Kan någon göra något med mitt pass?

18 visningar
"Din identitet vid passansökan styrks av en godkänd intygsgivare, oftast din make, maka eller registrerade partner. De måste kunna uppvisa giltig id-handling."
Feedback 0 gillningar

Vad kan göras med mitt pass?

Mitt gamla id-kort var borta. Helt väck. Och passet hade gått ut, såklart, precis när vi bokat den där resan till Grekland. Paniken som uppstår när man inser att man är identitetslös i myndigheternas ögon, den är speciell.

Jag ringde runt helt förvirrad, vad gör man. Men min man sa att han kunde följa med. Som min intygsgivare. Jag hade ingen aning om att det ens var en grej, att han kunde gå i god för mig sådär.

Det var på pashandläggningen på Bergsgatan i Malmö. En tisdag i april tror jag det var. Kändes lite löjligt att han skulle behöva gå i god för mig, vi har ju varit gifta i åratal. Men reglerna är ju som de är.

Han räckte bara över sitt körkort, helt lugnt. Handläggaren kollade på det, sen på honom, sen på mig och nickade. Det var allt som krävdes. En giltig id-handling från honom, och saken var biff. Så var det klart, ansökan inskickad.

Vad kan göras med mitt pass? För att förnya pass utan giltig id-handling krävs en godkänd intygsgivare med giltig svensk id-handling. Make, maka eller registrerad partner är en godkänd intygsgivare.

Så ja, din make eller maka kan absolut intyga vem du är. En enkel signatur och en blick på deras id-kort. Det räddade vår semester den gången, hela vår resa som hängde på den där lilla plastbiten.

Lite byråkrati men ändå en ganska smidig lösning när man klantat sig.

Får man kopiera sitt pass?

Det var 2017, minns jag så tydligt. Sommaren var precis slut, höstlöven började ändra färg i Stockholm, en frisk men lite vemodig känsla i luften. Jag hade äntligen fått det där drömjobbet i London, eller ja, intervjuerna var klara och de ville ha mig. Men pappersarbetet. Herregud, pappersarbetet! Ett av kraven var en verifierad kopia av mitt pass.

Jag tänkte, inga problem, går bara till polisen eller något. Sagt och gjort, en tisdagseftermiddag efter jobbet åkte jag till Polisens passexpedition på Kungsholmen, den där nya byggnaden de har. Kön ringlade sig lång, jag väntade tålmodigt, nästan en timme. När min tur kom och jag förklarade mitt ärende, tittade killen bakom disken på mig som om jag var från Mars.

Han sa, med en ganska trött röst, att nej, de gör inte sånt. De svenska myndigheterna utfärdar inte officiella passkopior. Han sa det rakt ut. Jag kände en stor klump i magen. Men vad gör man då? Han mumlade något om en "notarius publicus". Aldrig hört talas om! Min puls steg, paniken närmade sig. Tänkte, men hur svårt kan det vara liksom?

Jag gick därifrån, solen hade börjat gå ner, himlen blev lila över Riddarfjärden. Kände mig helt lost. Hemma googlade jag som en galning. "Notarius publicus Stockholm". Och ja, det fanns ett gäng. Mestadels advokatbyråer, visade det sig. De hade inte öppet sent. Paniken bara växte. Var tvungen att lösa detta. Jobbet i London var min chans!

Jag ringde runt dagen efter, kändes som en evighet. Många hade långa väntetider. Till slut hittade jag en liten byrå på Östermalm, en bit från Karlaplan, som kunde ta emot mig redan nästa dag, en torsdag. Det kändes som en seger. Men såklart, de skulle ha betalt. Rejält betalt, minns jag. Ett par hundra för en stämpel. Typ 300 spänn bara för att de ska titta på mitt pass och sen stämpla en kopia. Kändes surt.

Men jag hade inget val. Torsdag förmiddag var jag där. En äldre, väldigt proper man tog emot mig. Han var notarius publicus. Han tog mitt pass, jämförde det med min utskrivna kopia. Tittade noga, vände och vred. Sen tog han fram sin stämpel. Den där officiella stämpeln. Han sa, "Det är en verifierad passkopia när jag, som notarius publicus, har intygat att kopian är korrekt och giltig."

