Kan man bli av med mjölkproteinallergi?

Kan man bli av med mjölkproteinallergi? 95% blir helt fria

Föräldrar oroar sig ofta när spädbarn reagerar på komjölk under första levnadsåret. Att förstå hur immunsystemet mognar och utvecklar tolerans ger stark tröst och minskar risken för farliga kostmisstag i vardagen. Läs om hur barns kroppar hanterar kasein och vassle för att skydda ditt barns hälsa.

Vad innebär det att växa ifrån en matallergi?

Ja, det är absolut möjligt att kan man bli av med mjölkproteinallergi, då prognosen generellt är mycket god för unga barn. Huruvida allergin försvinner helt beror dock på flera individuella faktorer och utvecklingen kan variera stort från fall till fall.

Många föräldrar upplever en stor oro när deras bebis diagnostiseras med komjölksallergi, men statistiken erbjuder stark tröst. Ungefär 75 procent av alla drabbade barn utvecklar en naturlig tolerans mot mjölkprotein redan vid tre års ålder.

När barnen når skolåldern har hela 95 procent blivit helt fria från sina besvär.^[2] Det innebär att den absoluta majoriteten av alla spädbarn som reagerar på mjölkprotein kommer att kunna dricka vanlig mjölk och äta mejeriprodukter utan några problem innan de börjar grundskolan. Men det finns en hake. För en liten grupp kvarstår allergin längre, vilket jag kommer att förklara i avsnittet om mer komplexa allergiförlopp längre ner i artikeln.

Varför drabbas så många spädbarn av mjölkproteinallergi?

Mjölkproteinallergi är den absolut vanligaste matallergin bland spädbarn och småbarn i Sverige. Det drabbar vanligtvis barn under deras första levnadsår när immunsystemet fortfarande är under intensiv utveckling.

Närmare bestämt utvecklar mellan 2 och 4 procent av alla nyfödda barn komjölksallergi under sitt första år.^[3] Immunsystemet hos en bebis är omoget och misstar felaktigt proteinerna i mjölken - främst kasein och vassle - för farliga inkräktare. Detta utlöser en försvarsreaktion som kan ge symtom i form av hudutslag, kräkningar eller magont. Sällan ser vi dock att växa av mjölkallergi barn sker efter tre års ålder. Det mogna immunsystemet lär sig oftast att ignorera dessa proteiner med tiden.

Skillnaden mellan allergi och laktosintolerans

Det är kritiskt att inte förväxla mjölkproteinallergi med laktosintolerans, eftersom det handlar om två helt olika mekanismer i kroppen.

Mjölkproteinallergi är en ren immunologisk reaktion mot proteinet i mjölken, vilket kan vara livshotande i sällsynta fall. Laktosintolerans däremot beror på en brist på enzymet laktas, vilket gör det svårt att bryta ner mjölksockret. Laktosintolerans drabbar sällan små barn utan uppstår vanligtvis senare i livet - och förekommer hos cirka 4 till 10 procent av den vuxna befolkningen i Sverig^[4] e. Att ge laktosfria produkter till ett allergiskt barn är direkt farligt, eftersom de skadliga proteinerna fortfarande finns kvar i full mängd.

Hur utvecklas tolerans och hur fungerar mekanismen?

Kroppens förmåga att bygga upp mjölkproteinallergi tolerans sker gradvis i takt med att tarmens slemhinna och immunförsvaret mognar.

Mekanismen kallas för oral tolerans. Tarmen lär sig helt enkelt att hantera främmande proteiner utan att slå på stort larm. Först tolererar kroppen ofta upphettat mjölkprotein, till exempel i bakverk, eftersom strukturen på proteinet förändras vid hög värme. Jag minns när jag först insåg detta - det kändes så motsägelsefullt att en ugnsvarm bulle kunde gå bra medan ett glas mjölk gav utslag. Men kliniska observationer visar att upp till 70 procent av barn med mjölkallergi faktiskt tål bakad mjölk långt innan de tål vanlig flytande mjölk.

