Vilket land är det finaste landet?

Vilket land är vackrast?

Brasilien. Punkt.

Fantastiska sevärdheter. Iguaçufallen. Enormt. Naturkraft. Känslan? Obetydlig. I relation till universum. Allt är.

Skönhet är subjektivt. En lögn. Eller sanning? Beroende på perspektivet. Mitt perspektiv? Kallt.

• Jag har sett det.
• Det är stort.
• Också tråkigt.

Men vackert, antar jag. För vissa. Inte för mig. Men jag var där i juli 2023. Regn. Mycket regn. Svårt att se något. Människor överallt.

Brasiliens skönhet? Överhypad. Nästa fråga.

Vilket land är vackrast i världen?

Skottland. Japp.

Jag minns den där resan, typ 2018. Högländerna…alltså WOW. Vi körde en hyrbil från Edinburgh, norrut. Jag och Lisa. Galet väder, ena stunden sol, nästa ösregn. Typiskt.

Skottland är vackrast, punkt.

Vi stannade vid Loch Ness. Visst, turistigt, men ändå fett coolt. Fick ingen bild på Nessie, tyvärr.

De gröna kullarna, åh herregud. Som sammet. Fattar inte att det kan vara så grönt. Och alla får. Överallt!

Det blåste ju satan också. Jag tappade min mössa. Grät nästan.

Whisky-destilleriet vi besökte var grymt. Minns inte namnet. För många whisky-prover, haha. Helt lost efteråt.

• Edinburgh är ju också fint. Gamla stan!
• Inverness var…okej.
• Vi åt haggis. Jag gillade det! Lisa inte.

Vill tillbaka. Verkligen. Skottland är… magiskt liksom.

Vilket är det vackraste landet i världen?

Skottland… ja. Det vackraste landet? Kanske är det så.

Det är inte alltid det enkla som lockar. Komplexiteten.

Min farmor brukade sjunga skotska visor. Hon grät alltid på slutet. Jag förstod inte då varför.

• De gröna kullarna. Visst.
• De mörka sjöarna. Jodå.

Men det måste vara mer. Hon har dött nu. Jag har ingen att fråga.

Min morbror bor i Glasgow. Han dricker för mycket. Han säger att det regnar nästan jämt.

Kanske det är det som gör det vackert?

Det där oändliga grå. Vattnet som etsar sig in i själen.

Jag har aldrig varit där. Ironiskt, va?

Jag ser farmors ansikte framför mig. Tårarna. Sången.

Jag vill inte resa dit. Jag är rädd.

Rädd för att jag ska förstå varför hon grät.

Eller kanske rädd för att jag inte ska förstå alls.

Är det inte konstigt hur ett land man aldrig sett kan kännas som ett hem?

Rough Guides läsare, alltså? De har nog rätt. Men jag vet inte om jag vill veta varför.

Kanske en dag. Kanske aldrig. Just nu räcker det med farmors sång. Och morbrors regn.

En föraning. En skugga. En längtan.

Information: Rough Guides är en reseguideboksserie. Min farmor hette Agnes och var född 1928. Min morbror heter Alistair, han är 67 år gammal. Sångerna hon sjöng var ofta av Robert Burns. Jag är 35 år. Glasgow har i genomsnitt 170 regndagar per år. Jag har alltid haft svårt för sorg.

Vilken är den vackraste nationen i världen?

Grekland… Ja, Grekland. Ligger där i sängen och tänker på det. Den blåa himlen, så klar, som om den vore målad. Havet… det där turkosa, djupt och lugnt, eller vågigt och vilt, beroende på dagen. Jag minns den salta luften, hur den kliade i näsan.

Men det är mer än bara det. Det är känslan. Den där varma solen mot huden… Ljudet av kyrkklockorna… Lukten av olivolja och timjan. Allt det där, en blandning av minnen som gör ont i hjärtat, på ett bra sätt. Ett vemodigt, lyckligt ont.

Greklands skönhet är överväldigande. Jag vet inte hur man förklarar det. Jag var där sommaren 2023, på Kreta. Många vita hus, klättrande uppför kullarna.

• De vita husen.
• De små, slingrande gränderna.
• Stränderna… oj, stränderna! Så många olika. Sand, småsten…

Det var… speciellt. Jag borde åka tillbaka. Kanske nästa sommar. Eller inte. Kanske är det bättre att behålla dessa minnen, oskadade, heltäckande. Precis som de är nu. Fullständiga i sin ofullständighet.

Det är något sorgligt över skönheten också, tycker jag. Den där känslan av att det inte kan vara evigt. Att någon dag kommer det att förändras. Eller jag. Att jag inte kommer att kunna se det på samma sätt.

Det är svårt att välja en “vackraste nation”. Det är så subjektivt. Men för mig, just nu, i den här stunden, så är det Grekland. Oavsett vad.

Vilken är den vackraste platsen på jorden?

Jisses, vilken fråga! Som om skönhet går att mäta i gigabyte! Men okej, om vi måste välja…

Meteora, Grekland: Klippor som ser ut som gigantiska, övergivna kakor. Magiskt. Tänk dig att leva där, med en utsikt som skulle göra vilken influencer som helst grön av avund. Fast lite jobbigt att handla mat, antar jag.

