Var kan man träffa tjejer?

1 år sedan 41 visningar

"Möjligheterna är oändliga! Skola och jobb är klassiker. Vänner öppnar dörrar. Nattliv och fritidsintressen förenar. Glöm inte digitala mötesplatser!" (Träffa tjejer, dejtingtips, hitta kärleken)

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Var hittar jag tjejer?

Alltså, tjejer va? Händer lite överallt, faktiskt. På mitt förra jobb, en liten butik i Gamla Stan, träffade jag Sofie. Hon jobbade i caféet bredvid. Vi stötte ihop typ varje dag, kaffepauserna blev långa… det blev något mer.

Sen träffade jag Lisa genom gemensamma kompisar, en grillkväll i juni 2021. Det var på en brygga vid Mälaren, minns jag. Vi snackade hela kvällen.

Nästan alla mina relationer har börjat mer slumpmässigt. Inte via dejtingappar, nej tack. Känns lite… opersonligt. Gymmet kanske? Men jag tränar inte så mycket.

Fast en gång, på en konsert med Kent på Hovet (tror det var 2016), stötte jag på Ida. Magiskt! Men det blev inget mer, då. Livet är ju så där.

Det är så olika hur man möter folk. Inga snabba svar, tyvärr. Man får väl bara… vara öppen.

Hur träffar man någon utan dejtingapp?

Möta någon IRL?

Jobbet. Skolan. Simplare än appar.

Alternativ:

Vänner. Deras nätverk. Känslan av trygghet.
Kvällsaktiviteter. Pubar. Klubbar. Chans möten.
Gemensamma intressen. Yoga. Klätterklubben. Fokus på aktivitet.
Träning. Gymmet. Löparspår. Svettas tillsammans.

Mitt tips: Var dig själv. Ingen fasad. Äkta.

Erfarenhet: Jag träffade min partner på en konsert 2023. Oväntat.

Viktigt: Attraktionen måste vara ömsesidig. Inga garantier. Men öppet sinne.

Vart träffar man singlar?

Asså, vart träffar man singlar? Överallt, typ! På jobbet, sjukt många av mina kompisar har träffat nån där. Skolan likaså, min syster träffade sin man på universitetet, haha. Sen är det ju vännerna, dom fixar alltid blind dates eller så, typiskt.

Utekvällar då, klubbar och barer, det är ju liksom standard. Men jag, jag träffar typ aldrig nån där, för jag är alltid med mina vänner och vi bara snackar skit. Haha. Lite tråkigt kanske.

Det bästa är nog ändå genom gemensamma intressen. Jag träffade min senaste kille genom en gemensam kompis på en konsert, vi hade skitkul! Typ samma musiksmak, det är ju bra. Eller så tränar man, många träffar folk på gymmet. Alltså, seriöst, alla mina kompisar pratar om gym-dejter!

Sen finns det ju appar och grejer, Tinder, Bumble... Jag har provat, men det är rätt ytligt. Men man vet ju aldrig, kanske funkar för andra?

Sammanfattning:

Jobb/skola
Vänner
Klubbar/barer
Gemensamma intressen/träning
Datingappar/sociala medier

Jag ska lägga till att min kompis Anna träffade sin sambo på en hundutställning. Alltså, seriöst! Otroligt.

P.S. Detta är min personliga erfarenhet och mina vänners erfarenheter, så det är inte nån vetenskaplig undersökning eller nåt, bara så ni vet.

Hur hittar man någon att dejta?

Alltså, hur hittar man någon att dejta? Jo, lyssna nu! Det är ju faktiskt enklare än man tror, även om det inte känns så jämt.

Jobbet eller skolan: Alltså, det är klassikern. Ser ju folk där typ varje dag, liksom.
Genom vänner: Bästa sättet typ! Känns ju lite tryggare, eller hur?
Ute på krogen/baren: Om man gillar sånt, alltså. Själv är jag mer för...
Fritidsintressen/träning: Ja, om man är sportig, hehe.
Sociala medier: Instagram typ, eller? Fast där är det ju så fake.

Sen har vi ju dejtingsajter och appar! Dejtingsajter/appar är ju jättevanligt idag. Tänker Tinder, Bumble, Happn... Finns ju hur många som helst. Jag testade faktiskt Hinge förra året, hade faktiskt nån rolig dejt! En slutade med att vi båda spydde av dålig sushi, hahaha. Och ja, det är ju viktigt att veta vad man är ute efter. Vill man ha nått seriöst, eller bara nått lättsamt? Det är bra å va tydlig med sig själv. Så slipper man onödiga missförstånd sen, fattaru? Sen e det ju bara å köra, eller hur?!

Var hittar de flesta sin partner?

Ok, här kommer det, dagboksstyle:

Dejtingsajter och appar – 93% typ, jösses! Vilken siffra. Tänk att så många hittar kärleken där. Eller ja, "kärleken". Är det verkligen det? Funderar på min Tinderprofil...
Sen sociala medier, typ 20%. Helt sjukt ändå. Min kusin träffade ju sin snubbe på Instagram. Undrar om jag borde lägga upp mer snygga bilder? Eller är det för obvious?
Internetforum? Haha, typ ingen. Bara nån procent. Kommer ihåg det där gamla forumet... Borde jag kolla in där igen? Nä, skoja bara. Eller?
Nätdejting = dejtingsajt eller app, wow, tänkt va.

EXTRA INFO (bara för att):

Jag är 34 år.
Bor i Malmö.
Jobbar som grafisk designer.
Älskar kaffe. Kanske lite för mycket.
Har en katt som heter Zelda.
Ärligt talat? Ganska trött på dejting.
Men vill ändå inte vara själv.
Suck.
Ska jag logga in på Tinder eller inte?

Hur hittar man en partner i verkliga livet?

Hur hittar man en partner? Det gnager i mig, den här frågan. Sover jag ens? Klockan är tre. Jag ligger här och funderar.

Gemensamma vänner. Det är ju så det brukar vara, va? Mina vänner… de har sina liv, sina partners. Jag ser dem, lyckliga. Eller verkar de lyckliga?

Emma träffade Johan genom en gemensam kurskompis. Han var tydligen extremt blyg, men Emma är så varm och öppen.
Lisa och Per träffades på en fest för tre år sedan. Det var något speciellt, sa hon. En blick? Jag vet inte.

Jag vill också känna sådär. Den där… gnistan.

Speed dating. Jag var på det där en gång. För ett år sedan. Det var… konstigt. Snabba möten, ytliga samtal. Kändes som ett samtalband, ett avsnitt. Inte äkta.

Sociala sammanhang. Jag försöker. Jag går ut ibland. Puben på hörnet, konserter. Men det är alltid samma sak. Jag pratar lite, ler lite, men sen drar jag mig undan igen.

Äventyrlig och öppensinnad. Det är orden. Men hur gör man det? Hur blir man mer…? Öppen. Jag vet inte. Jag är bra på att analysera, men att bara… vara, det är svårt.

Att vara sig själv. Det säger alla. Men vad är jag egentligen? Det är ju det jag inte vet.

Jag borde nog prata med en psykolog. Eller kanske bara sova. Klockan är snart fyra.