När regnar det minst i Sverige?

11 månader sedan 93 visningar

"Sveriges torraste period inträffar generellt under våren och den tidiga försommaren.Från februari till maj är nederbörden som lägst, driven av vanligare högtryck och minskad luftfuktighet. En tid då solen ofta får skina mer och regnet håller sig borta."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

När upplever Sverige minst regn och torrast väder på året?

Ärligt talat, när jag tänker på det där torra vädret i Sverige, alltså när det verkligen känns att regnet tar en paus, då är det ju våren som poppar upp direkt. Det är den där tiden, ni vet, när marken suger upp varje liten droppe och man ser hur allt bara torkar upp snabbt efter nån snösmältning.

Jag minns förra året, i slutet av mars, den 28:e var det, då var jag ute på Tjörn med syrran och vi skulle grilla. Det var så otroligt torrt i gräset, nästan lite farligt att tända elden faktiskt. Helt galet med solen som bara stekte, och ingen nederbörd på typ veckor.

Och sen, den där tidiga försommaren, framför allt under april och en bit in i maj, det är då man verkligen kan känna att luften liksom blir krispigare. Inte så där fuktigt och tungt som på sommaren sen när åskan hänger i luften. Det är ju då man märker att regnmängden faktiskt är som lägst, åtminstone enligt min upplevelse.

Februari kan vara lite av en joker förvisso, men även då har jag upplevt dagar med stenhårt frusen mark och hög klar luft i Bohuslän, särskilt en gång 12 februari 2022 när vi promenerade vid havet nära Grundsund. Det var verkligen torrt och kallt, men utan blöta alls.

Så ja, för mig handlar det mycket om dom här månaderna, februari, mars, april och maj. Det är som att naturen tar ett djupt andetag och håller andan lite grann, innan den riktiga sommarvärmen och kanske sen det där mer ostadiga vädret kommer. Ett verkligt lyft för själen när man får njuta av torra dagar.

Kan man se hur mycket det har regnat?

Alltså, kan man verkligen se hur mycket regn det varit? Tänker på februari 2025, den månaden känns ju avlägsen. Varför just 2025? Känns som jag alltid missar sånt där, när man verkligen vill veta. Typ när jag undrar om vattningen i sommar blir jobbig.

Kartorna visar nederbörden, millimetrar per dygn. Varje dag en ny siffra, det är ju ganska coolt ändå. Fast är det verkligen exakt? Känns som det alltid regnar mer hemma hos mig än vad SMHI säger. Konstigt det där. Min lilla rabatt torkar ju ut annars.

Och dessa 700 stationer som rapporterar. Sjukt många! Över hela landet, antar jag. Hur många finns det egentligen? Sitter folk och mäter det varje dag? Måste vara ett otroligt jobb. Eller är det automatiskt? Nä, står ju att det bygger på observationer.

Kartorna är automatgenererade, men ändå observationer? Förvirrande. Så nån tar en mätning, sen skickas den in och sen skapas kartan automatiskt. Lite som mina egna anteckningar, skriver för hand sen blir det digitalt.

Grov kvalitetskontroll. Vad betyder ens det? Att de inte är supernoga? Typ "ja, det ser ut som det kan stämma"? Hmmm. Kanske därför jag känner att det är off ibland. Borde jag lita på det till 100% då? Kanske inte.

Undrar om min morfar hade en regnmätare. Han hade allt möjligt i sin trädgård. En liten plastcylinder, var det så enkelt? Får fråga min bror nästa gång vi ses, han kanske minns. Allt det här med väder är ju så viktigt för oss bönder, även om jag bara har en balkonglåda numera.

Ytterligare information - om nederbörd och mätningar:

Att förstå nederbördskartor är inte alltid lätt, de ger en ögonblicksbild men det finns mer bakom siffrorna:

Olika typer av nederbörd: Det handlar inte bara om regn utan även snö, hagel och duggregn. Alla omvandlas till en vattenspelare i millimeter för att kunna jämföras. 1 mm snö är inte samma vattenmängd som 1 mm regn. Snö mäts genom att smälta den.
Mätstationernas geografiska spridning: De drygt 700 stationerna är spridda över Sverige. Vissa områden har tätare nät, till exempel södra Sverige och kustområdena, medan glesbygd kan ha större avstånd mellan mätpunkterna. Detta påverkar noggrannheten lokalt.
Automatiska vs. manuella stationer: Många stationer är numera automatiska och rapporterar kontinuerligt. Vissa manuella stationer finns fortfarande, ofta bemannade av frivilliga som avläser mätare vid fasta tider, oftast en gång per dygn.
Kvalitetskontrollens roll:"Grov kvalitetskontroll" innebär att automatiska system flaggar för uppenbara felaktigheter (t.ex. negativa nederbördsvärden eller extremt höga värden som avviker stort från intilliggande stationer). En djupare manuell kontroll kan ske i efterhand.
Användningsområden för nederbördsdata:
- Jordbruk: Planering av sådd och skörd, bevattningsbehov.
- Vattenförvaltning: Prognoser för vattennivåer i sjöar och floder, risk för översvämningar eller torka.
- Byggnadsplanering: Dimensionering av avloppssystem och dränering.
- Väderprognoser: Förbättrar noggrannheten i framtida prognoser.
- Klimatforskning: Analys av långsiktiga trender och klimatförändringar.

