Vad är smetana på engelska?

Alltså, visst är det lite kul med ord som liksom… bara glider in i andra språk? Smetana är ju ett sånt! Jag minns första gången jag hörde det på engelska. Jag var i London, på en liten mysig marknad, och beställde en tallrik med… ja, just det, blinier! Med smetana, såklart. Och killen i ståndet bara: “With smetana, coming right up!”. Det kändes nästan lite exotiskt att höra det där ordet, så bekant från min mormors kök, plötsligt i ett helt annat sammanhang. Smetana. Inte sour cream, eller crème fraîche, utan just smetana. Punkt slut.

Det är väl något med den där lite… tjocka, syrliga smaken som liksom gör den unik, eller hur? Min mormor brukade göra sin egen, och den var oslagbar. Man kan ju köpa smetana här i Sverige också, men det är inte riktigt samma sak. Tänk er doften av nybakade blinier med en klick sval, krämig smetana… åh, jag blir ju hungrig bara jag tänker på det!

Och att den bara heter ”smetana” på engelska också – det är ju lite coolt ändå! Det är som att den vägrar att översättas, som att den bär sin historia och sitt ursprung med sig vart den än går. Lite som… ja, jag vet inte… som en liten ambassadör för alla de där länderna där den är en så viktig del av matkulturen. Central- och Östeuropa, Centralasien… Det är ju rätt stora områden vi pratar om! Jag har läst någonstans att den tillverkas genom att ysta grädde, vilket väl förklarar den där lite speciella konsistensen. Men jag är ingen expert direkt. Bara en smetana-älskare!