Hur stor andel av Sveriges befolkning bor i lägenhet?

Hur stor andel av Sveriges befolkning bor i lägenhet?

Statistik visar hur stor andel av sveriges befolkning bor i lägenhet och hur svenskarna fördelar sig mellan olika bostadstyper i landet. Att förstå boendeformer och marknadens utveckling ger viktig insikt i samhällsstrukturen. Läs vidare för att ta del av detaljerad information om hur befolkningen bor.

Hur bor svenskarna: Lägenhet vs småhus i siffror

För den som undrar hur stor andel av sveriges befolkning bor i lägenhet är svaret att kring 50 procent av alla svenska hushåll bor i en lägenhet i ett flerbostadshus, medan ungefär 40 procent bor i småhus. Men om man räknar individer i stället för hushåll ser fördelningen annorlunda ut, eftersom det ofta bor fler personer i varje villa eller radhus. Det finns i dag totalt över 5,29 miljoner bostäder i landet, och flerbostadshus utgör den absolut största delen av det totala beståndet.

När jag först började analysera bostadsdata blev jag förvånad över hur ofta dessa två begrepp blandas ihop - andelen hushåll jämfört med andelen faktiska personer. Det är lätt att tro att hälften av alla svenskar bor i lägenhet. Men efter att ha grävt djupare i registeruttagen, för att utröna hur många bor i lägenhet i sverige, insåg jag mitt misstag: lägenhetshushållen är helt enkelt i genomsnitt mycket mindre till storleken.

Individstatistik kontra hushållsstatistik

Ser man till individer visar demografiska mätningar att cirka 43 procent av den folkbokförda befolkningen bor i lägenheter i flerbostadshus. Om man vill ha exakt svar på hur många procent i sverige bor i lägenhet är detta den mest rättvisande siffran. Majoriteten av svenskarna - närmare 52 procent - bor i stället i småhus som villor, parhus eller radhus. Resterande del av befolkningen återfinns i specialbostäder som studentboenden och äldreboenden, eller saknar specifik boendeuppgift i registren.

Denna skillnad beror främst på demografin i de olika boendeformerna. Enrumslägenheter och tvårumslägenheter domineras i hög grad av ensamhushåll eller par utan barn. Det gör att det totala antalet hushåll i flerbostadshus blir högt, trots att det faktiska antalet människor som ryms där är lägre än i villaområdena.

Bostadsbeståndet i Sverige och fördelningen av hustyper

Sveriges totala bostadsbestånd uppgår till 5.291.493 bostadslägenheter. Av detta totala bestånd ligger 52 procent av bostäderna i flerbostadshus och 41 procent i småhus, vilket tydliggör den andel som bor i flerbostadshus sett till fastigheter. De resterande procenten utgörs av specialbostäder samt övriga byggnader som inte primärt är avsedda för bostadsändamål. Inom flerbostadshusen är hyresrätten den vanligaste upplåtelseformen och utgör cirka 58 procent av lägenheterna, medan bostadsrätter står för 42 procent.

Det är dock värt att notera att fördelningen mellan hyresrätter och bostadsrätter skiftar dramatiskt beroende på var i landet man letar. Under mina år med regionala fastighetsanalyser har jag sett hur hyresrätten dominerar totalt i hela 258 av landets 290 kommuner. Att bostadsrätter skulle vara normen är en vanlig missuppfattning - en storstadscentrerad bubbla som spricker så fort man lämnar Stockholmsområdet.

Den genomsnittliga boytan i landet ligger för närvarande på 42 kvadratmeter per person. Trångboddheten är generellt sett högre i storstadsregionerna, där bostadsarean per person ofta pressas neråt på grund av högre kvadratmeterpriser och en större andel mindre lägenheter.

Jämförelse av boendeformer i Sverige

Flerbostadshus (Lägenheter)

• Utgör 52 procent av landets totala antal bostäder

• Omkring 50 procent av alla registrerade hushåll

• Hyresrätt, som står för över hälften av lägenhetsbeståndet

• Hyser cirka 43 procent av de folkbokförda individerna

Småhus (Villor och radhus)

• Utgör 41 procent av landets totala antal bostäder

• Ungefär 40 procent av alla registrerade hushåll

• Äganderätt, som dominerar kraftigt inom denna kategori

• Hyser cirka 52 procent av de folkbokförda individerna

Lars bostadsresa: Från innerstad till pendlarkommun

Lars, en 34-årig systemutvecklare i Stockholm, bodde länge i en central bostadsrättstvåa och var övertygad om att lägenhetslivet var det enda rätta för honom. När han och hans partner fick sitt andra barn blev den begränsade ytan snabbt ett stressmoment.

Lars försökte först optimera lägenheten genom att bygga om en klädkammare till ett litet barnrum. Det visade sig dock bli alldeles för trångt, och bristen på förvaring ledde till dagliga diskussioner.

Vändpunkten kom när de insåg att kvadratmeterpriserna i innerstaden gjorde det omöjligt att köpa en större lägenhet utan att skuldsätta sig över öronen. De valde att tänka om helt och flytta utanför stan.

Familjen köpte i stället ett radhus i en pendlarkommun i Uppsala län. Lars rapporterar att de har ökat sin boendeyta avsevärt och sänkt sina fasta månadskostnader, vilket gav barnen egna rum och familjen en lugnare vardag.