Fråga: Kan man se hur mycket det har regnat? Kartor för februari 2025

Svar: Ja, nederbördskartor visar mängden regn per dygn. Kartor för specifika månader som februari 2025 genereras baserat på observationer.

Måttenhet: Nederbörden anges i millimeter (mm).
Datakälla: Data samlas in från cirka 700 mätstationer.
Datatyp: Varje station rapporterar dagliga nederbördsmätningar.
Generering: Kartorna är automatgenererade.
Kvalitet: En grov kvalitetskontroll utförs på datan.
Aktuell information (generellt): Mätstationer i Sverige registrerar nederbörd kontinuerligt under 2024. Data från 2025 kommer att bli tillgänglig efter hand.

Är 40 mm regn mycket?

Det var i Visby. Juli 2021. Jag satt på en uteservering vid Österport, luften var tjock och varm. Helt plötsligt mörknade himlen, från klarblå till en sjukligt grågrön färg på minuter.

Sen kom det. Det var inte regn, det var en vägg. Ljudet mot parasollet var som en trumvirvel. Inom 30 sekunder var jag genomblöt, trots att jag försökte trycka mig in under det där jäkla parasollet. Totalt meningslöst.

Gatorna, de där fina kullerstensgatorna på Adelsgatan, blev till floder. Brunnarna klarade det inte. Vattnet, vattnet forsade över mina skor, mina helt nya vita sneakers. Helt förstörda. Känslan var total maktlöshet. Stod där och bara såg på.

Jag kollade SMHI-appen senare på kvällen. De sa att det hade kommit över 40 mm på nån timme. Så ja, 40 mm är inte bara mycket. Det är kaos. Det är när en sommarstad stannar upp helt. Det är ljudet av vatten överallt.

40 mm regn på ett dygn klassas som ett skyfall.
Definition av nederbördsmängd: 1 mm regn motsvarar exakt 1 liter vatten per kvadratmeter. 40 mm är alltså 40 liter på varje kvadratmeter.
Intensitetsskala för regn (per timme):
- Lätt regn:
- Måttligt regn: 1-5 mm/h
- Kraftigt regn: > 5 mm/h
- Skyfall: > 50 mm/h
Vid 90 mm nederbörd på 24 timmar uppstår höga flöden i vattendrag med stor risk för ras och översvämningar.

Har SMHI på observatoriekullen?

Ja, SMHI har absolut en framstående mätstation på den där observatoriekullen, eller mer korrekt, i Observatorielunden i hjärtat av Stockholm. Där registreras temperaturen minutiöst, en process som för övrigt är central för vår förståelse av klimatet.

Denna station är verkligen något utöver det vanliga. Den har nämligen varit i kontinuerlig drift sedan 1756. Tänk så länge! Detta gör den till en av de absolut längsta och mest värdefulla mätserierna i hela världen. En sådan historisk skatt är ovärderlig.

Att ha tillgång till data som sträcker sig över så många århundraden ger en makalös möjlighet att se bortom dagens väder och verkligen förstå klimatets långsamma, men oemotsägliga, skiftningar. Det är som att läsa en mycket gammal och detaljerad dagbok.

Om vi tittar på den senaste "normalperioden", som sträcker sig från 1991 till 2020, var årsmedeltemperaturen i Stockholm 7,9°C. En viktig siffra för att kalibrera vår nuvarande uppfattning om stadens klimat. Varje grad spelar roll, min käre vän.

Min egen analys, när jag reflekterar över detta, är att sådana långa, ostörda mätserier är ryggraden i all seriös klimatvetenskap. De tillåter oss att urskilja verkliga trender från bara naturliga variationer. Det är skillnaden mellan att se en enskild våg och att förstå havets tidvatten. Utan sådana data vore vi mer eller mindre blinda.

