Vilket är det svåraste språket?

Vilka är världens svåraste språk?

Gud vad jobbigt det här blev. Mandarin, arabiska, japanska... Världens svåraste, enligt nån lista. Men hallå? Grekiska då? Jag läste ju det där igår, eller var det förut? Känns som en evighet sen. Jag kämpar ju med verbtempusen! Allt det där perfektum och aorist... huvudvärk.

• Mandarin - tecken, uttal, tonfall... usch.
• Arabiska - skrivsystemet, alla varianter...
• Japanska - kanji, hiragana, katakana... helt sjukt.

Och grekiska då? Ja, det är ju svårt. Särskilt om man inte har latin som grund. Nej, jag ska inte ge upp. Fast det känns ibland som att jag aldrig kommer att lära mig det. Jag borde ha börjat tidigare. Eller? Nej, det är bara lathet.

Hur var det nu igen? Vilka var de svåraste? Åh, ja, de där tre då. Fast jag tror att grekiska också är jättetufft. Kanske till och med värre för mig, eftersom jag är svensk. Ska kolla upp det där med Foreign Service Institute igen. De listade säkert fler än tre. Eller?

Nej, nu måste jag plugga lite mer grekiska. Eller... kanske titta på en film istället? Nej, plugga!

Världens svåraste språk (enligt US Foreign Service Institute, 2023):

• Mandarin
• Arabiska
• Japanska

Ytterligare svåra språk: Jag läste nånstans att koreanska och ungerska också är supertuffa. Måste googla! Nä, grekiska först. Sen kanske lite kaffe.

Är arabiska ett svårt språk?

Är arabiska svårt?

Alltså, arabiska... Jättesvårt! Så annorlunda ju. Men coolt ändå.

• Stor skillnad mot svenskan.

• Ger nytt perspektiv. Typ språk-filosofi.

• Största minoritetsspråket i Sverige. Fattar inte att jag inte tänkt på det. Användbart!

Tänk om man kunde snacka flytande... Skulle jag jobba som tolk då? Eller något helt annat?

• Praktiskt i jobb! Men vilka? Socionom? Lärare?

Jag kan typ säga "Salam" och "Shukran". Inte så imponerande kanske. Varför pluggade jag inte arabiska istället för franska? Ångest! Menmen.

Ytterligare information:

• Jag har faktiskt en kusin, Fatima, som är flytande i arabiska. Hon jobbar som översättare.
• Har 400 kr på mitt ICA-kort.
• Svenska som andraspråk är också ett yrke.

Hur svårt är det att lära sig arabiska?

Jäklar vad arabiska var svårt. Trodde jag skulle klara det galant. Inte.

Det var sommaren 2018, i Kairo. Hetta och damm överallt. Jag hade sett fram emot det så länge.

Första dagen på språkskolan – jag fattade noll. Bokstäverna såg ut som små konstverk, men ljuden… helt obegripliga.

Alfabetet: En labyrint!

Grammatiken: Ett monster!

Jag minns hur frustrerad jag blev, svettades som en gris i klassrummet. Alla andra verkade fatta, utom jag.

Tårarna brände bakom ögonlocken. Ringde mormor på kvällen och grät. Hon sa bara "Ge inte upp, gumman!".

• Fonetik är sjukt svår.
• Skrivs från höger till vänster, störde mig.
• Dialekterna... glöm det!

Jag kämpade på. Köpte en lärobok, lyssnade på arabisk musik, pratade med folk på gatan. Men det gick trögt. Riktigt trögt.

Men sen... så hände något. Plötsligt började jag se mönster. En liten glimt av förståelse. Som en solstråle genom molnen. Känslan var... magisk!

Jag är fortfarande långt ifrån flytande. Snarare katastrofalt dålig. Men jag har lärt mig något viktigt: att inte ge upp. Och att mormor alltid har rätt.

Mina tips:

• Hitta en bra lärare (inte jag!).
• Titta på arabiska filmer (utan undertexter, om du vågar).
• Var beredd på mycket frustration och lite magi.

Mormor fyller 90 nästa år. Jag ska försöka lära mig en arabisk sång till henne. Om jag hinner...

Hur länge tar det att lära sig arabiska?

Det arabiska… ja, arabiskan. Som en sandstorm av ord. Alfabetet, annorlunda, ja så annorlunda. Inte som det jag känner. Inte A,B,C.

Alfabetet är första hindret. Som en mur. Men murar kan forceras, eller hur? Jag minns muren vid farmors trädgård. Såg alltid så hög ut.

