Vad händer om man inte äter på 10 timmar?

Tio timmars fasta: Inget att oroa sig för (för de flesta)

Att gå tio timmar utan mat – något många av oss upplever varje natt – är för de flesta friska vuxna helt ofarligt och till och med potentiellt fördelaktigt. Myten om att man måste äta var tredje timme för att hålla igång ämnesomsättningen är just det – en myt.

Sanningen är att vår kropp är otroligt anpassningsbar. Efter ungefär 12 timmars fasta, alltså en period längre än de tio timmarna i rubriken, börjar kroppen gå in i ett tillstånd som kallas fasted state (fasta-tillstånd). Detta är en naturlig process som människokroppen är designad för att hantera. Under fastan sjunker insulinnivåerna. Insulin är ett hormon som hjälper kroppen att lagra glukos (socker) från maten. När insulinnivåerna sjunker, blir våra celler mer känsliga för insulin. Detta ökade insulinkänslighet är en viktig faktor för att förebygga typ 2-diabetes. En ökad insulinkänslighet innebär att kroppen kan använda glukos mer effektivt, vilket minskar risken för höga blodsockernivåer.

Det är viktigt att notera att “de flesta” är ett viktigt nyckelord här. Individer med specifika medicinska tillstånd, som diabetes, hypoglykemi (lågt blodsocker) eller ätstörningar, bör rådfråga sina läkare innan de genomför längre perioder av fasta. Gravida och ammande kvinnor bör också vara försiktiga.

Tio timmars fasta, som den många upplever över natten, är inte en form av bantning eller detox-kur. Det är helt enkelt en naturlig del av kroppens rytm. Även om vissa förespråkar intermittent fasting (intermittent fasta) som ett sätt att gå ner i vikt eller förbättra hälsan, bör detta göras med kunskap och under medicinsk vägledning om man har några hälsoproblem.

Sammanfattningsvis: För de flesta friska vuxna är tio timmar utan mat inget att oroa sig över. Kroppen är väl rustad för att hantera denna korta fasta, och det kan till och med bidra till förbättrad insulinkänslighet. Men kom ihåg att lyssna på din kropp och söka professionell rådgivning om du har några tvivel eller specifika hälsoproblem.