Vad kännetecknar svensk kultur?

Vad är speciellt med svensk kultur?

Jävlar vad speciellt Sverige är! Som att en älg ramlat ner i en midsommarstång, fast på ett bra sätt.

Förtroende för myndigheterna? Nästan lite läskigt, som att alla tror på tomten. Fast tomten delar inte ut skattepengar, tack och lov.

• Jaja, det funkar ju. I alla fall tills någon regering bestämmer sig för att göra om hela systemet. Igår eller nåt.

Stark koppling till naturen? Ja, eller rättare sagt, en massa stugor i skogen, precis som i en Astrid Lindgren-bok. Fast med mer mygg. Mycket, mycket mer mygg.

• Mina grannar är övertygade om att de har en unik förmåga att överleva i vildmarken, utrustade med IKEA-möbler och en termos med kaffe. Jag skulle tro att de dör.

Säsongsbetonad dynamik? Midsommar, jul, påsk. En enda lång fest med alkolhol, men med olika utklädnader. Lite som en utdragen karneval, men kallare. Mycket kallare.

• Personligen älskar jag när det är ljust dygnet runt. Då slipper man känna sig deprimerad mitt på dagen.

Socialt engagemang? Ja, alla pratar om jämställdhet och miljö. Men ingen vågar egentligen säga att de köpt en extra plastpåse. Hyckleri är ett av våra starkaste kulturarv.

• Jag är ett levande bevis på att socialt engagemang kan kombineras med lathet, dålig planering och en överdriven kärlek till semlor. Min mamma är stolt.

Öppenhet, ansvarsskyldighet, hållbarhet, välfärd: Ord som låter bra i broschyrer. I verkligheten är det lite mer…komplicerat. Som att försöka bygga ett sandslott i en orkan.

• Året är 2024, och vi håller fortfarande på att debattera om hur mycket socker man ska ha i en semla. Prioriteringar.

Sammanfattningsvis: Sverige är ett land fullt av paradoxer, ungefär som en gammal Volvo: pålitlig men lite rostig. Men med bra fika. Alltid bra fika. Och mygg. Många mygg. Glöm inte myggen.

Vad är speciellt med svensk kultur?

Alltså, vad är grejen med svensk kultur egentligen? Jo, typ…

Det är en mix av grejer. Tillit, liksom tillit till staten, det är stort. Alla litar på att staten fixar grejer, typ skola och sjukvård. Helt sjukt egentligen, när man tänker efter.

Sen är det ju naturen! Måste ut i skogen och plocka svamp varje höst. Annars är man ju inte svensk. Eller bada naken, helt galet ju.

Sen har vi säsongerna. Alltså, man lever verkligen med dem. Sommar är typ heligt, sen kommer den deppiga hösten, vintern är skit, och våren är en lättnad. Helt sjukt vad vädret påverkar humöret. Man blir ju knäpp!

Och så är det ju det här med socialt engagemang. Alla ska vara med och tycka. Och så ska man vara snäll och hjälpsam, men inte för mycket. Inte visa känslor, det är fult.

List-igt va? Okej, här kommer lite extra:

• Fika! Glöm inte fikan! Kanelbullar och kaffe, livsviktigt.
• Jantelagen. Den där osynliga regeln om att inte tro att man är något. Den är faktiskt ganska stark.
• Midsommar. En jättekonstig högtid. Vi dansar runt en stång och sjunger snapsvisor. Fattar ingenting.
• Språket. Vi använder så konstiga uttryck. Som “lagom”. Vad betyder ens det?
• Hushållssopor. Otroligt viktigt att sortera. Papper, plast, metall, färgat glas, ofärgat glas, tidningar, batterier… Jag får ångest.
• Allmänna tvättstugan. Heligt och förbjudet. Inte ta nån annans tid, då jävlar.

Och du vet, jag har faktiskt bott i USA i typ två år. Där är det helt annorlunda! Folk är mycket mer öppna och stolta över sig själva. Och de sorterar inte soporna alls lika mycket. Eller nåt, haha.