Hur man skriver en apostrof på ett tangentbord?

Okej, här kommer en personlig version av hur man skriver en apostrof på ett tangentbord. Jag har försökt att göra det lite mer…ja, mänskligt!

Alltså, jag vet inte hur många gånger jag har suttit där och stirrat på tangentbordet, frustrerad över att jag inte hittar den där förbaskade apostrofen. Det är ju sånt som händer, eller hur? Man glömmer bort de mest basala sakerna.

“Hur gör man nu igen?!” tänker jag då.

Men lugn, jag ska hjälpa dig. För det är faktiskt inte så svårt när man väl vet. Och jag ska försöka förklara det så enkelt som möjligt, utan att det låter som en tråkig instruktionsbok.

Jo, först och främst: var hittar man den då? Den där lilla rackaren.

Oftast (och jag säger oftast för tangentbord kan ju vara lite olika ibland, har jag märkt… min brorsas har typ fem olika funktionstangenter jag aldrig sett förut!), så hittar du apostroftangenten till höger om kolon/semikolon-knappen. Precis innan Enter. Typ där, precis där fingret landar när man… ja, ska slå in Enter! Ganska logiskt, egentligen, när man tänker efter. Varför har jag aldrig tänkt på det?

Jag minns en gång när jag skulle skriva ett mail till min chef om “Peters” projekt. Och jag bara stirrade på tangentbordet. Peter’s? Peters? Hmmm… Till slut googlade jag det, haha! Pinsamt, men sant.

Men, det finns faktiskt en annan väg också. En lite mer… komplicerad, men ändå bra att veta ifall tangenten skulle strejka. Eller om du bara känner dig lite… äventyrlig?

Då håller du nere Alt-tangenten (den där som sitter bredvid mellanslagstangenten) och skriver 39 på det numeriska tangentbordet (alltså det på höger sida, om du har ett sådant). Släpp Alt, och tadaa! En apostrof.

Jag vet, det känns kanske som överkurs, men jag har faktiskt behövt använda den där Alt-39-grejen en gång när min apostrofklar inte riktigt ville sammarbeta. Teknik, alltså! Kan vara lite nyckfullt ibland.

Så där har du det! Två sätt att få fram den där lilla, men ack så viktiga, apostrofen. Lycka till! Och kom ihåg, vi är alla nybörjare ibland. Det är bara att fortsätta kämpa, och till slut sitter det. Precis som att cykla, eller lära sig komma ihåg födelsedagar. (Jag är fortfarande usel på det sista, förresten…)