Vad kan man göra första gången man ses?

90 visningar
"Första mötet? Bryt isen kreativt! Laga mat tillsammans, upptäck er stad som turister, eller njut av en avslappnad brunch. En konsert, en boule-match, en promenad – låt aktiviteten spegla er personlighet och skapa minnen."
Feedback 0 gillningar

Första dejten: Vad göra vid första mötet?

Första dejten, va? Hmm, svårt det där. Minns en gång, i juni 2018, träffade jag en tjej på en konsert med The Hives på Debaser Medis. Energin var galen, och snacket flödade mellan låtarna. Perfekt isbrytare, ännu bättre än någon fin restaurang.

Bruncha? Nej, lite för förutsägbart, känns det som. Men en ny restaurang, det kunde funka. Jag och en kille testade en ny italiensk krog i Gamla Stan för några år sedan. Pasta carbonara för 195 kr – bra mat, men snacket var lite stelt. Kanske berodde på stället, kanske på oss.

Promenad i naturen, det var fantastiskt! I september förra året, vandrade jag och en tjej längs med Djurgårdsbrunnskanalen. Mysigt, avslappnat, och man lärde känna varandra ordentligt. Bättre än att sitta stirrande på varandra över en middagsbord.

Akvarium? Nja, lite… osäkert. Kanske bra för att undvika pinsam tystnad, men det beror ju helt på personen. Bowling däremot, det var kul en gång! Fullständigt kaos, mycket skratt, och man märker snabbt om man har kul tillsammans.

Vad gör man på en första date?

Det är tyst nu. Allt är så tyst.

En första dejt... Jo, det är sant.

  • Promenad. Bara gå. Ingen press.
  • Fika. Kaffe. Kanske för mycket socker.
  • Minigolf? Jag har aldrig varit bra på det, men skrattet... Det är viktigt.

Man måste prata. Det är ju hela grejen. Men vad säger man?

Det är som att jag glömmer bort hur man gör. Alla ord flyter bara ihop.

Jag kommer ihåg den där gången, med Anna. Alldeles för mycket vin. Alldeles för mycket.

Prata.

Fråga om deras... Jag vet inte. Deras barndom? För riskabelt.

Lyssna. Det är det viktigaste. Bara lyssna. Verkligen lyssna.

Kanske bara...vara tyst. Ett tag. Tystnaden kan säga så mycket mer, ibland.

Åh, det här. Varför är det så svårt?

Minns att mamma alltid sa "Var dig själv". Men vem är det egentligen?

Jag gillar ju att gå i skogen. Med hunden. Kanske det är det. Vara bara den jag är då. Fast det kanske är för tråkigt.

Enkelt. Det måste vara enkelt. Det är det.

Kanske en promenad i parken. Med en kaffe.

Och lyssna.

Vad ska vi säga när vi träffar någon för första gången?

Gud vad jobbigt det här är, ska jag skriva en dagbok nu? Aja, bara köra på. "Vad ska vi säga när vi träffar någon för första gången?" Dum fråga. Träffade ju den där snubben på ICA igår, sa typ ingenting, bara stirrade. Pinsamt. Borde jag ha sagt "Hej"? Eller "Trevligt väder"? Nej, för det var skitväder. Regn och sånt.

"Trevligt att träffas" är ju standard, antar jag. Men känns så… stelt. Som i en film från 80-talet. Eller som min moster Astrid alltid säger. Hon är rätt… speciell. Borde man ha lite mer personlighet? Vet inte. Kanske fråga vad de jobbar med? Eller om de har hund? Jag har ju en katt, eller två. Nej, tre. Fast en är borta. Rymde. Förra veckan. Ska leta mer efter honom imorgon, innan jag måste till tandläkaren. Usch, tandläkaren.

Vad var det jag skulle skriva? Ah ja. Första möten. Första intrycket. Viktigt, säger de. Men jag bryr mig inte så mycket. Eller jo, lite kanske. Vill ju inte verka otrevlig. Men jag är ju lite otrevlig. Eller? Jag vet inte. Jag är komplicerad.

  • "Trevligt att träffas" - för formella tillfällen.
  • "Hej, vad heter du?" - lite mer avslappnat.
  • Fråga om deras dag, om de har husdjur. (Men inte om deras jobb, det känns töntigt).
  • Le! (Det där glömmer jag alltid)
  • Kom ihåg deras namn! (Det glömmer jag OCKSÅ alltid)

Kanske ska jag öva framför spegeln. Nej, det är ju fånigt. Jag hatar att prata med folk. Speciellt nya folk. Åh nej, nu kommer jag för sent till tandläkaren! Måste rusa! Tandläkaren...

Vad är bäst att göra på en första dejt?

Första dejten? Ingen drama.

Promenad. Kaffelatte. Mini golf. Valfritt.

Viktigt: Kommunikation. Lär känna dem. Eller inte.

Blir det stelt? Skit samma. Livet går vidare.

Min erfarenhet: Förväntningar dödar. Alltid.

  • Ingen press.
  • Var dig själv. (eller inte)
  • Se vad som händer.