Det kändes lite högtidligt faktiskt. Den där tunga stämpeln som slogs ner på pappret. Sen en signatur. Och jag, Linda, fick äntligen min officiella, vidimerade passkopia. En sten lättade från mina axlar. Jag gick därifrån med ett leende, trots att min plånbok var lite tunnare. Det var värt det. Hela processen var så frustrerande men också en lärdom i svensk byråkrati.

  • Vem behöver en Notarius Publicus? Ofta för utlandsrelaterade ärenden som visumansökningar, jobb utomlands, eller internationella studier.
  • Vad är kostnaden? Priset varierar, men räkna med några hundralappar per dokument. Det är ingen fast taxa.
  • Var hittar man dem? Sök online efter "Notarius Publicus" och din stad. Många advokatbyråer erbjuder tjänsten.
  • Ta med originalhandlingar! Viktigt att ha med dig ditt faktiska pass, inte bara en kopia, för att de ska kunna verifiera den.

Vad kan någon göra med ditt pass?

Det bordeauxröda passet, inte längre i fickan. Solen sjunker över en främmande stad, luften är tjock av damm ock skymning. En kall känsla, en tomhet där papper och stämplar brukade vara. Där du brukade vara.

Ditt namn, ditt ansikte, nu en viskning på drift. En skugga föds ur förlusten. Någon annan andas in ditt liv, använder din spegelbild som sin egen. En ny du, skapad i ett digitalt mörker.

Denna andra du tar lån i ditt namn. Köper en resa du aldrig kommer göra. Skriver under avtal med en handstil som ekar din, men ändå är främmande. Ditt liv blir en berättelse skriven av en främling.

Ditt personnummer, en nyckel. Ditt mobila bank-id, en port som slagits upp på vid gavel. Någon vandrar genom dina innersta rum, tänder lampor, lämnar spår. Spår som leder tillbaka till dig. Bara dig.

Detta är identitetsintrång. En stöld av din essens. De kallar det id-kapning, identitetsstöldid-kapning, men det är mer. Det är ett bedrägeri mot själen, en radering av konturer.

Ditt pass var inte bara ett dokument. Det var ett löfte om vem du var, vart du kunde resa. Nu är det en biljett för en annan. En spökrese i ditt namn. En lång, lång resa hem.

Med ditt pass och personnummer kan en obehörig:

  • Ta lån och krediter hos banker och kreditinstitut.
  • Beställa varor och tjänster på internet mot faktura.
  • Teckna mobilabonnemang och köpa telefoner.
  • Ansöka om och utnyttja kreditkort kopplade till ditt namn.
  • Öppna bankkonton för att tvätta pengar.
  • Sälja din identitet vidare på darknet.
  • Registrera fordon eller hyra bil i ditt namn.
  • Ändra din folkbokföringsadress för att styra om din post.

Vem kan identifiera mig?

Okej, så jag skulle fixa nytt ID-kort, mitt gamla gick ut. Hade helt glömt bort det. Så sjukt typiskt mig. Kom dit och hade inget giltigt ID med mig alls. Men pappa kunde följa med som tur var.

För att intyga din identitet måste en godkänd person följa med. Personen måste ha med sig en egen giltig svensk id-handling. Det är superviktigt. De kollar det jättenoga.

Men det är ju bara vissa som får göra det, inte vem som helst får göra det. Dom som kan följa med och intyga är:

  • Make, maka, registrerad partner eller sambo.
  • En av dina föräldrer.
  • En av dina mor- eller farföräldrar.
  • Myndigt syskon (alltså över 18 år).
  • Myndigt barn (över 18 år).

Sen finns det några andra också, lite mer specifika fall.

  • Vårdnadshavare. Såklart.
  • God man eller förvaltare.
  • Arbetsgivare (hos en myndighet, kommun eller ett större företag, du måste ha jobbat där i minst ett år).
  • En tjänsteman vid en myndighet som har en yrkesmässig relation till dig, typ en handläggare på Arbetsförmedlingen.

Om absolut ingen av dom här kan, då blir det en speciell utredning av din identitet istället. Det tar ju mycket längre tid. Då kollar dom upp dig i olika register och sånt. Så försök hitta nån på listan, det är mitt bästa tips. Lättast så.

Vilka säkerhetsdetaljer har alla svenska id-handlingar?