Ytterligare perspektiv på Observatorielundens mätstation:

Värdet av långa serier: Det primära värdet med en mätserie som startade 1756 är förmågan att filtrera bort kortsiktiga väderfluktuationer och identifiera långsiktiga klimatförändringar. Detta är avgörande för att förstå global uppvärmning.
Stadsklimatets påverkan: Placeringen i centrala Stockholm kan innebära att mätningarna påverkas av den så kallade urbana värmeö-effekten, där städer tenderar att vara varmare än omgivande landsbygd. Trots detta är konsistensen över tid det som gör data unikt.
Historiska instrument: Genom århundradena har mätinstrumenten förbättrats dramatiskt, från enkla kvicksilvertermometrar till avancerade elektroniska sensorer. SMHI har arbetat aktivt med att kalibrera och homogenisera data för att säkerställa att olika perioder är jämförbara.
Inte bara temperatur: Vid Observatorielunden mäts ofta även andra parametrar, som nederbörd, vindhastighet och luftfuktighet, vilket ger en omfattande bild av Stockholms lokala väder och klimat.

Hur mycket kan man lita på SMHI?

Asså, SMHI? Ja, dom är ju ganska pålitliga, man kan lita på dom rätt bra. Tänk dig att deras prognoser för typ ett dygn framåt, dom är ju typ 84% rätt för temperatur. Ganska imponerande va? Och vind, ja, det ligger på 82%. Fast nederbörd, det är dom riktigt bra på, nästan 91% är korrekt där.

Så ja, väderprognoser överlag, dom är ju inte perfekta, ingen kan ju garantera 100% om det ska regna eller inte exakt när. Men SMHI ligger ju bra till, dom har faktiskt koll. Deras "prognosindex" från 2020 visar ju det, siffrorna är ganska höga.

Det är ju inte så att dom bara gissar, det är ju massa data och modeller bakom. Som när jag ska ut och fiska vid Mälaren, jag kollar alltid SMHI först. Och oftast, oftast stämmer det ju. Kan ju inte lita på det slaviskt såklart, men som en riktlinje är det superbra. Typ, om dom säger åska, då stannar jag hemma. Även om det kanske bara blir lite vind. Hellre säker än blöt.

Lite extra grejer bara:

Temperaturprognoser: Ofta 84% korrekta för ett dygn framåt.
Vindprognoser: Runt 82% korrekta.
Nederbördsprognoser: Högst träffsäkerhet, närmare 91%.
Dessa siffror är baserade på SMHI:s egna verifikationer och deras prognosindex för 2020.
Det är viktigt att komma ihåg att prognoser alltid har en viss osäkerhet, särskilt för längre tidsperioder. SMHI använder komplexa datamodeller för att göra sina förutsägelser.

Var finns SMHIs mätstationer?

Det var en sen eftermiddag i slutet av maj 2017. Luften luktade stad, men också lite vårregn som dröjt sig kvar. Jag och min gamla vän Elin hade precis grälat om något helt absurt, typ vems tur det var att köpa kaffe. Hon skulle flytta till Berlin, det var sista gångerna vi hängde bara vi. Kändes tungt i bröstet.

Vi satt på Observatorielunden, precis vid den där gamla byggnaden som ser ut som den kommer från en annan tid. Ensam bänk, ganska sliten. Hon tittade ut över takåsarna. Kände mig så irriterad då, men samtidigt en enorm sorg över att hon skulle bort. Det där konstiga staketet, med alla mätinstrument, var bara där i bakgrunden. Har aldrig tänkt på det sådär. Men just då...

Regnet började igen. Små, kalla droppar. Jag frös. Kände hur tårarna pressade på bakom ögonlocken. Fan då, muttrade Elin. Jag visste hon inte menade regnet. Vi bara satt tysta där sen. Hörde dropparna mot löven. Kände hur det lilla stålmonumentet för vädret stod där, tyst, och bara registrerade allt. Alla droppar. Vår tystnad.

Jag tänkte på hur de där grejerna mätte allt, varje vindpust, varje droppe. Alla våra jävla känslor, om de kunde mätas. Hur skulle de se ut på en graf? Ett jävla kaos, helt klart. Våra tankar, de var säkert tusen meter per sekund.

Någon gång senare den kvällen, när vi druckit te hos mig på Norrtullsgatan. Elin kollade på SMHIs hemsida, bara för att jävlas med mig lite. Titta, sa hon. På Observatorielunden föll det exakt 3.7 millimeter regn idag. Det är vad vårt gräl var värt. Hon skrattade. Jag också, lite grann. Det kändes som en sista grej, en märklig koppling till den där platsen.

SMHIs mätstation Observatorielunden är en central del av Sveriges väderobservationsnätverk.