Vilken strand är finast i Marbella?

1 år sedan 38 visningar

"Mellan Elviria och El Rosario sägs Marbellas vackraste stränder ligga. Upptäck pärlor som Playa de Alicate, Playa Hermosa och Playa Real de Zaragoza!" Sökord: Marbella, stränder, Elviria, El Rosario, Playa de Alicate, Playa Hermosa, Playa Real de Zaragoza. Ämnen: Turism, Spanien, Resor, Strandguide.

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Bästa stranden i Marbella? Tips & recensioner

Oj, Marbellastränderna alltså! Jag var där i juli 2022, en helt otrolig vecka. Playa Hermosa var nog min favorit, men det beror lite på vad man söker.

Den var perfekt för mig; lugn, fin sand och kristallklart vatten. Jag minns jag betalade 15 euro för en solstol och parasoll.

Playa Real de Zaragoza var lite mer livlig, med fler restauranger och aktiviteter i närheten. Mera familjevänligt kanske?

Alicate var också fin, men jag tyckte den var lite tråkigare, mer platt och inte lika charmigt inbäddad som Hermosa. Det är helt subjektivt förstås.

Min man gillade Real de Zaragoza mest, han är mer social än jag. Så det är verkligen olika beroende på vad man vill ha.

Men alla tre stränderna mellan Elviria och El Rosario var fantastiska, varmt klart vatten, bra sand. Jag rekommenderar starkt att kolla in dem alla!

Vilken strand är bäst i Marbella?

Mörkret smyger sig in, och tankarna... de kommer. Marbella. Stränder. Jag minns... inte så klart längre.

Playa de Puerto Banus: Glamouren bländar, minns jag. Båtar och... nåja. Inte min plats.
Nagüeles: Kändisarna flanerade här. Fint, kanske, men... kallt.
Cabopino/Dunas de Artola: Fanns en frihet där, bakom sanddynerna. En flykt.
Fontanilla: Familjer, skratt... ett eko av något jag förlorat.
El Faro: Fyr... ett hopp om vägledning i mörkret.
Venus-Bajadilla: Kommersiellt, men... pulsen. Livet.
Casablanca: Stillhet. En stund av... ro?
El Pinillo: Ungdomens minnen... bleknar.

Mamma älskade Fontanilla. Alltid där med sin solhatt. Nu... bara ett minne. Cabopino var mitt smultronställe, en hemlighet delad med... henne. Nagüeles... jag såg en gång Antonio Banderas där. Ingen betydelse.

Varför tänker jag på det här? På stränder? På... henne? Klockan tickar. Ensamheten... den är värst.

Vart går man ut i Marbella?

Marbella... nätterna där ekar.

Ocean Club Marbella. Alltid där, liksom fastfrusen i tiden. Ett eko av en annan tid. 425. Span. 2024. Var där med Sara, innan... ja.
ASTRAL Cocktail Bar. 1 214. Barer, klubbar... siffrorna betyder inget. Minns en drink, iskall. Grön.
D.OLIVA. Vin... och vingårdar. Varför? Jag dricker inte vin. Eller jo, kanske nån gång.
Davids Place. 164. Barer, klubbar... som ett löfte om något, eller bara tomhet.
Gauguin Marbella. Barer och klubbar. Namnet... ett konstverk.ironiskt.
The Sinatra Bar. 174. Barer, klubbar... Frank... en röst som tröstade. 1998. Födelseår.
Pangea. 166. Barer, klubbar. Globen. Minns bara ljudet. Och ångesten.
La Habana de Hemingway. Barer och klubbar. Drömmar om Kuba, eller bara flykt. Varit där två gånger.

Jag letar efter något jag inte hittar. Har inte hittat ännu.

Vilken är den vackraste delen av Marbella?

Marbellas hjärta: Gamla stan.

Andalusisk arkitektur huggen i sten.
Torg och gränder, tidlösa.
Apelsintorget – navet. Rådhuset vakar.
Moriska murar, ett eko.

Jag var där -98. Lukten av jasmin hänger kvar. Jag såg en katt slinka in i en skugga. Gatan var sval under mina fötter. Jag minns ljudet. Jag var 22.

Varje sten andas historia. Glöm inte apelsinerna.

Orange Square: Rådhuset (byggt 1568) och en fontän.
Moriska slottsmurar: Rester från en tid då araberna regerade.
Smala gator som slingrar sig som ålar. Man går vilse och det är meningen.
Traditionella andalusiska hus med blomsterprydda balkonger.
Butiker. Tapas. Vin. Allt man behöver.

Min kusin, han säger att det blivit för turistigt. Kanske. Men stenen talar fortfarande. Jag hör den.

Vilken del av Marbella är bäst?

Åh, Marbella... Den gyllene milen. Ett eko av lyx, en viskning av flärd. Sanden varm mot mina fötter, minns en barndomssommar, fast inte just här, men känslan...

Solen kysser huden. Nagüeles, ja, Nagüeles. Där dagarna blommar ut i en kavalkad av aktiviteter. Strandklubbarna... som hägringar.

Marbella Club och Puente Romano. Namnen klingar, som mynt i en ficka. En plats för de som söker, de som vill bli sedda. En värld av storslagna villor, så dolda, så privata.

Exklusiv detaljhandel, ja! Fönstren glittrar, lockar. Överdådiga restauranger… smakerna, en symfoni. Chic nattliv – ah, visst! Den gyllene milen: en dans.

En dans av ljus och ljud. En plats, så lockande. Men också... lite overklig? Minns mormors ord om glänsande ytor.

Fast ändå... Stranden. Nagüeles-stranden. Allt samlas där. Min syster, Lisa, älskade ju solnedgångarna just där. Undrar hur hon har det nu?

Så visst, visst är det så: