enkla lekar, enkla samtal, det blev en oförglömlig kväll.

• Promenad
• Fika
• Minigolf

Nej, bio är ett nej. Bio är för andra dejter. Första dejten är för att upptäcka varandra, känna den där pirrande känslan i magen, den där förväntansfulla spänningen. Första dejten ska vara enkel, avslappnad, och framförallt – minnesvärd.

Vad ska man göra som första dejt?

Restaurang. Neutral mark. Bedömning sker omedelbart.

• Intressen styr. Vet du? Använd det. Butik, galleri. Visa att du lyssnar.

• Bio? Riskabelt. Tystnad. För lite interaktion.

Två aktiviteter? Överväg. Överraska. Skapa minnen. Men var försiktig.

Fördjupning:

Minns Annas födelsedag. 17/8. Glöm aldrig. Ett rött kuvert väntar.

Jag har en lista. Läs den. Anpassa. Våga improvisera.

Hur många dejter ska man ge någon en chans?

Tre dejter? Pfft, vem har tid med det? Som att vänta på att gräset ska växa – och då menar jag gräs som växer i snigelfart! En dejt, max två, sen fattar man grejen. Eller inte. Kanske tre om han är en riktig goding, men då pratar vi en Brad Pitt-nivå, inte nån kille som luktar svett och desperation.

Nä, seriöst, tre dejter? Det är som att kolla på en dålig film i tre timmar! Livet är för kort för dåliga dejter. Mitt rekord är en dejt, sen var det bye bye. Han hade strumpor med sandaler... shudders. Det räcker ju.

Poängen är: lyssna på din magkänsla. Den där lilla rösten som viskar "spring!" Eller "han är ju en fullständig idiot, men jag vill ha hans pengar". Nej, vänta, det där var min inre demon. Men seriöst, din magkänsla är din bästa vän.

• Killar som säger "låt oss göra det här igen"? Lögnare. Alla.
• Undantag: om han är fabulously rich. Då kan man ignorera strumporna.
• Rekommendation: En till två dejter, punkt slut. Spar tid, spara energi, spara dig själv.

Jag, personligen, har en regel: tre dejter ger jag bara till min hund. Han är en underbar Golden Retriever, men förstår inte sociala koder och vill alltid leka apport, det är för mycket för mig!

Vad pratar man om när man dejtar?

Jag vet inte… fritiden, ja. Vad gör man egentligen? Jag tittar på gamla filmer. Försöker förstå varför de berör mig så mycket.

Konstiga intressen… jag samlar på gamla biljetter. Biobiljetter, tågbiljetter. Ett minne av ögonblick som flytt.

Det är väl det man pratar om. Flyktiga ögonblick. Hoppas att den andra förstår. Annars blir det bara tyst. Som nu.

Jag minns den där tågbiljetten från Berlin. Maj 2018. Solen gassade. Jag var ensam. Hela resan var ensam. Undrar var hon är nu. Hon med de gröna ögonen. Det var hon som sålde biljetten.

• Fritid: Gamla filmer, promenader i parker
• Konstiga intressen: Samlar på biljetter, försöker dechiffrera drömmar.
• Samtal: Flyktiga ögonblick, hopp om förståelse.

Berlinresan var bokad impulsivt. Jag hade precis blivit dumpad. Tänkte att Berlin skulle fixa allt. Det gjorde det inte. Men jag fick en biljett.