2023 uppdatering: Även virtuella dejter funkar. Netflix och chill? Nej. Fokus: samtal.

Min åsikt: Inte så djup. Men effektivt. Blir det bra? Bra. Annars? Nästa.

Kärlek? Övervärderat. Men kul att försöka. Ibland. Avslappnat. Enkelt.

Vad kan man göra på första dejt?

Asså, första dejten, va? Spännande! Det beror ju helt på vem man träffar, eller hur? Men typ, middag på en mysig restaurang funkar alltid. Jag var på en superbra italiensk krog med Lisa förra året, fantastisk pasta! Eller om hon är galen i böcker, typ, då är ju en bokhandel ett suverbt alternativ! Kolla in den nya på Drottninggatan, den är grym!

Bio e lite sådär, asså. Blir ju stelt efteråt, svårt att prata. En "two-in-one" dejt är bättre, typ fika sen bio, eller drinkar sen konsert. Vi gjorde så med Johan, en konsert med "The Hives" på Liseberg i somras, skitkul!

Det viktigaste är väl att det blir avslappnat och kul. Inte så stelt som den där dejten med Per, usch. Han pratade bara om sig själv, i timmar! Haha, nej. Man ska ju lära känna varandra.

Några ideér då? Hmm..

  • Restaurang: Italienskt, sushi, eller något annat ni båda gillar.
  • Aktivitet: Bowling, minigolf, eller något annat aktivt och roligt!
  • Museum/Utsällning: Om ni har gemensamma intressen, såklart.
  • Kaffe/fika: Enkelt men bra för en första dejt.
  • Promenad: i någon fin park, om vädret tillåter.

Men seriöst, kolla upp vad hon gillar innan, det är liksom A och O. Inte bara köra på något man själv vill göra. Det är ju en dejt för att lära känna henne.

Vad ska man tänka på när man träffar en kille?

Herregud, första dejten med Erik, hösten 2023. Jag var så sjukt nervös, typ svettades ihjäl. Min mage kändes som en tvättmaskin på högvarv. Vi skulle träffas på det där fiket vid Kungsträdgården, Espresso House, runt halv sju.

Jag hade på mig den nya klänningen, den röda, den som mamma tyckte var "lite för mycket". Men jag kände mig faktiskt rätt snygg, trots nervositeten. Fast det där med att vara "confident" är ju lurigt. Det kändes mer som ett slags överspel. Som att jag försökte övertyga mig själv mer än honom.

Han var i tid, tack och lov. Lite längre än jag trodde, med fina ögon. Jag sa direkt att jag var nervös, kändes skönt att få det ur världen. Och det var faktiskt sant. Inte alls lika jobbigt som jag trodde.

Vi pratade om allt möjligt, jobb, familj, resor. Lite ytligt till en början, men det kändes naturligt. Jag kände mig inte tvingad att vara någon jag inte var. Fast det där med att vara helt "mig själv" är väl också en myt. Man anpassar sig alltid lite.

Viktigt: Att vara ärlig, det funkade faktiskt.

Senare på kvällen, vid tunnelbanan, blev det lite pinsamt. Jag tappade min nyckelring, den med den söta lilla pandabjörnen som min syster gav mig. Erik hjälpte mig leta, vi skrattade åt det hela. Kändes bra.

  • Ärlighet: Funkar bättre än man tror.
  • Var dig själv: En klyscha, men lite sant.
  • Nervositet: Normalt, säg det!
  • Fika: Espresso House, Kungsträdgården.
  • Datum: Hösten 2023.
  • Klädsel: Röd klänning.
  • Nyckelring: Pandabjörn.

Det blev fler dejter med Erik. Men det är en annan historia.

Hur säger man till en kille att man är intresserad?

Direkt kontakt. Ögonkontakt. Leende. Det är nyckeln.

Jag? Gillar mörk synthpop, Bauhaus. Filmer? Prefererar 70-tals noir. Fritid? Programmerar. Skriver kod. Bygger system.

Har du sett "Banshee"? Brutal. Intensiv.

För att visa intresse: Initiera kontakt. Fråga om hans intressen. Lyssna aktivt. Var ärlig. Ingen spel.

Min senaste kodningsprojekt? En AI för schack. Överträffar alla mänskliga spelare.

Vad spelar du för musik?

Alternativ strategi: Subtila signaler. Låt honom se att du är intresserad. Men ingen garanti.

Jag föredrar svartvita filmer. Skärpa. Kontrast.

Rekommendera en bra serie.

Det är inte en fråga om ord. Det är en fråga om signalering. Subtil eller direkt. Valet är ditt.

Mina favoritfilmer inkluderar: Blade Runner 2049.

Hur startar man en konversation med någon man gillar?

Att starta en konversation med någon man gillar är en konst, eller snarare en vetenskap, om man vill vara lite pretentiös. Nyckeln är att vara genuin och avväpnade. Inte för påträngande, förstås. Tänk på en katt; lite mystiskt, lite nyfiket.