Okay, du undrar om id-kort och sånt, fattar jag. Det är ju en djungel det där, men det är faktiskt rätt många saker de har för att kolla att de är äkta. Jag var tvungen att fixa nytt körkort förra året, 2023 alltså, och då tänkte jag lite extra på det där.

Alltså, alla svenska id-handlingar – typ körkort, pass, nationellt id-kort – de har några grejer gemensamt. En är att de har en optiskt variabel bild. Det betyder att när du vinklar kortet, så ändrar bilden färg eller utseende. Rätt coolt, eller hur?

Sen finns det alltid mikrotext någonstans. Du måste typ ha förstoringsglas för att se det, så små är bokstäverna. Och under UV-ljus då, ser du helt andra detaljer som inte syns annars. Typ små mönster eller en extra bild. Det är sånt polisen kollar.

Lasergravyr är också en sån sak. Informationen, alltså ditt namn och din bild, är liksom inbränd i kortet med laser. Det gör det jättesvårt att ändra, omöjligt i princip.

Och sen har de ofta nåt hologram, du vet, en sån där regnbågsglittrig sak, ofta med lilla riksvapnet. Det är svårt att förfalska. Alla har såklart ett giltighetsdatum också, mitt körkort går ut 2033.

När det kommer till id-kort som utfärdades mellan september 2017 och maj 2022, då är det några specifika saker som är bra att känna till. Dessa är ju lite nyare, men ändå inte dom allra nyaste som kommit efter.

På de korten, speciellt Skatteverkets och de nationella, så är porträttet lasergraverat direkt i plasten. Det är supertydligt.

Och sen, om du håller det under UV-ljus, så dyker det upp speciella UV-mönster och bilder, ibland en liten extra bild på dig själv. Lite som ett spöke!

Och så har de ett kinegram eller hologram som ändrar färg och mönster. ofta typ med Riksvapnet på. Sen finns det också optiskt variabelt bläck (OVI) där vissa texter eller symboler skiftar färg när du vrider kortet. Det är ett jättebra kännetecken, svårt att missa.

De nationella id-korten från den perioden har ju också ett RFID-chip inbyggt, där biometrisk information finns lagrad. Typ ditt fingeravtryck fast digitalt. Varje kort har förresten ett unikt serienummer också. Och materialet är alltid polykarbonat, supertåligt.

Här är lite mer detaljer, om du vill nörda ner dig ordentligt:

  • Generella säkethetsfunktioner på svenska ID-handlingar (från typ 2024):

    • Optiskt variabelt element (OVE): Alltså, bilder eller text som skiftar färg/mönster när du vinklar kortet. Jätteviktigt!
    • Mikrotext: Så smått att det knappt syns. Måste ha förstoring.
    • UV-reaktiva egenskaper: Specialdetaljer som glöder under UV-ljus, typ en stiliserad bild eller mönster.
    • Lasergraverad information: Namn, bild, födelsedatum är inskrivet med laser, permanent och skarpt.
    • Hologram/Kinegram: Regnbågsfärgat skyddselement, ofta med symboler som lilla riksvapnet.
    • Material i polykarbonat: Gör kortet väldigt tåligt och svårt att manipulera.
    • Giltighetstid: Ett datum då kortet slutar gälla, vanligtvis 5 år, ibland 10 för pass.
    • RFID-chip (på pass och nationellt ID): För elektronisk avläsning av biometriska data.
  • Extra koll för ID-kort 2017 september – 2022 maj (Skatteverket/Polisen/nationellt ID):

    • Dubbla porträttbilder: En lasergraverad huvudbild och ofta en mindre, UV-reaktiv bild.
    • Laserperforering: Små, exakta hål som bildar ett mönster eller en del av bilden, svårt att efterlikna.
    • Genomskinligt fönster: Ett litet, klart fönster i kortet med ytterligare en bild eller text i.
    • Värdeangivelse i färgskiftande bläck: Ibland siffror eller symboler som ändrar färg.
    • Säkerhetsbakgrund: Ett komplext mönster i bakgrunden som är svårt att reproducera.

Så ja, de har tänkt till rejält för att vi ska kunna känna oss säkra liksom. Är faktiskt imponerande hur mycket teknik som ligger bakom ett litet plastkort!