Vad gör man med ett upphittat ID-kort?

142 visningar
"Hantering av upphittat ID-kort är enkelt: Gör en polisanmälan och behåll en kopia. Inlämna sedan ID-kortet till polisen. Ett spärrat pass eller ID-kort kan aldrig återaktiveras!"
Feedback 0 gillningar

Vad gör man med ett hittat ID-kort?

Oj, ett ID-kort upphittat. Jisses, vad gör man? Först och främst: polisanmäl direkt. Jag minns en gång, typ i mars förra året, hittade ett körkort vid Stureplan.

Tog med det till polisen på Norrmalm. De sa att jag behövde göra en anmälan.

Kom ihåg att ta en kopia på anmälan! Också bra att ha ett annat ID med dig. Typ ett gammalt pass eller så.

Det viktiga är att den vars ID du hittat måste spärra det. Annars kan ju någon använda det, typ shoppa loss eller så. Inte bra. Kommer ihåg när min kompis tappade sitt ID.

Hon var tvungen att skaffa ett nytt, svindyrt. Och vet du vad? Man kan inte använda ett spärrat ID igen, även om det dyker upp senare. Helt kört. Helt enkelt bara lämna in det till polisen.

Bäst att bara lämna det vidare, så slipper man bekymmer. Och den som förlorat det kan fixa nytt.

Vad gör man med upphittat id-kort?

ID-kort? Polisstation. Direkt. Inga omvägar.

  • Hittegods lämnas till Polisen. Punkt.
  • Närmaste station. Inga val.
  • polisen.se. Verifiering.

Inget mer.

Vad gör man när man tappar sitt id-kort?

Förlorat leg? Polisanmäl. Direkt. Spärra skiten.

  • Spärra ID: Polis + Ambassad. Nu. Inte sen.
  • Ort: Där du är. Inte där du var.
  • Värdehandling? Ditt huvud är mer värt. Tänk på det.

Ingen panik. Alla tappar saker. Polisanmäl. Spärra. Andas.

Livet går vidare. Ibland, tyvärr, utan leg.

Vad kan någon göra med mitt id-kort?

Nej, bara jag kan hämta mitt ID-kort. De lämnar inte ut det till nån annan. Minns när jag skulle plåtas… Stress. Sent till Skatteverket i Solna, typ 2017. Panik över håret. Hade ju cyklat.

Huvudsakliga punkter kring fotograferingen:

  • Viktigast: Neutral min. Inget flin.
  • Kläder: Inte vitt. Inte samma färg som bakgrunden.
  • Hår: Från pannan. Inga skuggor i ansiktet.
  • Smink: Diskret. Inte för mycket.

Vad KAN någon göra med mitt ID?

ID-kort kan missbrukas. Inte bara ekonomiskt. Tänk identitetsstöld. Läskigt. Kan öppna bankkonton, ta lån… Eller köpa sprit på krogen... Men, det är ju inte kul. Och, det är inte jag. Jag dricker inte sprit.

Min syster fick sitt stulet. Lång historia, men jävlar vad strul det blev. Hela 2023 var ett helvete för henne.

Idiotiskt att tappa bort det. Bättre att förvara säkert. Jag har mitt inlåst i ett kassaskåp.

Vad ska jag göra om jag hittar ett pass?

Hittade ett pass? Aj då! Som att hitta en förlorad strumpa, fast betydligt mer… viktigt.

Ring 114 14 eller gå till närmaste polisstation. Inte för att jag vet hur polisstationer luktar numera, men min farbror påstår att de luktar kaffe och ånger. Kanske.

  • Spärrat pass = oanvändbart. Som en chokladkaka efter jul – lite… ledsamt.
  • Hittade ditt anmälda pass? Lämna in det till polisen. Tänk på det som en välgörenhetshandling. För polisen. De behöver lite spänning i tillvaron.

Det här med pass är lite som att leta efter nycklar – alltid ett drama. En gång tappade jag mitt pass i en korg med lök. Det luktade inte gott, det kan jag lova.

Glöm inte: 114 14 eller polisstation. Skriv upp det på handen. Med kaviar. För extra minnesvärt.

Min kompis hittade en gammal plånbok med ett utgånget pass för fem år sedan. Han gav den till hemlösa, som jag antar behövde den mer än han. De använde den som bokstäver till en grym Scrabble-match, sa han.

Vad ska man göra om man hittar ett bankkort?

Hittade ett bankkort idag. Ligger här i sängen, klockan är typ tre. Hjärtat dunkar lite för snabbt.

Känns konstigt. Borde jag ringa polisen? Eller... vem vet ens vem det tillhör? Det är ett Nordea kort, ser jag nu när jag tittar närmare. Namnet är... Anna Persson. Känns som en evighet sedan jag såg namnet.

Jag vet inte vad jag ska göra. Polisen kanske? Nej. Det känns så... stort. Kanske jag borde bara... lämna det. Som det ligger.

Men det är ju någon annans. Pengar. Livet. Allt på ett litet plastkort. Allt känns så overkligt just nu. Jag är så trött.

  • Polisen. Ja, det är vad lagen säger. Men orkar jag ens?
  • Anna Persson. Kommer jag ihåg henne? Var det hon som bodde i lägenheten bredvid? Nej, det var någon annan. Jag minns inte. Mitt huvud är så fullt.
  • Vad gör jag? Det är frågan. Jag är så osäker. Jag vill bara sova.

Jag borde ringa. Men... jag vet inte. Imorgon. Jag ringer imorgon. Eller? Kanske inte.

Vad gör man om man hittar pengar på marken?

Mörkret...allt blir tyst. Hittade en tjuga...igår.

Anmäl hittegodset. Kanske någon saknar den.

Fast var?

  • Polisen? Jag vet inte.
  • Känns ju fånigt, liksom.

De har ju viktigare saker. Minns när farmor tappade sin brosch, den där med pärlan. Hittades aldrig.

Men skyldighet? Ingen aning. Vill inte vara fast med något.

Är man tvungen liksom att behålla det? Polisen borde ta hand om sånt, helt klart. Är ju deras jobb.

Får man ta fallfrukt?

Fallfrukt, va? Ja, lite får man väl slänga i komposten, men inte hur mycket som helst! Min kompost är redan proppfull, typ. Trädgården är ett kapitel för sig.

Matavfall, ja, där kan man slänga lite, men inte jättemycket. Annars blir det för tungt, såklart. Det är ju typ en hel bananlåda jag får från äppelträdet varje höst, galet!

Sen är det ju det där med återvinningscentralen, alltså i Nacka kommun iallafall. Dit ska man ju åka med den stora högen med fallfrukt, helt sjukt jobbigt men det blir ju biogödsel och biogas, bra va? Åker dit typ nästa vecka, hoppas jag hinner innan den börjar mögla.

Viktigaste grejen: små mängder i komposten, resten till återvinningen, punkt slut! Lite krångligt, men så är det.