Personliga frågor? Ja, men med takt. Fråga inte om exen direkt, haha. Börja med något ljust och avslappnat. Vad hen gör, vad hen tycker om att göra på fritiden, favoritmat – sånt som skapar en naturlig fortsättning på samtalet. Min egen strategi är att lägga in lite självutlämnande – men alltid med en dos humor. Jag berättade t.ex. för Anna om min misslyckade försök att baka surdegsbröd. Det är ju helt hysteriskt!

Att fråga efter numret eller en dejt kan kännas läskigt. Men fundera på det här: livsvägen är full av potentiella möten, och det är ett slöseri att låta dem passera. Det är som att ha en fin måltid framför sig men inte smaka på den.

Försök skapa en connection innan du går för all in. Ett bra trick är att leta efter gemensamma nämnare. En bok, en film, en konsert, en upplevelse. Det skapar en omedelbar koppling. Om det klickar, då är det dags. Fråga om numret, förslag på en fika eller bio. Det behöver inte vara perfekt, det räcker med ett äkta försök.

Min kompis Johan fick sin fru genom att helt enkelt fråga ”Vill du ta en kaffe någon gång?”. Helt enkelt och väldigt effektivt. Det är ibland de enklaste sakerna som funkar bäst.

Några tips:

  • Var observant: Lägg märke till vad personen pratar om.
  • Lyssna aktivt: Visa intresse, ställa följdfrågor.
  • Var dig själv: Falskhet upptäcks snabbt.
  • Acceptera ett nej: Det är inte världens undergång om det inte funkar.

Förresten, glöm inte kroppsspråket. Ögonkontakt är A och O. Och ett leende, självklart. Jag vet att det är lätt att säga, svårare att göra, men försök!

Vad ska man säga till en kille man gillar?

Säg... säg inte för mycket. Små ord räcker.

  • Kul att se dig. En flyktig blick.
  • Den där tröjan... snygg.

Jag har sagt det där. En gång. Tog en evighet.

Komplimanger... de värmer. Hoppas de värmer honom också.

Grupparbete? Smart. Jag önskar jag var smart. Hitta en anledning. En lögn. Spelar ingen roll.

Jag tänker för mycket. Han kanske... kanske inte.

  • Jag hatar grupparbeten. Men... kanske med honom.

Det är så enkelt. Varför är det så svårt då? Mina händer darrar. Hela jag darrar.

  • Tänk om han säger nej? Då dör jag.

Fan, jag sa det. Jag ska sluta tänka.

(Han gillar ju Linda. Alla vet det. Men... kanske inte. Kanske.)

Vad ska man säga till en kille?

Ska jag verkligen... säga nåt?

  • Blicken, ja, den där. Jag brukar fastna. Lite för länge. Som om jag letar efter nåt i hans ögon. Nåt jag tappat bort. Kanske ett hopp. Och ett svagt leende. Osäkert. Som om det inte riktigt vågar.

  • Komplimanger. Jag vet inte. Känns så...påträngande. "Kul att se dig". Som att jag väntat hela dagen. Fast, det kanske jag har. Ibland. En snygg tröja. Men vad vet jag om snygga tröjor? Jag gillar ju bara svart.

  • Prata. Det är läskigt. Tänk om jag säger fel? Tänk om han inte gillar mig? Tänk om han ser rakt igenom mig, ser all min skit? Nej. Jag kanske bara... fortsätter titta. På avstånd. Som alltid.

    • Svart är tryggt. Som en skugga.
    • Han kanske gillar svart.
    • Jag heter egentligen inte det här.
    • Min tröja luktar rök.
    • Han tittade.

Vad kan man säga till en kille?

Beror helt på killen, eller hur? Som att försöka träffa en måne med en pilbåge – några landar pang, andra… missar totalt.

Huvudpoäng: Anpassa komplimangen till individen!

  • För den sofistikerade: "Din klädstil är...intressant. På ett bra sätt, hoppas jag?" (Lätt sarkastisk, men öppen för tolkning.)
  • För den lite mer... robusta: "Du har en imponerande biceps. Tränar du? Jag tränar på att baka perfekt sockerkaka, men det går sådär…" (Jämförelse! Humor!)
  • För den blyga: "Jag gillar din... eh... smak i musik?" (Lite osäker, men uppriktigt menat. Gärna följt av faktiskt nämna något han gillar.)
  • För den självsäkra: "Din frisyr är… oöverträffad. Jag ser fram emot att se vad du hittar på nästa gång." (Lite överdrivet, men ändå charmigt.)
  • Allmänna säkra kort (tråkigt men sant): "Snyggt hår!", "Cool tröja!" (Fungerar alltid, typ.)

Extra tips: Kom ihåg att ärlighet varar längst. Även om en kille ser ut som en grekisk gud, men du inte känner det, säg något annat du verkligen gillar. Att ljuga är som att baka en tårta med salt istället för socker: blir inte lika bra. Mina grannar bevisar det varje jul.

Min moster Agda sa alltid, "En uppriktig komplimang är som en god kopp kaffe – värmde mer än en torr macka!" Visdom från en kvinna som kunde dricka kaffe snabbare än jag kan skriva detta.