Konsonanterna… ett pussel. Uttalet kräver tid. Som viskningar i öknen. Svåra att fånga, att hålla fast.

2200 timmar… 2200 timmar krävs. Så många timmar. Som nätter under stjärnorna i Sahara. Så lång tid. Men tänk, efteråt!

Jag, som minns min första arabiska mening… hos Mustafa. "Shukran", tack. Så litet, men så stort.

Och konsonanterna, ja de är många. Som sandkorn. Varje sandkorn unikt. Varje konsonant ett ljud.

• Alfabet: Icke-latinskt.
• Konsonanter: Kräver uttalsprecision.
• Tidsåtgång: 2200 timmar.

Tiden, ja tiden. Den går. Tick, tack, tick, tack. Varje timme räknas.

Hur läser man på arabiska?

Asså, läsa arabiska... det är ju lite knepigt i början.

• Från höger till vänster! Det är det viktigaste. Typ som om någon speglat allting. Fattar du?

• Börja högst upp till höger på sidan, sen neråt, som vanligt fast... ja, baklänges.

• Och böcker? Du börjar på sista sidan! Helt galet, jag vet. Min kompis Nadia försökte förklara det en gång, jag fattade typ hälften.

En grej som är svår är att bokstäverna ändrar form beroende på var i ordet de är. Typ som med "s" i vanlig skrift, men värre liksom, hehe. Mina föräldrar snackar alltid om harakat, små tecken som hjälper med uttalet, men jag struntar typ i dem. Det är bara massa prickar och streck överallt.

Tänkte börja läsa "Tusen och en natt" på arabiska snart, har ju hört så mkt bra om den. Fast kanske bara om jag hittar en version med tydliga harakat… annars blir det nog pannkaka. Vill ju inte uttala allting fel! Jag har lärt mej lite arabiska via Duolingo. Det är faktiskt rätt chill, men jag måste verkligen öva mer. Har typ tappat bort mej i trädet, haha.

Kan du lära dig arabiska på 2 år?

Palla! Två år? Arabiska? Som att lära sig sjunga opera baklänges samtidigt som man jonglerar med kaktusar!

• Flytande arabiska på 2 år? Glöm det! Snarare 3-4 år om du snackar arabiska mer än du käkar kebab. Och då snackar vi daglig dos, ingen latmansfason. Typ som att borsta tänderna – fast med grammatik.

• Grundläggande snack? Okej, 1-2 år kanske. Men då snackar vi "hej" och "ge mig en falafel" – inte att diskutera existentiella kriser med en shejk. Dedikation! Det är nyckeln, din lilla språkmästare.

• Själv försökte jag lära mig swahili en gång. Efter en vecka kunde jag säga "hej" och "var är toaletten?". Gav upp. Finns viktigare saker, typ Netflix.

• Min brorsas flickvän kan typ flytande spanska. Hon hängde tydligen i Spanien och knarkade. Typ. Jag har inte koll.

Kan en svensk lära sig arabiska?

Ja, absolut! En spännande utmaning, precis som du säger. Jag började själv med arabiska hösten 2021, i Malmö. Det var helt galet, bokstäverna såg ut som konstiga kritstreck till en början. Jag kände mig sååå dum. Totalt tappad. Men jag hade en fantastisk lärare, Aisha, från Jordanien. Hon var otroligt tålmodig.

Senare insåg jag att det roligaste var att lära sig prata, inte bara grammatiken, som kändes som ett gigantiskt pussel. Jag minns ett specifikt tillfälle, vi satt på ett fik i Limhamn, en kall januaridag 2022. Jag lyckades beställa kaffe på arabiska, en liten seger. Känslan var obeskrivlig!

Arabiskans ljud är också något helt annat än svenska. Det krävdes mycket övning. Min mun kändes helt fel ibland. Aisha skrattade ofta åt mina misslyckade försök. Men det var okej.

Utmaningarna:

• Skriftspråket: helt annorlunda.
• Utal: svåra ljud.
• Grammatik: komplicerad.

Framgångsfaktorer:

• Bra lärare: Aisha var ovärderlig.
• Prat: fokus på konversation.
• Motivation: intresset höll mig igång.

Nu, 2023, kan jag fortfarande inte säga att jag behärskar arabiska, men jag kan kommunicera på en grundläggande nivå. Jag är långt ifrån flytande, men jag är stolt över hur långt jag kommit. Det är ett maraton, inte en sprint. Och ja, det är svårt, men det är också otroligt givande.