Vad räknas som e-legitimation?

Vad räknas som e-legitimation: BankID vs Freja eID

Att veta vad räknas som e-legitimation är avgörande för att säkert navigera i dagens digitala samhälle och sköta viktiga vardagsärenden online.
Genom att förstå vilka alternativ som uppfyller kraven skyddar du din identitet och undviker digitalt utanförskap. Lär dig mer om alternativen för att välja rätt handling.

Vad räknas som e-legitimation och hur fungerar det?

En e-legitimation är en elektronisk ID-handling som du använder för att styrka din identitet på internet. Det kan finnas flera olika uppfattningar om exakt vilka handlingar som räknas som godkända, och hur systemen samverkar beror ofta på utfärdare och säkerhetsnivå.

När vi talar om elektronisk ID-handling rör det sig om verktyg som gör att du kan utföra ärenden utan att behöva fysiska dokument. E-legitimationer används främst för tre grundläggande syften: att logga in på e-tjänster, att signera avtal samt att verifiera din identitet i appar.

De tre primära användningsområdena online

För det första använder vi inloggningsfunktionen dagligen för att nå myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan, men även för bankärenden. För det andra innebär signering att du skriver under dokument eller godkänner betalningar digitalt med en säker e-underskrift. För det tredje fungerar det som en verifiering för att bekräfta vem du är på olika webbsidor. Logga in: Få tillgång till e-tjänster hos myndigheter och banker. Signera: Skriva under avtal och godkänna digitala betalningar. Verifiera: Bekräfta din identitet i appar på ett säkert sätt.

Vilka e-legitimationer är vanligast i Sverige?

Det landskap av digitala ID-handlingar som finns tillgängligt i Sverige präglas av några dominerande aktörer som har etablerat sig starkt i vardagen för de flesta användare. är BankID e-legitimation är en vanlig fundering, och BankID är den absolut vanligaste e-legitimationen, som utfärdas av de svenska bankerna och används av nästan hela vuxna befolkningen. Freja eID är en annan godkänd e-legitimation som fungerar via en fristående app. Dessutom är en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå planerad att lanseras den 1 december 2026. ^[2]

Tekniska standarder och säkerhetsnivåer

Säkerheten kring dessa system bygger på strikta kryptografiska metoder och identifiering mot statliga register som folkbokföringen. När en användare begär en e-legitimation görs en noggrann kontroll av fysisk ID-handling, såsom pass eller nationellt ID-kort.

Att hantera och förstå säkerhetsinställningar kan ibland kännas komplicerat om man inte är bekant med processen. Den största utmaningen för användare är ofta att skilja på de olika säkerhetsnivåerna mellan de lösningar som finns på marknaden.

Skillnaden mellan olika typer av digitala ID-handlingar

Att förstå vad som skiljer en bankutfärdad identitet från en oberoende app-lösning underlättar när du ska välja eller felsöka inloggningsproblem. De flesta system delar dock liknande grundprinciper för tvåfaktorsautentisering.

Traditionella lösningar har historiskt sett varit knutna till datorer via filfiler eller säkerhetsdosor, men idag sker nästan all hantering direkt i mobila enheter. Det gör processen smidigare men ställer samtidigt högre krav på att enheten hålls uppdaterad.

Jämförelse av vanliga e-legitimationer i Sverige

BankID (Standard)

Mobil app eller på dator via fil/kort

Svenska banker i samverkan

Gratis för privatpersoner via banken

Mycket hög, används av i princip alla banker och myndigheter

Freja eID

Enbart mobilbaserad applösning

Freja eID Group AB

Grundnivå gratis, utökade tjänster kan förekomma

Godkänd för många statliga och privata tjänster

Statligt e-ID

Digital och fysisk integration via Polisen

Svenska staten (planerad lansering 2026)

Statligt tillhandahållen

Kommer att gälla på högsta tillitsnivå för alla myndigheter

Användaren som behövde deklarera men saknade inloggning

Johan, en egenföretagare på 34 år i Göteborg, skulle deklarera i sista sekund men upptäckte att hans gamla bankdosa hade slutat fungera.

Han försökte logga in via datorn men körde fast direkt eftersom säkerhetsrutinerna krävde en aktiv app i mobilen som han inte hade installerat.

Efter lite panik laddade han ner BankID via sin mobilbank, följde instruktionerna och skannade sitt pass för att verifiera identiteten.

Inom tjugo minuter var allt löst, skattedeklarationen inskickad i tid och han slapp eventuella förseningsavgifter tack vare den digitala smidigheten.