Måste man jobba in röda dagar?

Röda dagar: Ledighet eller arbete – Vad gäller egentligen?

I Sverige förknippas röda dagar med ledighet, långhelger och tid för avkoppling. Men är det verkligen alltid så? Den svenska “Lag om allmänna helgdagar” stiftar visserligen vilka dagar som är röda, men verkligheten är mer komplex än ett enkelt ja eller nej till ledighet. Frågan “Måste man jobba in röda dagar?” är därför mer nyanserad än man först kan tro.

Lagstiftningen lägger grunden, avtalen detaljreglerar

Lagen om allmänna helgdagar fastställer vilka dagar som är rödmarkerade i kalendern. Det handlar om dagar som nyårsdagen, midsommardagen, juldagen och nationaldagen, bland andra. Tanken är att dessa dagar ska markera nationella och kulturella traditioner och ge utrymme för gemenskap och reflektion. Lagen i sig ger dock ingen direkt rätt till ledighet.

Det är här kollektivavtal och individuella anställningsavtal spelar en avgörande roll. De flesta kollektivavtal innehåller bestämmelser om ersättning och ledighet under röda dagar. Vissa avtal ger rätt till betald ledighet, medan andra ger rätt till extra ersättning, så kallad OB-ersättning, om man arbetar.

Arbetsgivarens rätt att beordra arbete

Även om de flesta har rätt till ledighet eller extra ersättning på röda dagar, har arbetsgivaren i grunden rätten att beordra arbete även under dessa dagar. Denna rätt är dock inte obegränsad. Arbetsgivaren måste ta hänsyn till arbetstagarens rättigheter enligt kollektivavtal, anställningsavtal och arbetsmiljölagen.

Vanligtvis krävs det särskilda skäl för att tvinga någon att arbeta på en röd dag. Det kan handla om:

• Verksamhetens art: Vissa verksamheter, som sjukvård, räddningstjänst eller hotell och restauranger, måste bemannas dygnet runt, året runt.
• Akuta situationer: Oförutsedda händelser, som maskinhaverier eller personalbrist, kan kräva att personal kallas in.
• Avtal och schemaläggning: Vissa anställda kan ha ett avtal som explicit tillåter arbete på röda dagar, eller så kan detta vara inplanerat i ett rullande schema.

“Jobba in” röda dagar – Vad innebär det?

Begreppet “jobba in” röda dagar kan ha olika betydelser. Det kan handla om:

• Ersättning i tid: Istället för att få betalt för arbetad tid på en röd dag, kan man komma överens med arbetsgivaren om att ta ut motsvarande tid i ledighet vid ett annat tillfälle.
• Arbetstidsförkortning: Vissa kollektivavtal ger rätt till arbetstidsförkortning, vilket indirekt kompenserar för arbete på röda dagar genom att man arbetar färre timmar totalt under året.
• En missuppfattning: Ibland används uttrycket “jobba in” felaktigt. Det kan vara så att man helt enkelt arbetar på röda dagar enligt sitt schema och får betalt för det, utan någon form av kompensation i tid eller pengar utöver den vanliga lönen och eventuell OB-ersättning.

Viktigt att komma ihåg:

• Kolla ditt anställningsavtal och kollektivavtal: Här finns de konkreta reglerna för din arbetsplats.
• Kommunicera med din arbetsgivare: Var tydlig med dina önskemål och lyssna på arbetsgivarens argument.
• Dokumentera allt: Spara scheman, avtal och mejl som rör arbete på röda dagar.
• Kontakta facket: Om du är osäker på dina rättigheter, kontakta ditt fackförbund för rådgivning.

Sammanfattningsvis är frågan om arbete på röda dagar komplex och beroende av en rad faktorer. Det är viktigt att vara informerad om sina rättigheter och skyldigheter för att undvika missförstånd och konflikter på arbetsplatsen. Genom att känna till lagstiftningen, kollektivavtalen och de specifika villkoren i ditt anställningsavtal kan du säkerställa att du behandlas rättvist och får den ersättning eller ledighet du har rätt till.