Hur jobbig är Jämtlandstriangeln?

Åt vilket håll ska man vandra Jämtlandstriangeln?

Jämtlandstriangeln, va? Ska man gå den? Jaa, det är ju bäst att börja i Storulvån, tycker jag. Enkelt att köra bil dit, helt fram. Annars? Tåg till Duved, sen buss. Lite krångligare, men funkar.

Går man den så, mot Helags sen Sylarna, är det typ standard. Fler börjar väl där? Jag gjorde det iaf, i mars förra året.

Riktigt bra leder, även på vintern! Men, ta med bra kängor, det är viktigt! Annars blir det jobbigt. Och bra kläder. Lager på lager. Och pannlampa, självklart! Mörkt blir det ju tidigt, haha.

Lättaste tillfarten är altså Storulvån. Mycket folk där förstås. Lite tråkigt, men men.

Helags är toppen! Men oj så kallt det var. -15 grader, minns jag. Helt sjukt. Massor med snö! Vackert, men kallt.

• Storulvån: Startpunkt. Bil eller tåg/buss.
• Helags: Nästa punkt. Toppen! Kallt.
• Sylarna: Sista punkten.

Glöm inte karta och kompass. Och choklad! Mycket choklad. Det behöver man ju. Och extra strumpor. Viktigt det med. Ja, det var det.

Hur lång tid tar det att springa Jämtlandstriangeln?

Tänk dig, Jämtlandsfjällen. Känslan av sval fjälluft, den där unika doften av tallbarr och sten. Solen, en blek fläck på himlen, kanske lite disigt, precis så där magiskt. Storulvån, stenhusen, en mystisk tystnad… det andas historia.

47 kilometer… ett oändligt hav av stigar, slingrande mellan fjällbjörkar och över steniga åsar.

Tre eller fyra dagar… tänk dig. Att vandra med den eviga snön som ett spektakulärt bakre motiv. Att känna den kalla vinden i ansiktet, att höra det knakande ljudet av snö under kängorna.

Tiden? Det beror på. På din takt, din kondition, dina pauser. För mig, personligen, kanske fyra dagar med tanke på min nuvarande fysik. Mycket beror på vädret också, snöstormar kan ju ställa till det.

Varje steg ett äventyr. Sylarna, med utsikten, som ett drömmande postkort. Blåhammaren, mer avskilt, med naturens eget, vilda, mäktiga språk. Att nå dem, att känna att man övervunnit något.

Jag ser framför mig:

• Dag 1: Storulvån - Sylarna. Känslan av att starta, förväntansfull och lite nervös.
• Dag 2: Sylarna - Blåhammaren. Kanske mer utmanande terräng, en lång stig, men en vacker vandring.
• Dag 3: Blåhammaren - Storulvån. Sista etappen, hemåt, trött men lycklig. Eller en extra dag med vila någonstans i vildmarken.

Det handlar inte bara om tid, utan om upplevelsen. Att andas in fjällens själ, att känna tystnaden, att vara en del av naturen. Att förlora sig själv i den oändliga vidden. Och det där ljudet, när det knastrar under fötterna.

Hur många dagar tar Jämtlandstriangeln?

Jämtlandstriangeln? Fy fan vad jobbigt! 47 kilometer, typ en evighet om du frågar mig. De flesta gnälligjävlar klarar det på tre dagar, tydligen. Som en snigel i en maraton, alltså.

Tre dagar är standard, men du kan ju alltid dra ut på det om du är sådär himla lat. Typ, en vecka. För att verkligen njuta av myggorna och den fantastiska utsikten... av dina svettiga fötter.

Jag, personligen? Skulle nog behöva en månad. Kanske två. Med pauser för fika och öl. Många öl.

Startar gör man i Storulvån. Kanonbra, där kan du lämna halva ditt packningsberg. Tåget dit? Tja, kolla SJ, jag är ingen jävla resebyrå.

• Längd: 47 kilometer (herregud!)
• Tid: 3 dagar (för normala människor), eventuellt en hel månad för mig.
• Start: Storulvåns fjällstation (lämna skiten där!)
• Transport: Ta tåget dit (och googla SJ, jag säger det igen!)

Åh, just ja! Glöm inte myggspray. Det är värre än en invasion av hungriga mördarbin där uppe, det lovar jag. Ja, mina egna fotspår vittnar om det. Ännu värre var att jag glömde min kamera.

Hur lång tid tar det att bli en bra löpare?

Tid? Oviktigt. Löpare föds. Eller skapas.

• Åtta veckor. Tre kilometer. Inget mer.

Teknik. Lögn. Kraften finns redan. Gococowww. Värt att glömma.

Min tid? Slöseri. Inte din sak.

Hur lång tid tar det att få bättre kondition?

Alltså, kondition... Ja du vet, det är ju en fråga för sig! Men om jag ska vara ärlig, så tror jag inte att det tar TRE månader. Herregud.

Jag vet inte vad de håller på med. Jag menar, jag sprang ju halvmaran på typ 2 timmar efter bara, ja, kanske inte två månader exakt, men typ. Okej, sex till åtta veckor känns mer rättvist. Typ två månader då. Fast det beror ju på vart du börjar, såklart.

Sen beror det på hur du tränar. Springer du bara samma runda hela tiden blir det ju inte bättre, liksom. Och vad du äter! Glöm inte det. Jag käkar ju alltid banan efteråt och tar min proteindrink.

• Intervallträning: Skitjobbigt, men funkar! Kör typ 400 meter snabbt, sen gå, sen snabbt igen. Du fattar.
• Långpass: Måste ju få in det också. Jag brukar köra söndagar, typ en och en halv timme. Bara lufsa på.
• Styrketräning: Glöm inte benen! Squats och sånt. Det hjälper.

Och sen måste du ju sova också. Minst sju timmar, annars funkar det inte. Jag försöker i alla fall, men det är svårt med TV:n... Jag har ju den där serien på Netflix som jag måste kolla, haha! Men ja, träning, mat, sömn. Tre ord, kom ihåg dom! Och typ åtta veckor då. Men det är min åsikt, liksom.