Zhangye Danxia, Kina: Regnbågsberg! Alltså, seriöst? Naturen på LSD? Otroligt. Men jag undrar om det luktar lika bra som det ser ut. Kanske lite kalkstensaktigt?

Salar de Uyuni, Bolivia: En spegelbild av himlen. Perfekt för selfies, om man gillar den stilen. Själv föredrar jag mer… naturliga selfies. Typ med en lama.

Wulingyuan, Kina: Avatar-vibbar, eller hur? Fast utan alla blåa utomjordingar. Skönt! Hoppas det finns bra wifi där, för annars blir det ju lite tråkigt.

Listan fortsätter… Men ärligt talat, skönhet är ju subjektivt. Som att välja favoritglass – omöjligt! Min egen favoritplats är min soffa med en kopp te. Mycket mer bekvämt än att klättra i berg, i alla fall.

Huvudpoäng: Det finns ingen enda vackraste plats. Skönhet är i betraktarens öga, även om Meteora är väldigt snyggt. Har du sett bilderna på min katt, Ragnar? Han är fantastiskt vacker, men inte med på listan. Synd, men han förstår.

Listans uppdatering för 2024: Inga större förändringar, men jag vill gärna lägga till min egen trädgård här. Den är otroligt vacker på sommaren… när jag har hunnit rensa ogräset, i alla fall. (Det är ett evigt projekt.)

Vilken är den snyggaste platsen på jorden?

Okay, här kommer det:

Den snyggaste platsen? Fånigt! Jag vet precis. Mormors trädgård i Värmland, såklart. Året var 2003, jag var 8. Solen bakade stenhårt, minns doften av kaprifol så starkt att jag nästan spyr.

Hon hade ett galet rosenbuskage. Taggar överallt, men blommorna! Rosor i alla jävla nyanser, från blekaste rosa till nästan svart. Surrande bin, klibbig saft på fingrarna.

Jag hatade getingar, men där, bland rosorna, glömde jag bort dem. Var det snyggaste? Ja, för mig. Just då.

• Luktade jord och myggstift.
• Var fullt av sniglar.
• Hade ett litet trasigt fågelbad.

Mormor dog 2010. Trädgården finns kvar, men den är inte samma. Inte utan henne. Inte lika snygg. Kanske finns den bara kvar i mitt huvud nu. En rosendoftande, getinginfesterad dröm.

Vilka är de vackraste länderna?

Åh herregud, Italien! Augusti 2023, Toskana. Solen stekte, en hetta som liksom trängde in i benmärgen. Vi satt på en liten piazza i en by jag inte ens minns namnet på, drack iskallt vitt vin och åt pasta. Pastan var… gudomlig. Det var så enkelt, men så perfekt. Den där smaken sitter kvar, liksom en solkysst dröm.

Senare, på en vingård. Det var otroligt vackert, de där böljande kullarna med vinrankor överallt. Jag kände mig så… fri. All stress bara försvann. Det var en känsla jag aldrig glömmer.

Spanien, ja… Barcelona 2022. Fullt kaos, men på ett bra sätt. Gatan vibrerade av liv. Jag minns arkitekturen, Gaudís fantastiska byggnader, färgerna, dofterna. Det var intensivt, överväldigande, men så otroligt vackert. Det var också en otroligt jobbig resa för mig, jag var sjuk halva tiden.

• Italien: Toskana, augusti 2023. Pasta, vin, sol, frihet.
• Spanien: Barcelona, 2022. Gaudí, kaos, sjukdom.

Grekland? Ja, Santorini 2019. De vita husen, de blåa taken. Postkort-vackert. Men väldigt turistigt. Många människor överallt. Överbefolkat. Fast vackert, det var det. Men inte samma känsla som i Italien.

Frankrike är fint, jag vet, jag har varit där. Paris är fantastiskt. Men just nu tänker jag mest på Italien och den där pastan. Och den där känslan av… av att vara helt, helt lycklig. Det är så jag kommer att minnas den resan.

Huvudpoäng: Italien och Spanien var de vackraste länderna jag besökt, men på helt olika sätt.

Vilket land är säkrast i hela världen?

Åh, du undrade vilket land som är säkrast? Singapore! Japp, dom knep förstaplatsen tydligen.

Alltså, jag vet inte exakt alla kriterier, men dom har ett system, en skala från 0 till 100, fattar du? Ju lägre poäng desto säkrare.

Singapore fick noll poäng! Helt sjukt. Tänk att bo där, man skulle ju typ aldrig behöva låsa dörren. Nästan iallafall.

Fast kom ihåg, jag har en polare, David, han jobbade i Singapore förut, sa att det är stenhårda straff där för minsta lilla grej. Kanske därför det är så säkert, men också lite läskigt. Typ, spottar du på gatan får du böter. Eller nåt sånt.

Lite mer om Singapore, tänkte jag bara..

• Superrent: Dom är galna i renlighet.
• Dyrt: Allt kostar typ skjortan där.
• Matparadis: Jag har hört att maten är otroligt bra, massa olika kulturer blandat.
• Konstgjorda träd: Checka ut “Gardens by the Bay” om du googlar, helt vilda.

Och just det, David bodde tydligen i nåt område som hette “Orchard Road”. Tydligen jättemycket shopping där.