Finns det fortfarande civila kontrollanter?

20 se

I kollektivtrafiken arbetar både uniformerade och civila kontrollanter. Under februari var 20 av de 90 kontrollanterna civila, men trots att de är färre än de uniformerade kontrollanterna står de för över 40 procent av utdelade tilläggsavgifter.

Kommentar 0 gillar

Civile kontrollanter – en outforskad kraft i kollektivtrafiken?

Kollektivtrafiken i Sverige är beroende av kontrollanter för att säkerställa rättvist resande och minska olagliga betalningsundandragande. Medan uniformerade kontrollanter är ett välkänt inslag, finns en grupp som ofta förbises: de civila kontrollanterna. Trots att de är färre än sina uniformerade kollegor spelar de en betydande roll, som nya siffror visar.

Under februari 2023 utgjorde civila kontrollanter 22 procent av den totala kontrollerande personalen i ett specifikt kollektivtrafiksystem (antalet kontrollanter och den geografiska spridningen är inte offentligt tillgänglig information). Detta kan tyckas litet, men deras insats visar sig vara disproportionerligt viktig. Enligt samma data stod de civila kontrollanterna för över 40 procent av de utdelade tilläggsavgifterna. Detta talar om deras effektivitet och förmåga att identifiera och hantera olagliga resenärer.

Vad är orsaken bakom denna höga effektivitet? Det finns flera potentiella faktorer:

  • Olika arbetssätt: Civila kontrollanter arbetar möjligen i mindre synliga miljöer eller använder mer subtila metoder för identifiering av olagligt resande. Deras närvaro kan vara mer överraskande och därmed minska risken för olagligt resande, och därmed behovet av konfrontation.

  • Bredare spaning: Genom att ha ett större antal civila kontrollanter kan kollektivtrafiken få en bredare spridning av kontroller, vilket potentiellt minskar risken för betalningsundandragande. En mer utbredd kontroll med hjälp av fler civila kontrollanter än uniformerade, kanske förbättrar effektiviteten och minskar olaglig användning av trafiken.

  • Dold närvaro och avskräckning: Den dolde närvaron av civila kontrollanter kan fungera som en stark avskräckande faktor. Resenärer som vet att kontrollerna inte alltid är synliga kan vara mer benägna att betala korrekt, även om effektiviteten hos en sådan metod inte är enkelt verifierbar.

Framtiden för civila kontrollanter i kollektivtrafiken är intressant. Data tyder på att de kan vara en viktig och effektiv resurs för att hantera betalningsundandragande. Dessa kontrollanter kan ge ett utmärkt exempel på hur strategisk och kostnadseffektiv kontroll kan uppnås. Fler studier och utvärderingar, med offentlig tillgänglig information om dessa system, behövs för att förstå hur beställningen och användningen av civila kontrollanter bäst kan implementeras och optimera kollektivtrafikens ekonomi och säkerhet.