När betalar man 57% skatt?

Skattesmällen för 1957-års generation: Ett misstag som riskerar att upprepas

År 2023 drabbades många 57-åringar i Sverige av en oväntad och bitter överraskning: en drastiskt höjd skatt. Trots att de inte hade gått i pension och därmed inte åtnjöt de skattelättnader som pensionärer har rätt till, beskattades de betydligt hårdare än andra i samma åldersgrupp. Detta kom som en chock för många och väckte stark kritik mot regeringen och riksdagen som fattat beslutet.

Beslutet, som klubbades igenom i maj 2022 av den dåvarande regeringen och riksdagen, handlade om en justering av skattesystemet. Problemet var att justeringen, i sin utformning, oavsiktligt slog extra hårt mot 1957-års generationen. De klassades inte som pensionärer, vilket innebar att de inte fick ta del av det förhöjda grundavdraget som pensionärer åtnjuter. Samtidigt hade andra faktorer i skattesystemet, som också förändrades, en negativ inverkan specifikt på denna åldersgrupp. Effekten blev att många upplevde en skattehöjning på upp till 57%, vilket motsvarar en stor del av deras inkomst.

Många upplevde sig orättvist behandlade och pekade på att de plötsligt fick en helt annan ekonomisk verklighet än de räknat med. Planer på framtida investeringar, renoveringar eller kanske en tidigare pensionering fick skjutas på framtiden. De drabbade kände sig bortglömda och förbisedda av de som styr landet.

Den höjda skatten gällde alltså inte pensionärer i allmänhet, utan specifikt de som var födda 1957 och därmed 57 år gamla under 2023. Detta understryker ytterligare hur olyckligt och felriktat beslutet var.

Det mest oroande är kanske att en liknande situation riskerar att upprepas. Planer fanns, och finns sannolikt fortfarande, på att genomföra en liknande skattejustering 2026, vilket skulle drabba 1959-års generationen. Om inget görs för att korrigera det ursprungliga misstaget, kan vi alltså se fram emot ytterligare en våg av ilska och besvikelse.

Det är därför avgörande att regeringen och riksdagen tar lärdom av 2023 års debakel och ser till att framtida skattejusteringar analyseras noggrant och att potentiella negativa konsekvenser för enskilda åldersgrupper undviks. Att straffa en specifik åldersgrupp, utan att de har möjlighet att påverka situationen, är inte bara orättvist utan underminerar också förtroendet för skattesystemet och den politiska processen. Lärdomen från 1957-års generationens skattesmäll måste bli tydlig: omsorgsfull planering och konsekvensanalys är nödvändiga för att undvika oavsiktliga och skadliga effekter av skatteförändringar.