När äter vi mest godis?

8 se

Svenskarnas godisförbrukning toppar Europa med ett snitt på 15 kg per person årligen. Konsumtionen ökar markant inför ledighet, helger och högtider som påsk, enligt statistik från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

Kommentar 0 gillar

Godisrushen: När sveper vi mest socker?

Sverige är ett godisparadis – eller kanske snarare ett godis-inferno, sett ur ett hälsoperspektiv. Med en förbrukning på snitt 15 kilo godis per person och år toppar vi Europalistan, en siffra som både fascinerar och oroar. Men när sker egentligen de stora godisattackerna? Studier från Livsmedelsverket och Jordbruksverket avslöjar ett tydligt mönster.

Det är inte förvånansvärt att helgerna utgör en tydlig topp i vår godisförbrukning. Lördagsmyset framför TV:n, söndagens fika med familjen – dessa tillfällen är ofta förknippade med en extra dos sötsaker. Men det är inte bara helgerna som bidrar till den höga konsumtionen.

Högtidernas söta frestelser:

Julen, påsken och halloween utgör tydliga toppar. Påsken, med sina traditionella påskgodisägg och chokladkaniner, sticker ut som en särskilt godisintensiv period. Denna ökning är inte enbart resultatet av traditioner, utan också av marknadsföringens starka påverkan. Reklamen för påskgodis börjar ofta redan flera veckor innan högtiden, vilket bidrar till en förväntan och ett ökat sug efter sötsaker.

Semestertidernas söta lockelser:

Även semestrar, både längre och kortare, bidrar till en ökad godisförbrukning. Fritiden, avslappningen och den förändrade vardagsrutinen skapar en miljö där det blir lättare att unna sig extra godis. En spontan biokväll med en stor hink popcorn och choklad, en picknick i solen med godispåsar, allt bidrar till den totala förbrukningen.

En komplex ekvation:

Det är dock inte bara högtider och ledighet som påverkar vår godisförbrukning. Faktorer som väder, stressnivåer och tillgång till godis i butikerna spelar också en roll. En kall och regnig dag kan leda till ett ökat behov av tröst i form av sötsaker. Och en välfylld godishyllan i mataffären gör det naturligtvis enklare att falla för frestelsen.

Framtidens godisvanor:

För att förstå och potentiellt påverka svenskarnas godisförbrukning krävs en djupare analys av dessa faktorer. Kanske kan framtida forskning ge oss en mer detaljerad bild av när vi äter mest godis, men också varför. Detta kan i sin tur bidra till att skapa mer medvetna konsumtionsmönster och ett hälsosammare förhållande till sötsaker.