Har våren börjat?

Har våren verkligen börjat? En fråga om dygnsmedeltemperaturer och statistisk säkerhet

Vårkänslorna bubblar, snön smälter och solen värmer allt mer. Men har våren verkligen börjat? Frågan är inte lika enkel som det kan verka. Att deklarera vårens ankomst kräver mer än enstaka soliga dagar och stigande termometer. Den meteorologiska våren, den som definieras av vetenskapliga mätningar, är ett mer komplicerat begrepp.

För att fastställa om den meteorologiska våren har anlänt, tittar man inte på enstaka temperaturtoppar utan på dygnsmedeltemperaturen. Det innebär att man räknar ut ett medelvärde av temperaturen under ett helt dygn, från kväll till kväll. Detta är en viktig detalj, eftersom en varm eftermiddag inte automatiskt betyder att våren är här. En kall natt kan lätt dra ner medelvärdet och fördröja den officiella vårinledningen.

Just denna process av dygnsmedeltemperaturmätningar gör att vi inte kan förklara vårens ankomst i realtid. Bedömningen sker i efterhand. Vi kan inte med säkerhet säga att våren har anlänt den 15 februari, förrän vi har mätt temperaturen under hela dygnet den 21 februari. Anledningen är att den meteorologiska våren definieras som sju dygn med en dygnsmedeltemperatur på minst noll grader. Först när vi har data för dessa sju dygn kan vi med statistisk säkerhet konstatera om kriterierna har uppfyllts någonstans i landet.

Detta innebär att nyhetsrubriker som proklamerar vårens ankomst tidigt i februari, baserat på några enstaka varma dagar, bör tas med en nypa salt. De beskriver kanske en känsla av vår, men inte den officiella, meteorologiskt definierade vårens ankomst. Den officiella bekräftelsen kräver tålamod och en noggrann analys av temperaturdata över en längre tidsperiod. Så håll utkik efter officiella rapporter från SMHI, för det är där den verkliga våren officiellt anländer.