Hur återintroduceras mjölk på ett säkert sätt?

Återintroduktion av mjölkprodukter ska alltid ske stegvis och i samråd med en läkare eller dietist för att garantera barnets säkerhet.

Man använder sig ofta av en så kallad mjölktrappa i flera steg. Varje steg testas under minst tre dagar upp till en vecka innan man går vidare. Man börjar med små mängder hårt upphettat mjölkprotein i mat eller bakverk. Om barnet är helt symtomfritt kan man gå vidare till nästa steg, vilket kan inkludera syrade produkter som yoghurt eller ost. Det sista steget är vanlig flytande mjölk. Om barnet uppvisar symtom under processen måste man omedelbart avbryta och backa till det senaste säkra steget.

Komplexa allergiförlopp och vanliga myter

Här är upplösningen på den hake jag nämnde tidigare: cirka 5 procent av barnen har kvar sin mjölkproteinallergi i skolåldern, och dessa fall kräver särskild beredskap.

Det är en vanlig myt att alla barn blir av med sin allergi automatiskt. För de cirka 5 procent där allergin kvarstår efter skolstart kan reaktionerna ibland bli mer intensiva och svåra. I dessa fall är det nödvändigt med en strikt mjölkfri kost barn allergi och att familjen har akutmedicin tillgänglig. En ordination av adrenalinpenna är standard för barn som riskerar anafylaktiska reaktioner. Det är en tuff verklighet för dessa familjer - och det kräver konstant vaksamhet vid varje måltid.

Jämförelse mellan allergityper

Mjölkproteinallergi delas vanligtvis in i två huvudkategorier baserat på hur kroppens immunförsvar reagerar på proteinet.

IgE-medierad allergi (Snabballergisk)

1. Nässelfeber, svullnad, andningsbesvär och i allvarliga fall anafylaktisk chock.
2. Symtom uppstår mycket snabbt, vanligtvis inom minuter upp till två timmar efter intag.
3. Växer oftast bort under de första levnadsåren, men kan ta något längre tid.
4. Påvisas ofta genom blodprov eller pricktest som mäter specifika antikroppar.

Icke-IgE-medierad allergi (Senallergisk)

1. Magont, kräkningar, diarré, blod i avföringen och förvärrat eksem.
2. Symtomen är fördröjda och visar zich efter flera timmar eller upp till några dagar.
3. Mycket god prognos där den absoluta majoriteten har vuxit ifrån allergin före tre års ålder.
4. Diagnostiseras främst genom att helt utesluta mjölkprotein och sedan göra en kontrollerad återintroduktion.

Linnéas familj och utmaningarna med mjölktrappan

Linnéa, en mamma i Göteborg, upptäckte att hennes son led av svår mjölkproteinallergi vid fyra månaders ålder. Efter att ha tagit bort all mjölk ur kosten stabiliserades sonens mage, men oron inför framtiden var ständigt närvarande.

När sonen fyllde två år rekommenderade läkaren att starta med mjölktrappan. Första försöket med ugnsupphettat margarin misslyckades helt - sonen fick kraftiga magsmärtor och eksem efter bara två dagar.

Linnéa kände en enorm frustration och ville ge upp processen helt. Efter ett samtal med en specialistdietist insåg hon dock att de hade gått för snabbt fram och behövde vänta ytterligare några månader innan nästa försök.

Sex månader senare försökte de igen med extremt små doser. Efter fyra veckors långsam upptrappning tålde sonen både pannkakor och ost, och vid tre års ålder drack han sitt första hela glas flytande mjölk utan några symtom.

Informationen i denna artikel är endast avsedd för utbildningssyfte och ska inte ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Varje barns hälsotillstånd är unikt. Rådgör alltid med en kvalificerad läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal innan du fattar beslut om ditt barns kost, medicinering eller behandlingsplaner. Vid akuta eller allvarliga allergiska reaktioner ska du omedelbart söka akut medicinsk vård.